SVERIGE / KOMMUN: Hållbar utveckling i är ett ledord för tre stora kommunnätverk i Sverige: Sveriges Ekokommuner, Klimatkommunerna och Uthållig kommun. Och nu visar det sig att arbetet även spiller över och påverkar hela regioner.  

Samtidigt som FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn närmar sig med stormsteg så pågår ett mer oglamoröst arbetet lokalt ute i många svenska kommuner. Gemensamt för alla dessa kommuner är att de utifrån olika utmaningar försöker ställa om hela sitt lokalsamhälle. För att klara detta så gäller det att gå in i nätverk. Men tiden verkar också mogen för att släppa in nya aktörer. 
 
Stora likheter, viktiga skillnader
Det finns idag en rad nätverk som svenska kommuner kan gå med i och som alla har anknytning till hållbarhetsfrågan. De tre största nätverken är Sveriges Ekokommuner med 77 deltagande kommuner, Klimatkommunerna med 23 och Uthållig kommun med 66 kommuner. Även om likheterna är många så finns ändå tre tydliga vattendelare som skiljer dem åt:
Det är exempelvis bara ekokommunerna som har en uttalad filosofisk plattform för sitt arbete. Man har valt ut fyra indikatorer för hållbarhet (se faktaruta) formulerade enligt föreningen Det Naturliga Steget, som nätverket menar måste ligga till grund för allt förändringsarbete. I de andra två nätverken finns inte något liknande utan här handlar allt om att minska koldioxidutsläppen respektive minska energiåtgången så mycket som möjligt.
 
Nätverken har också lite olika ursprung. Uthållig kommun är exempelvis det enda initiativet som kommer ovanifrån. Det var Energimyndigheten som 2003 startade nätverket. Under de första åren mellan 2003 och 2007 ingick bara fem kommuner. De andra två nätverken har vuxit fram underifrån.
Ekokommunerna är det nätverk som har den bredaste ansatsen och som tydligast strävar efter de tre hållbarhetsaspekterna, social, ekonomisk och miljömässig uthållighet. Klimatkommunerna och Uthållig kommun har inte samma ambition utan har valt att fokusera på åtgärder som främst påverkar klimatet och energikonsumtionen.
 
Hållbarhet med olika innebörd
De olika profilerna sätter också prägel på nätverkens sätt att arbeta med hållbar utveckling.
– Inom Sveriges Ekokommuner så vill vi se på hållbarhetsarbetet utifrån ett så brett perspektiv även om det ekologiska utgör en naturliga grund för oss. Detta blir en naturlig följd av våra fyra systemvillkor där även människans behov ingår, säger Lars Thunberg.
– Vårt arbete inom klimatkommunerna kanske inte i första hand bidrar till hållbarhet, säger Håkan Samuelsson vid Klimatkommunerna.
– Å andra sidan så har ju allt klimatarbete en social, en ekonomisk och en miljömässig dimension som inte är att förakta.
 
Samuelsson tar som exempel kommuner där man vill öka sin inflyttning och därför har utsett klimatfrågorna som ett sätt att locka till sig nya människor.
– Här finns fler samband än man först tänker på. Planerar man exempelvis för större regnmängder så behövs större grönområden i stadskärnan. Då öppnas även möjligheten att skapa fler sociala mötesplatser, vilket kan öka trivseln, säger han.
 
Astrid Fell, handläggare för Uthållig kommun vid Energimyndigheten, tänker i liknande banor.
– Vår ambition inom projektet är att väva in både de sociala och de ekonomiska aspekterna i alla de initiativ som tas. Kommunernas ansvar är ju så brett att alla måste bidra på sitt sätt och här kommer ju även energifrågorna in som en del. – Men på sikt så är det den sociala hållbarheten som är det yttersta målen, men dit når vi inte om vi inte först tar itu med ekonomiska och miljömässiga utmaningarna, säger hon.
 
Mycket samarbete – inget samgående
I det dagliga arbetet överlappar däremot de olika nätverkens varandra. Inte minst på grund av att flera kommuner är medlemmar i två eller alla tre nätverken. Det är en styrka när man i nätverken vill uppmärksamma regeringen på någonting eller få gehör i en fråga. Bland annat så har Sveriges Ekokommuner och Klimatkommunerna tätt samarbete mellan kanslierna som inte ligger så långt ifrån varandra, i Karlskrona i Blekinge respektive Lund i Skåne. Klimatkommunerna har även nära samarbete med kansliet inom Uthållig kommun, berättar Håkan 

 

Samuelsson vid kansliet för Klimatkommunerna.

Ett samgående för att ytterligare stärka nätverkens position är däremot inte just nu aktuellt för något nätverk.
 

Spiller över i regionerna

Men nätverken arbetar också med större grupperingar som kan täcka in hela regioner. Ett exempel är Uthållig kommun som sedan 2008 delar in sina medlemmar i åtta olika kluster eller geografiska knutna samarbetsnätverk. Sju av dem är regionala och det åttonde är specifikt utformat som ett storstadsnätverk. Dessutom ville regeringen att hela modellen för uthållig kommun skulle prövas i en hel region. På så vis blev Kalmar ett pilotlän och nu ska försöket pågå under perioden 8 oktober 2008 till 30 juni 2011. Utöver de 12 kommunerna så deltar även länsstyrelsen, landstinget och regionförbundet samt högskolan i Kalmar. Under den tiden är målsättningen att man gemensamt ska kunna utveckla en ny modell för regionalt samarbete kring energianvändning. Dessutom blir länet en testplats för att pröva om den kommunala modellen även fungerar för regionala organisationer.
 
Arbetet inom Sveriges Ekokommuner har också fått regionala effekter. Bland annat är det i dag möjligt för fler än kommuner att gå med som medlemmar exempelvis landsting och regionförbund.
– Hittills har Uppsala läns landsting gått med som medlemmar men inga andra. Vi har ytterligare någon kontakt och hoppas på fler medlemmar där, säger Lars Thunberg.
Ekokommunerna har också kammat hem full pott i två hela län där samtliga kommunerna gått med. Men bakgrunden är lite olika.
– I Västernorrland var det länsstyrelsen som uppmuntrade kommunerna att bli medlemmar eftersom de dels såg en vinst i att alla kommuner deltog i samma nätverk, dels fick influenser från andra håll i landet. I Halland har några kommuner uppmuntrat de övriga och nu har man ett samarbete med den nybildade regionen bland annat i miljöfrågor, berättar Thunberg.
 
Inom Klimatkommunerna har man tagit initiativ till en rad regionala samarbeten, bland annat tillsammans med Sveriges Ekokommuner i projektet Kommunala energikrav för ett miljöanpassat byggande (KEMB). Satsningen, som genomfördes gemensamt med ekokommunerna, innebar bland annat fem regionala arbetsseminarier på olika håll i landet.
 
Klimatkommunerna har också samarbeten med flera av de regionala energikontoren och jobbar i Skåne tillsammans med länsstyrelsen i projektet Klimatcoachning.
Medlemskapet är inte heller uteslutande för kommuner. I dag finns exempelvis Stockholms läns landsting med.
– Vi upplever i dag ett klart ökat intresse från just landstingen och regionerna och det ser vi som positivt, säger Håkan Samuelsson.
 
Länk till Sveriges Ekokommuner: 
 
Länk till Uthållig kommun:
 
Länk till Klimatkommunerna:
 
Länk till Hållbar utveckling väst:
 
Fakta
De fyra hållbarhetsprinciperna presenteras enligt Det Naturliga Steget på följande sätt:
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk:
– koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
– koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
– undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m) .
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt:
– från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar