SVERIGE / LANDSTING: – Det här har verkligen varit ett pionjärprojekt. Många med mig har insett hur mycket tillväxtsfrågorna har gemensamt med folkhälsan, säger Catharina Blom, regiondirektör i Regionförbundet Uppsala län och en av styrgruppsledamöterna i projektet FRUSAM.  

När det nationella projektet FRUSAM (Folkhälsa och regional utveckling i samverkan) startade i januari 2009 så var målet att få igång ett samtal mellan länsaktörerna om hur folkhälsan påverkar regionernas utvecklingsmöjligheter. Nu börjar tiden rinna ut och vid årsskiftet ska säcken knytas ihop. Så vad har projektet gett?
 
Tydligt samband skapar insikter
En av de regionala aktörer som varit med från början är Regionförbundet Uppsala län. Regiondirektör Catharina Blom har också suttit i styrgruppen för projektet. Hon är mycket positiv:
– Det är i alla bemärkelser ett pionjärprojekt som har varit oerhört spännande att få vara med i, säger hon.
Hon tycker att FRUSAM lyckats koppla ihop folkhälso- och tillväxtperspektivet bättre än andra initiativ där politikerna vill att ett perspektiv ska genomsyra verksamheten, exempelvis jämställdhet.
– När jämställdhetsfrågorna diskuterats finns det en tendens att det bara är de närmast sörjande som kommer. Trots att jämställdhet ska vara ett horisontellt mål så hanteras det som vilken sektorsfråga som helst, säger hon.
 
Enligt Catharina Blom har FRUSAM-projektet bidragit till att folkhälsoperspektivet blivit lättare att fånga in och ta med i Regionförbundets omarbetning av sin regionala utvecklingsplan (RUP) till en regional utvecklingsstrategi (RUS).
Folkhälsoperspektivet kommer också finnas med när Blom samtalar med Uppsala läns landsting, som har huvudansvaret för den så kallade kulturkofferten (statliga medel till regional kultur).
– Jag ser det som helt naturligt att ta upp den frågan då vi möts om några veckor, säger hon.
Samma sak gäller för kompetensfrågor och utbildningsbehov i regionen:
– Vi har ju vår regionala kompetensplattform och vi vet ju hur viktig en god utbildningsnivå är för människors hälsa. Det är klart att detta perspektiv måste in även här.
 

..och insikter påverkar strukturer

Hallänningarna, som också varit med i projektet, är också nöjda. Region Hallands utvecklingschef Christer Andersson anser att projektet legat helt rätt i tiden.
– Hittills har folkhälsofrågorna främst kopplats samman med livsstilsfrågor och till viss del med samhällsplanering. Men nu börjar man upptäcka att man kan främja folkhälsan på annat sätt.
Hur organisationen hanterar folkhälsa och tillväxt är avgörande för regionens framgång på området.
– Det finns alltid en risk att vi arbetar "i stuprör", inte minst när det gäller två områden som inte hanteras tillsammans vanligtvis, säger han.
 
För att komma runt den fallgropen har man valt att samla den här typen av frågor under regionstyrelsen, berättar utvecklingschef Christer Andersson. På så vis hanteras frågorna tas i samma politiska forum och det blir lättare för tjänstemännen att hålla ihop frågorna i nästa led.
Christer Andersson ser också hälsosektorn som en växande marknad, viktig för nyföretagande.
– Därför behöver folkhälsoarbetare även samarbeta närmare affärsutvecklarna.
Han är nöjd över att regionförbundet fick med folkhälsoperspektivet i sin kulturstrategi.
– Här finns en stor potential som vi inte ville missa. Våra ambitioner är att skapa mötesplatser där näring, folkhälsa och kultur kan berika varandra.

 

Försiktig öppning hos regeringen
Både Catharina Blom och Christer Andersson har uppmärksammat att regeringen kopplar samman tillväxt och hälsa. För att nå den regionala tillväxtpolitikens mål så nämns bland annat folkhälsan som viktig.

– Det har aldrig tidigare nämns, säger Andersson.

 
Ett nytt tänk behövs
Tommy Aspegren, projektledare på FRUSAM, ser givetvis positivt på de deltagande regionernas entusiasm. Han nämner att det statliga verket Tillväxtanalys tyckte att projektet var så intressant att hängde på. Samtidigt ser han kritiskt på hur det övergripande hållbarhetsarbetet, där tillväxt och folkhälsofrågorna hör hemma, allt mer smalnas av.
– Hållbar utveckling har ju en mycket bredare ansats än vad politiken fokuserar på i dag. Det handlar om en samhällelig hållbarhet, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. i dag likställs hållbarhet med miljö och då det gäller utveckling pratas det nästan uteslutande om ekonomisk utveckling och den mäts i termer av BNP. Social hållbarhet finns knappast på agendan, säger projektledaren Tommy Aspegren.
Det här har blivit väldigt tydligt inom projektet FRUSAM eftersom ett syfte har varit att beskriva, stötta och även mäta sociala framsteg relaterat till tillväxt på regional nivå.
– Den frågan är i dag väldigt het i Europa men får inget utrymme i den svenska debatten. Kanske beror det på att vi hittills haft det så bra, säger Aspegren.
– At tsjälv stå still är det säkraste sättet att bli omsprungen. Så enkelt är det.
 
Länk till FRUSAM projektet: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar