SVERIGE / STATEN: Svensk polis måste omorganiseras, det är alla numera överens om även om få vill uttala sig om hur många eller få dagens 21 polismyndigheter ska vara. Ett alternativ är att låta polisens nya organisation följa de 8 eller 9 svenska storregioner som är på väg att bildas.

Mycket talade för motsatsen men den borgerliga regeringens vallöfte om att ha 20 000 poliser på gatorna år 2010 blev uppfyllt i tid. Men för att göra det möjligt att nyanställa 3 000 poliser, var regeringen först tvungen att sätta in nya resurser på totalt 3,4 miljarder kronor för att reda ut polisens accelererande budgetunderskott (minus 1,4 mdr kronor år 2008 – på väg mot det tredubbla 2012). Ändå kunde en granskning i Dagens Nyheter i februari 2011 rapportera att antalet uppklarade brott minskar och att tiden det tar för polisen att rycka ut till en brottsplats, har sjunkit. En minst sagt rörig organisation, anses vara problemet. Rikspolisstyrelsen, länspolismästare och regionala polisstyrelser har oklar ansvarsfördelning. Resurser fördelas fel, ingen har tydligt budgetansvar och med jämna mellanrum utbryter revirstrider. Revirstrider Pinsamma exempel på vad detta kan leda till var schabblet mellan centrala och lokala instanser när mordet på Engla skulle utredas och grälet mellan Stockholmspolisen och Rikspolisstyrelsen som försvårade uppklarandet av helikopterrånet i Västberga. Det kanske värsta exemplet är när revirstrider bidrog till att polisen tappade kontroll över EU-toppmötet i Göteborg vilket slutade i så extrema konsekvenser som olagliga frihetsberövanden och att en demonstrant sköts av polis. För en gångs skull är politikerna i såväl regering som opposition eniga med de som arbetar i organisationen.  Polisen kan inte längre arbeta uppdelade i 21 länsvisa polismyndigheter.

– Många och röriga styrsignaler är den största nackdelen för oss. Därför tror vi att en sammanslagning kan bli intressant, säger Anette Naesström, polisklubbens ordförande i Värmland.  Polisen i Värmland har själv inlett samarbete med länsgrannar, helt enkelt för att få arbetet att fungera.

Kommunalt intresse Ute i kommunerna är intresset för polisfrågor stort, det upptäckte SKL för några år sedan när man ordnade en diskussion om lokala lösningar för att öka tryggheten. Det har följts upp med många fullbokade seminarier om hur kommun, polis och räddningstjänst kan samarbeta, en praktisk handledning i frågan och nytt för i år; en exempelsamling hämtade från fem kommuner. Även för kommunerna utgör polisens svåröverskådliga organisation en stötesten, det är inte alltid uppenbart vem som bör vara motpart. SKL följer därför med största intresse den parlamentiska kommitté som regeringen tillsatte i januari för att utreda polisens organisation. ”Länsgränserna ska bort”, skrev tre av kommitténs moderata ledamöter i en debattartikel ett halvår senare. Inte ens den moderata trion uttalar sig om alternativet till polisens 21 länsdistrikt. Oppositionen däremot, i form av socialdemokrater, vänstern och miljöpartiet föreslog för sin del hösten 2009 en enda nationell polismyndighet. Detta har Polisförbundets Anette Naesström inga principiella invändningar emot.

 

– Men det måste finnas en närhet till polisledningen, understryker Naesström som ser som en självklarhet att det blir nya, geografiska underavdelningar. Stora regioner? Ute bland polisdistrikten följer man därför spänt diskussionerna om att bilda 8-9 storregioner av svenska kommuner och landsting. Kommer polisen att följa samma gränser? – Det är något vi funderar på. Vi ser en verksamhetsmässig närhet till Örebro och Dalarna och resterande 7-län men vi ligger geografiskt nära Västra Götaland. Hos de anställda finns en oro för att en liten myndighet som Värmland kan slukas upp av en så stor myndighet. Den parlamentariska kommittén ska lämna sina slutsatser till regeringen i mars 2012.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:

Ylva Nilsson

 

Lämna en kommentar