SVERIGE / KOMMUN: Drömmen om småskaliga näringar med många sysselsatta odlas på många håll i landet. Vägen dit går via bättre lokala marknadsförutsättningar. Men ibland kommer förväntningarna på skam. Som när den lokala vården plötsligt hamnar i händerna på storskaliga, och delvis utlandsägda, vårdbolag.  

Förväntningarna på det lokala näringslivet är höga idag. Tillväxt, hållbarhet och sysselsättning är några exempel på områden där de samlade ambitionerna ska tillgodoses av näringslivet. Men många kockar, med olika agendor, gör det långt ifrån självklart vad som kan förverkligas lokalt.
 
Kort historia
En av dem som under lång tid följt näringslivets utveckling i kommunerna är forskaren Elisabeth Sundin, verksam vid Linköpings Universitet.
– Den kommunala näringslivspolitiken startade i norr när jobben började försvinna. Det är egentligen ett ganska nytt kapitel hos kommunerna. Först handlade det om att bevara, sedan ersätta och därefter försökte man få de näringar som fanns kvar att expandera, säger hon.
 
Illusionen om det svart-vita
I takt med att allt fler kommuner aktivt arbetade med näringslivet så växte intresset för entreprenörskap.
– Och då ska vi komma ihåg att långt ifrån alla småföretag är entreprenöriella. Vissa startar för att de inte alls vill ha någon förändring. Sätt inte likhetstecken mellan små företag och entreprenörer, säger Sundin krasst.
 
Hos de flesta fanns en bild av en tydlig skiljelinje mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn, men sanningen är att en sådan uppdelning knappast existerar i praktiken. Ägarskap, finansiering, reglering, kompetensutveckling och genomförandet för en verksamhet har ofta kopplingar till både offentlig och privat sektor.
– De helt rena exemplen tillhör snarare undantagen. Samtidigt är det just i det här blandade sammanhanget som politiken och ambitionerna ska förverkligas, säger Sundin.
 
Öppnar för en kommunal marknad
Trots detta är idén om att den offentliga sektorn inte bidrar till tillväxten starkt rotad i politiken. Utifrån marknadens premisser är det offentliga per definition en förlorare. Samtidigt legitimerar denna bild en genomgripande satsning på att allt inom all offentlig verksamhet ska kunna mätas för
att i slutänden också prissättas.
– Det här tänkandet har sina rötter i en filosofi som kallas ”New public management”, berättar Elisabeth Sundin. Hon ser trenden som lite bekymmersam:
– Kommunerna kan liknas vid en gigantisk diversehandel och är dessutom många gånger sin egen största arbetsgivare, med avgörande inflytande över sysselsättningen på orten. Dessutom ansvarar de för uppgifter som de själva inte bett om. De tar också på sig uppgifter som de anser nödvändiga men som ingen tvingat dem till. Att försöka skapa marknadsvillkor under sådana förutsättningar reser många frågeställningar.
 
Skilda behov inom näringslivet
Det är också ett faktum, påpekar Sundin, att det lokala näringslivet knappast utgör en enhetlig grupp aktörer, som en kommun med lätthet kan möta och tillfredsställa.
– Kommunerna har allt mer fått upp ögonen för hur viktigt det är var någonstans ägarna sitter. Finns de lokalt kan man enklare tala om framtiden, men finns de på annan ort så blir det genast knivigare, säger Sundin.
 
Hon menar att hela den offentliga byråkratin och de statliga institutionerna fram tills nu byggts upp omkring stora industrier.
– Stora företag har av tradition oftast direktkontakt med kommunalråden. Den lokala näringslivspolitiken har snarare arbetat med de medelstora företagen och glömt bort eller inte orkat med de många mikroföretagen, säger hon.
 
Nu har kommunerna sett behovet av att ställa om sin näringslivspolitik, dels utifrån lokala omställningar men också utifrån den uppsjö av nationella rankinglistor där attraktiviteten, kulturen och klimatet för näringslivet bedöms av olika parter på marknaden. Så hur ska man göra i kommunerna?
– Något riktigt svar på den frågan finns inte. Det vi vet är att näringslivet vill ha stabilitet och klara spelregler. Samtidigt kan företagarna ibland vara mycket kortsiktiga. De är dessutom oftast bundna vid den teknologi som de använder. Här kan kommunerna ofta agera mer visionärt, säger forskaren Elisabeth Sundin.

 

Upphandlingen och utländskt ägande
En mötesplats för kommuner och det lokala näringslivet är upphandling av tjänster. Här skulle de politiska ambitionerna kunna förverkligas, men det går inte alltid som kommunerna har tänkt sig, säger Sundin:
– När Linköpings kommun för en tid sedan öppnade för privata aktörer att lägga anbud på kommunens hemtjänst, med möjligheten för medborgarna att sedan fritt välja bland alternativen, så fanns en politisk idé om att man skulle få in många små lokala företag. Det som hände var att stora företag tog den största delen av kakan. Ett av dem hade huvudsakligen internationella ägare, varav en stor statlig aktör. Detta var nog inte riktigt vad politikerna i Linköping hade tänkt sig, säger forskaren Elisabeth Sundin.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar