NORGE: Den pågående samhandlingsreformen mellan hälso- och sjukhusföretagen och kommunsektorn har öppnat för en möjlig spricka inom den norska regeringen. Inom Arbeidarpartiet tillåts idén om tvångssammanslagning av kommuner finnas med i den politiska debatten, vilket aldrig skulle få förekomma inom Senterpariet.  

Det var i april 2010 som den norska regeringen fattade beslutet att driva igenom en samhandlingsreform, som innebar att kommunerna från 2012 ska ta över det fulla ansvaret för patienter som behandlats färdigt på sjukhusen.
 
Kommunerna ska få ekonomisk kompensation från staten. Dessutom, för att ytterligare motivera kommunerna, tvingas de stå för en del av kostnaden för en patient som behandlas på sjukhuset. Slutligen kräver regeringen att hälso- och sjukvårdsföretagen i samarbete med kommunerna ska hitta en modell som gör övergången från sjukvård till kommunen så enkel och problemfri som möjligt.
 
Hälsoföretagsmodellen ifrågasätts
Det som kastat en del grus i reformmaskineriet är att de regionala hälsoföretagen under det senaste året blivit allt mer ifrågasatta. Under Bondeviks regering, då ansvaret för de större sjukhusen flyttades över från fylkeskommunerna till fem regionala hälsoföretag, så kunde regeringen visa upp vissa vinster. Men i och med växande effektivitets- och kvalitetskrav så planerar nu hälsoföretagen att lägga ned en rad mindre lokala sjukhus.  
Det har skapat en folkstorm på berörda orter. Både medborgare och lokala politiker har ifrågasatt hälsoföretagsmodellen. Den starkaste reaktionen kommer inte oväntat från lokala politiker inom Senterpartiet. Arbeidarpartiet, som sitter i regering tillsammans med Senterpartiet, är snart det enda partiet som försvarar hälsoföretagsmodellen. Från övriga partier, inklusive Senterpartiet, växer kritiken utan att någon pekar ut tänkbara alternativ. Den här utvecklingen skapar slitningar mellan de två partierna.
 
Tvång eller frivillighet
Men detta är inte den enda heta frågan kopplad till samhandlingsreformen: I den nuvarande kommunstrukturen har regeringens hållning hittills varit att alla ändringar ska ske på frivillig basis. Samtidigt har politikerna blivit allt mer medvetna om att de riktigt små kommunerna kommer att få det svårt att matcha kraven som reformen kräver. De har i praktiken vare sig ekonomi eller kompetens att hantera de nya uppgifterna.
Det här har bland annat fått stortingsledamot Helga Pedersen (Arbeidarpartiet) att, i ett debattinlägg i Agder Avisen, argumentera för att en tvångssammanslagning av kommunerna kan bli nödvändigt framöver. Hennes uttalande har skapat oro i Senterleden.
– Vi måste givetvis inse allvaret i situationen men vi har aldrig kunnat tänka oss att gå den tvingande vägen, säger Nils-Peter Undebakke (Sp), fylkesråd i Buskeruds fylkeskommun.
 
Senterns svar, menar han, är i stället ökat kommunalt samarbete enligt olika modeller, vilket också har medborgarnas stöd. Samtidigt undergräver en sådan utveckling själva kärnan i den lokala demokrati, något som också är Senterpartiets signum, eftersom det uppstår en fjärde samhällsnivå mellan kommunerna och fylkeskommunerna, med ökad makt och som dessutom är indirekt vald.
 
Vem vill ha de minsta?
– De största kommunerna kommer att klara av samhandlingsreformens krav, men det är tveksamt hur intresserad man är av att även ta på sig ansvaret för de mindre kringliggande kommunerna. Det kan mycket väl bli så att de i stället hänvisas till varandra, säger Nils-Peter Undebakke. – Då finns inga direkta besparingar att göra eftersom folk bor där de bor och vare sig kompetensen eller ekonomin förbättras per automatik bara för att gränserna ritas om. Jag kan till och med tänka mig att en sammanslagning i sig sätter fart på centraliseringen eftersom det inte blir lättare att rekrytera rätt personer till institutioner som ligger ännu längre bort än tidigare.
 
Förutspår nederlag
Att de här båda frågorna kommer att prägla höstens kommunalval står klart.
– Möjligen skulle det storma ännu mer om vi samtidigt hade val till stortinget, säger Undebakke. Han tror att Arbeidarpartiet kommer att lida nederlag eftersom man både förespråkar tvång och håller fast vid hälsoföretagsmodellen.
De här frågorna skulle kunna spräcka regeringssamarbetet mellan Arbeidarpartiet och Sentern och kan mycket väl påverka utgången i nästa val.
 

 

Lokal förankring avgörande
Något riktigt alternativ till de nuvarande regionala hälsoföretagen har inte diskuterats men Undebakke kan tänka sig att det finns uppslutning kring en modell som är mer politiskt styrd och där det är enklare att ta lokala hänsyn.
– Men då måste debatten börja inom stortinget och där har den än så länge inte fått något fäste.
– För någon återgång till fylkeskommunerna blir det i varje fall inte, säger han med bestämdhet.
 
Läs mer om Samhandlingsreformen: 
 
Länk till Arbeidarpartiets debattinlägg om möjlig tvångssammanslagning av kommuner den 17 november 2010:
  
Länk till Senterpartiets debattinlägg om nedläggning av hälsoföretagen den 13 december: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar