Nummer 1/2014

Kundkontakt ska lyfta finska innovationer

För mycket fokus på teknik har gjort det svårt att utnyttja innovationskraften i Finland. Nu byter företagen strategi och börjar lyssna mer på vad kunderna vill ha.
Angry plushes CC BY Omarriva

Angry plushes CC BY Omarriva

Bättre känsla för vad kunderna vill ha ska ge finska företag mer valuta för sina innovationer. Finland satsar stort på forskning och utveckling, men industrin har hittills lagt för mycket fokus på teknik.

De arga fåglarna från spelföretaget Rovio Mobile har med sitt segertåg över världen åter riktat strålkastarljuset mot innovationsförmågan i Finland. ”Angry Birds” ser också ut att vara en god kombination av ingenjörskonst och intresse från kunderna.

Just den kopplingen har annars inte varit så framträdande när finska företag utvecklat sina produkter.

– Vi är oroliga när vi ser att andra länder som satsar mindre på forskning och utveckling än vi har företag som lyckas bättre med att marknadsföra sina produkter. Antti Eskola, marknadsexpert på det arbets- och näringsministeriet i Helsingfors säger;

Kommersialiseringen av våra innovationer måste bli bättre

Finland ligger i Europatopp när det gäller forskning och utveckling, med 3,8 procent av den nationella budgeten utslaget per invånare. Landet hamnade också i den högsta divisionen, tillsammans med Danmark, Sverige och Tyskland, när EU-kommissionen i fjol sammanställde den senaste upplagan av Innovation Union Scoreboard, en lägesrapport om medlemsländernas arbete med innovationer.

Rovio Mobil utvecklar sina produkter för smartphones och är ett av många företag som drar nytta av den kompetens som växte fram inom och i spåren av Nokia, innan storföretaget började få problem för några år sedan.

Nokia har varit väldigt bra på logistik och ingenjörskonst, men marknadsföringen och förståelsen för kundernas behov fungerade inte lika bra. Nu försöker vi lära framför allt de nya små och medelstora företagen att lägga mer fokus på detta.

I sin tidigare innovationsstrategi fokuserade Finland på forskning och teknisk utveckling. Sedan några år tillbaka är ambitionen att involvera kunderna mer.

 Med en mer interaktiv process tror jag att företagen också får ett snabbare och effektivare innovationsarbete.

Basnäringar tvingas tänka om

Även de traditionella branscherna börjar tänka nytt. Inte minst gäller det skogsindustrin som sett sin andel av exporten sjunka stadigt. I början av 1970-talet stod pappersmassa och andra pappersprodukter för cirka 40 procent av den finska exporten, i dag är andelen nere i 16 procent.

Skogsindustrin hör till de branscher som tvingats utveckla sin teknik och titta efter nya områden för att sälja sina produkter.

Idag står de för många innovationer inom bioteknologi och det vi kallar clean tech, säger Antti Eskola.

Finland drabbades mycket hårt av finanskrisen efter Lehman Brothers konkurs. Exporten föll dramatiskt med över 20 procent under 2009. Året efter återhämtade sig ekonomin, men exporten har aldrig nått samma höga nivå igen. Elektronik- och teleteknik svarade år 2000 för 31 procent av den totala exporten, nu är andelen 13 procent.

Strukturstöd efter Nokia

Häromdagen fattade Finlands regering beslut om vilka stödområden för investeringsstöd till företag som ska gälla från 1 juli i år. Östra och norra Finland är automatiskt ett område med högsta stödnivå, men det området som bedöms ha det största stödbehovet just nu är Saloregionen i sydvästra delen av landet. Salo, som berömmer sig om att vara den plats där den första moderna mobiltelefonen tillverkades, har akuta strukturomvandlingsproblem sedan Finlands flaggskepp Nokia gick på grund för några år sedan.

– När Nokia flyttade sammanfogningen av mobiltelefoner till Asien förlorade regionen 6 000 jobb, säger Hanna-Maria Urjankangas, överinspektör på arbets- och näringsministeriet.

Det handlade både om arbetstillfällen på Nokias fabriker och hos en rad underleverantörer. Salo, en kommun med drygt 50 000 invånare, ligger cirka en halvtimmes bilresa från flygplatsen. Bra tågförbindelser och närheten till motorvägen mellan Åbo och Helsingfors gör också att området har helt andra förutsättningar än östra och norra Finland. Hanna-Maria Urjankangas framhåller att tillgången till välutbildad arbetskraft är stor.

– De flesta ingenjörer finns ju kvar i trakten. Många har redan fått nya jobb, andra kommer att få det om man bara lyckas locka dit nya företag, säger hon

Innovativa Jyväskylä

För några år arbetade 300 personer i den fabrik Nokia hade i Jyväskylä.  När tillverkningen las ned 2009 fick alla anställda gå, men de flesta fick snart jobb i andra företag i angränsande branscher. Kunskapen stannade kvar i kommunen.

Idag har vi fler arbetsplatser i ICT-sektorn i Jyväskylä än vi hade när Nokia la ner sin verksamhet

, säger stadsdirektören Manfred Andersson. Jyväskylö i mellersta Finland är en av fem finska kommuner som arbets- och näringsministeriet har utnämnt till ”Innovativ stad” för att den ska skapa nya projekt som kan stärka hela landets tillväxt och konkurrenskraft.

Jyväskylä har under senare år byggt upp en specialitet inom cyber security, det vill säga säkerhet inom IT och information. I regionen ligger två universitet med utbildning och forskning inom området. Tillsammans med företag är lärosätena med och utvecklar säkerhetsteknologi för näringslivet, myndigheter och organisationer i mellersta Finland.

– Vi ser att fler och fler arbetsgivare med intresse för den här typen av säkerhetsfrågor etablerar sig här, säger Manfred Andersson.

Övriga innovativa städer är Joensuu (bioekonomi), Tammerfors (smart stad och industri i förnyelse) Uleåborg (hälsan i framtiden), och Vasa (hållbara energilösningar)

Kommunreform ger muskler

Jyväskylö är med sina knappt 135 000 invånare resultatet av en sammanläggning 1 januari 2009, när dåvarande Jyväskylä med knappt 90 000 invånare inkorporerade några angränsande landsbygdskommuner.

Det gör Jyväskylö till en föregångare även i den laddade process för att minska antalet kommuner som pågått i flera år. Motståndet mot att gå ihop med grannen är stort i många av de mindre kommunerna, men regeringen pressar på för att få till större och starkare enheter. För ett par veckor sedan gjorde den klart att småkommuner i storstadsregionerna kan tvingas gå samman om de inte gör det frivilligt.

Bättre fungerande välfärd och utbildning är de tyngsta argumenten för kommunreformen, men Manfred Andersson ser även att färre och starkare kommuner är bra för utvecklingen av både näringsliv och innovationskraften.

– Jag anser att man behöver ta till någon slags tvång för att få reformen i hamn, säger Manfred Andersson.

Torbjörn Tenfält

Att våga köpa luftslott

Innovationsupphandling har vind i seglen. Seminarier i ämnet mångdubblas, planer dras upp i alla hörn av Sverige men än så länge är det långt mellan kommuner som har självsäkerheten att kasta sig ut i det okända.
Two of Arts - 2000 Visual Mashups A mosaic of the number 2 made from the art of 2000 Visual Mashups CC BY qthomasbower

Two of Arts – 2000 Visual Mashups A mosaic of the number 2 made from the art of 2000 Visual Mashups CC BY qthomasbower

Innovationsupphandling innebär en öppen upphandling där uppdragsgivaren inte anger exakt vad man vill köpa utan diskuterar sig fram med hågade leverantörer hur en innovativ lösning kan se ut. Så ska den offentliga sektorn kunna driva fram innovationer och utveckling som kanske annars inte blivit till.

Fenomenet är inte helt obekant för Sverige. Efter andra världskriget skapade staten på det här viset en teknisk utveckling samt ett antal storföretag åt Sverige. Privata Asea fick ensamt uppdraget att i samarbete med statliga Vattenfall utforma den moderna energiförsörjningen. L M Ericsson utvecklade modern telefoni åt statliga Televerket. Saab tog fram flygplan åt flygvapnet.
Staten Sverige fick utvecklat den senaste tekniken på hemmaplan och de utvalda företagen växte till storföretag, så småningom internationella jättar.

Win-win? Nja, därom tvista de lärde[1] men dagens konkurrensregler gör det hursomhelst omöjligt att upprepa bedriften. Och däri ligger en av de stora komplikationerna med öppna upphandlingar. Hur för man en dialog med konkurrenter och behandlar dem på jämbördigt sätt?

Region Skåne har varit tidigt ute på banan och inledde 2011 ett storstilat projekt kring ”Måltidsglädje på sjukhus”. Patienter på Trelleborgs lasarett skulle få ny livsglädje genom att kunna äta färsklagad mat och hembakt bröd (eget bageri på plats ingick), få livsandarna väckta av matdofter, välja fritt både vad de ville äta och när de ville äta. Ambitionerna växte till att också förse andra sjukhus och boende med del av det goda. 50 Mkr avsattes för nybyggnation.

Innovationsupphandlingen som skulle driva fram denna dröm krävde att en helt ny modell togs fram med inte mindre än tretton instanser inkopplade i organisationsschemat – politiker och tjänstemän med regionstyrelsen i topp.
Två år senare lades projektet ner. Det hade dragit allt för långt ut på tiden utan att komma till skott. Att ha tretton instanser inblandade i projektet var kanske inte optimalt.

Önskan att se den offentliga sektorn genomföra innovativa upphandlingar kommer emellertid från allra högsta nivå och kommer inte att försvinna bara för att de första försöken stöter på svårigheter.

EU lät utreda frågan redan 2005 (då med tre professorer från Lund som experter) och har därefter årligen organiserat seminarier för att uppmana Europas offentliga sektor att våga sig på att styra den teknologiska utvecklingen i önskad riktning genom innovativ upphandling. I det pågående samhällsprogrammet Europa 2020, är innovation en absolut prioritet.

EU:s invecklade regler kring upphandling är annars just vad som avskräcker de flesta upphandlare från att ge sig på vågspelet med upphandlingar utan förvald lösning. När Falun i år blir först ut i Sverige att på kommunnivå ge sig ut i denna komplexa process, har kommunen också försett sig med starkt stöd. EU medfinansierar och finns med som garant att man håller sig inom ramen för reglerna.

Efterföljare till Falun kommer att befinna sig på säkrare mark för EU har i dagarna tagit nya regler där det skapas en helt ny kategori av upphandling; Partnerskap för innovationI fortsättningen ska svårtydda EU-regler inte behöva hindra någon. [2]

Falun har också skaffat sig stöd från Norge genom att välja som samarbetspartner den norska kommunen Lyngdal. Vårt grannland ligger steget före Sverige i grenen innovationsupphandlingar genom att redan ha 26 sådana projekt rullande. Gångbroar i trä, miljövänlig uppvärmning av skolor och moderna äldreboende ingår i planerna.

Tillsammans Falun och Lyngdal i vår möta ett antal villiga företag för att diskutera hur man kan bygga hållbart och högteknologiskt boende för äldre. Kommunerna berättar vad de drömmer om, företagen meddelar vad de kan ta fram.

Det framstår som helt uppenbart att behovet är stort av starka och kunniga upphandlare, bevandrade inte bara i den senaste teknologin men också ännu inte uppfunna tekniker. Detta måste kanske räknas som ett nästan lika svåröverstigligt hinder som EU:s invecklade upphandlingsregler.
De ska dock få hjälp.

Den svenska regeringen är mycket intresserad av att myndigheter och kommuner ägnar sig åt innovativ upphandling och sätter stort hopp till att detta kan hjälpa svenskt näringsliv till att lägga sig i framkant av utvecklingen.
Ämnet ”innovationsupphandling” har därför grundligt utretts sedan fem år tillbaka av statliga utredare, av Statskontoret och ett antal andra instanser. Alla aktörer är på: Vinnova finansierar pilotprojekt, IVA har gjort pilotprojekt med nätverk, Energimyndigheten genomför innovativa upphandlingar och regionernas egna Reglab specialsatsar.

För att göra underlätta maximalt samlar regeringen allt upphandlingsstöd i en myndighet. Från sommaren 2014 sköterKonkurrensverket uppgiften och blir ansvarigt för att en del av de 600 miljarder kronor som kommuner och landsting upphandlar årligen, används till möjligheten att styra samhället i önskad riktning genom innovationsupphandling.

Regionerna är beredda, villiga att göra sitt. 14 av Sveriges 21 regioner har utformat särskilda innovationsstrategier de senaste åren. Innovativ upphandling är den fjärde vanligaste punkten i dessa strategier.

Det mesta finns alltså på plats. Nu väntar alla aktörer med spänd förväntan på om kommunerna och de kommunala upphandlarna ska våga.
För utan dem, blir det kanske ingenting alls.


[1] Skapade man grogrund för internationella (svenska) jättar eller ströp man konkurrensen, försatte Sverige i beroende av några storbolag och gick miste om ett bredare svenskt näringsliv?

[2] EU-länderna har två år på sig att införa detta i nationell lag. Andra glada nyheter på området är att det blir enkelt att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandling, istället för att enbart se till lägsta pris.

Ylva Nilsson

Norska Patentverket lanserar nya strategier

Vilka utmaningar är det som kan tänkas vänta på alla innovativa norrmän under de närmaste åren? Och hur har Patentstyret – den norska motsvarigheten till Patent- och Registreringsverket (PRV) – tänkt sig att kunna hjälpa Norges näringsliv att stå rustat och redo inför framtiden?
A norwegian invention CC BY akermark

A norwegian invention CC BY akermark

Detta var de övergripande frågeställningarna under det öppna frukostmöte som Patentstyret bjöd in till den 18 december med anledning av att man lanserade sina nya strategier för åren 2014-2017. Mötet var mycket välbesökt och deltagarna fick höra representanter för det norska Patentstyret berätta om de nya strategierna som ska ligga till grund för hur myndigheten ska jobba mer målinriktat under de kommande tre åren.

Under den minst sagt visionära rubriken ”Med blikket festet på verdiskapning” som på svenska blir något i stil med ”Med blicken fäst på värdeskapande” stakar Patentstyret ut kursen mot framtiden i ett mycket detaljrikt och välformulerat dokument som även bär underrubriken ”Gör idéer till verklighet”.

Hur vill då Patentstyret fungera för att kunna fortsätta att vara ett effektivt serviceorgan för alla uppfinningsrika medborgare i vårt västra grannland? Ja, för det första så är förutsättningarna för idéskapande och innovativ verksamhet i Norge skiljer sig inte från övriga Nordiska länder men förutsättningarna är annorlunda i och med Norges utanförskap i EU. Men detta verkar inte på något sätt kunna stoppa norska Patentstyret från att med frimodighet i blicken skåda framtiden i vitögat. Det nya strategidokumentet osar nämligen av framtidstro och oblyg optimism.

Patentstyrets vision är att göra idéer till verklighet. Detta betyder i klartext att man vill vara en i allra högsta grad aktiv medspelare på planen som i rollen av statlig myndighet stöttar näringsliv, innovativa miljöer och forskning. Patentstyret ska vara en central, statlig aktör inom innovation och värdeskapande i Norge. Man vill vara trovärdiga,engagerade och kundorienterade.

Den explosiva utvecklingen på internet med den minst lika snabba framväxten av sociala medier har på många sätt och vis skapat ett helt nytt landskap med nya utmaningar för entreprenörer och innovatörer. Detsamma gäller även hur den pågående internationaliseringen påverkar företagsklimatet i olika länder och detta gäller inte minst ett litet land som Norge som medvetet har valt att stå utanför det europeiska samarbetet inom EU. Tidigare så självklara begrepp som patent, varumärken och upphovsrätt kan lätt bli naggade i kanten av alla nya värderingar som uppstår i kölvattnet av de nya förutsättningar som blir följden av dessa förändringar.

Det är mot bakgrund av detta som Patentstyret har valt att formulera sina nya strategier för att kunna hjälpa näringsliv och innovatörer i Norge på bästa sätt. Därför vill man vara en främjare av innovation och värdeskapande i näringsliv och andra organisationer. Man beskriver sin roll i detta som statlig myndighet men även som vägledare och som leverantör av kunskap. Uppdraget och rollen som Patentstyret skissar består av en triangel där man vill agera i myndighetsrollen, pådrivarrollen och uppdragsrollen.

Myndighetsrollen innebär att man fortsätter i gammal god anda att ta emot och behandla ansökningar om patent, varumärkesregistrering och skydd för design. Man vill därmed bidra till att skapa konkurrenskraft och värderingar i samhället genom att skapa kraftfulla rättigheter. En effektivare och mer kundorienterad hantering av ansökningar är en del i detta. Man vill dessutom kunna anpassa sig i sina beslut till de nivåer som är rådande i Europa. Man har även tagit fram en ny, mobil app som heter Navnesjekk och som man hoppas ska bli en effektiv hjälp för innovatörer och entreprenörer. Den nya tekniken är något som man verkligen vill omfamna i sitt arbete.

Pådrivarrollen betyder enligt Patentstyret att man vill vara en kunskapsleverantör till näringsliv, forskningsinstitutioner samt övriga norska myndigheter. I den här rollen vill man stimulera till ett ökat beskydd och ett bättre bruk av immateriella rättigheter.

Uppdragsrollen handlar om att man under de kommande åren vill stärka tjänsterna på detta område. Det handlar om att Patentstyret vill kunna täcka in alla behov som finns på området. Man vill även stärka upp de områden där Patentstyret anser sig ha unik kompetens. En annan tjänst som faller inom ramen för den så kallade Uppdragsrollen är att man vill kunna uppnå synergieffekter genom att samarbeta med andra privata eller offentliga aktörer på marknaden i Norge.

Göran Jacobson

Jättefond nystart för dansk innovation

I april väntar en nystart för innovationsarbetet i Danmark. Då samlas alla stödresurser i en jättefond med 1,5 miljarder i kassan. Som ett led i satsningen vill danskarna också samarbeta mer med Sverige.
Oresund Bridge CC BY Dahlstroms

Oresund Bridge CC BY Dahlstroms

En ny stor fond ska ge innovationsarbetet i Danmark en nystart och samla de splittrade resurserna på ett ställe. Samtidigt vill danskarna öka samarbetet kring innovationer i Öresundsregionen.

Innovationsfonden kommer att få en årlig budget på cirka 1,5 miljarder danska kronor och öppnar portarna för ansökningar den 1 april. Folketinget har ännu inte tagit det formella beslutet, men alla partier i parlamentet är överens.

När vi får fonden blir det lättare att gör en samlad värdering av vilka områden och verksamheter som behöver stöd

säger Thomas Alslev Christensen, kontorschef på Styrelsen for Forskning og Innovation, som lyder under forskningsministeriet.

I dag finns tre olika organ som finansierar innovationer: Det Strategiske Forskningsråd, Højteknologifonden, samt Rådet for Teknologi og Innovation. Syftet med den nya jättefonden är i första hand att få till en förenkling av systemet.

I Sverige har ni Vinnova, nu får vi en liknande lösning som gör det lättare att utveckla innovationer och stimulera tillväxt

När det kommer till effekterna av det offentliga stödet till forskning och innovationer ser det inte lika bra ut för Danmark. Sommaren 2012 granskade en expertgrupp det danska systemet på uppdrag av EU-kommissionen och konstaterade att de offentliga FoU-insatserna saknade koppling till verksamheten.

Trots mycket goda nivåer på investeringarna i forskning och innovationer är de inte effektivt omsatta i ekonomisk verksamhet, skrev experterna i sin rapport till regeringen.

Kommissionen efterlyste bättre metoder för att säkerställa att forskningsbaserad kunskap kan skapa tillväxt och arbetstillfällen i näringslivet.

2000 projekt

Forskningsministern Morten Østergaard (Radikale Venstre) höll med om att systemet behövde stramas upp och fick stöd av övriga partier för att bilda Innovationsfonden.

Varje år startas 1500-2000 utvecklingsprojekt inom olika branscher med hjälp av offentligt innovationsstöd. Många av projekten involverar flera parter, men Thomas Alslev Christensen konstaterar att företag som utvecklar servicetjänster hittills fått en ganska liten del av kakan. Likaså har fördelningen av stödpengar ofta gått till små eller stora företag, inte lika ofta till mellanstora med 50-200 anställda.

– Nu ökar förutsättningarna att nå ut till alla, säger han.

Jämfört med Sverige är de akademiska miljöerna i Danmark ibland hetsigare och mer präglade av konflikt. I framtiden kan de två kulturerna komma att mötas oftare, då det i den danska nystarten också ingår en förhoppning om ökat samarbete, inte minst i Öresundsregionen.

För några dagar sedan hade Thomas Alslev Christensen besök av företrädare för Vinnova och tillsammans dryftade de bland annat möjligheterna att skapa innovationsnätverk. Styrelsen for Forskning og Innovation ansvarar för forskningens infrastruktur och samverkar sedan tidigare med region Skåne i ett internationellt klusterforum.

Miljöteknik är ett område där Thomas Alslev Christensen tror att fler gemensamma innovationsprojekt kan växa fram. Men även här krävs en bättre organisation.

Samarbete kommer inte automatiskt. Vill man ha mer måste man göra en extra insats. Gör man det blir det också resultat, säger han.

Torbjörn Tenfält

People innovate not system

Vilka komponenter är de viktigaste i ett innovativt samhälle? Det råder skilda meningar om vilka de är.
Made in Sweden. Volvo+Zlatan

Made in Sweden. Volvo+Zlatan

De regionala aktörerna i Sverige ligger i startgroparna för att implementera sina regionala innovationsstrategier. Flera av dem har deltagit i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) projekt ”Innovationskraft Sverige”. Under ett års tid har IVA drivit projektet och syftet har varit att bidra – och ge konkreta förslag – till det regionala innovationsstrategiska arbetet. Till grund för arbetet, och för att få en heltäckande bild, har samtliga Sveriges 21 regioners innovationsarbete kartlagts. Processen har också engagerat representanter från akademi, näringsliv och offentlig sektor, något som kännetecknar det mesta av IVAs verksamhet.

De regionala prioriteringarna som identifieras är av innovations- och forskningsmiljöer. Inkubatorer, science parks och forskningsmiljöer kopplade till högskolor målas upp som de viktigaste områdena för att öka innovationskraften. I ESBRIS rapport som kom ut i oktober pekar forskarna på att svenska universitetsbaserade avknoppningsföretag har lägre tillväxt än de företag som grundas av människor i näringslivet men att universitetsbaserade avknoppningsföretag är mer innovativa. Vidare menar de att även om tillväxten till en början är låg så ökar tillväxttakten över tid.

Ändå är det bara tre regioner som pekar på vikten av kommersialisering av forskningsresultaten som ett viktigt område. Finland och Norge (läs mer om Norge i nästa nummer) har börjat fokusera mer på marknadsföring och kommersialisering än på forskning och frågan är om inte området borde röna ett större intresse även i Sverige.

Effektivare stödsystem och infrastruktur är en annan komponent som regionerna framhåller som en viktig del i deras arbete. Samverkan och samordning mellan aktörerna och ett förstärkt ledarskap är ett område där konkreta idéer efterlyses och offentliga upphandlingar betraktas som ett särskilt viktigt avsnitt. Läs gärna mer om dessa i artikeln ”Att våga köpa luftslott”!

Den tredje, och kanske den mest intressanta, prioriteringen som pekas ut är att öka intresset för att bli entreprenör. Uttrycket ” Organizations don´t innovate, people do” kanske är utslitet men det är – och borde vara – grundbulten i de nationella och regionala strategierna. En organisation kan uppmuntra människor att bli mer innovativa genom ett ledarskap som tillåter utveckling hos individer. Att utveckla ledarskapet hos aktörerna är också den enskilt viktigaste av de framgångsfaktorer som IVA pekar ut i sin rapport.

Men utan människors drivkraft till förändring blir alla tillvägagångssätt, strategier, strukturer och stödsystem meningslösa. Den gyllene frågan blir således; hur blir en människa innovativ och entreprenöriell?

I den nationella innovationsstrategin läser vi att

Utbildningssystemets huvuduppgift är att förmedla ämneskunskaper, men spelar även en roll vad gäller utvecklingen av sociala färdigheter och entreprenörskap. Detta är förmågor som blir allt mer betydelsefulla i takt med att samhället blir mer komplext och förändringstakten ökar.

Även om egenskaper nämns så får vi ingen ledtråd till hur dessa ska uppnås, förutom möjligen då i förmedlandet av ämneskunskaper. Man skulle till och med kunna hävda att det faktiskt är två helt skilda kompetensområden, ämneskunskaper och entreprenörskap. Det ena leder inte nödvändigtvis till det andra. Skolsystemet bör – för att leda till innovation längre fram – skapa miljöer som främjar båda kompetensområdena.

En lång utbildning, menar ESBRIs forskare är inte ett tillräckligt villkor när det gäller förmågan att ta fram nya användningsområden för ny teknologi och nå framgång i nya sektorer som spelindustrin, IT-säkerhet och smarta IT-baserade affärsmodeller. Forskarna menar att

det krävs innovativitet, kreativitet och entreprenörskap.

Ett innovativt samhälle kräver entreprenörer och innovativa människor i ännu högre grad än det kräver innovationssystem och inkubatorer. De stora frågorna, som på ett nästan lyser med sin frånvaro i rapporterna, är vad som gör en människa innovativ och hur man kan träna människor i att bli entreprenöriella. Kanske är det dags att ta reda på det?

Camilla Hending

Innovationssystemets problem

Är det så enkelt att det krävs bättre utvärdering av innovationsarbetet för att de Nordiska länderna ska fortsätta ligga på topplistan?
Can hierarchy and sharing co-exist? CC BY Opensourcewa

Can hierarchy and sharing co-exist? CC BY Opensourcewa

Att innovation är nyckeln till de nordiska ländernas framtida välfärd är vid det här laget en allmän sanning. Norden toppar internationella listor över innovativa länder och en av förklaringarna som brukar anges är de väl utvecklade innovationssystem som finns i respektive länder. Det är många aktörer som är inblandade och arbetar med innovationsutveckling och flera rapporter har presenterats den senaste tiden.

En av dem var Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) slutrapport, ”Innovationskraft Sverige” som släpptes innan jul.  Syftet med rapporten var att ge förslag på åtgärder och förslag som ska underlätta för de offentliga aktörerna att arbeta vidare med sitt regionala innovationsarbete.

Tillväxtanalys kom med sin rapport – ”En lärande innovationspolitik” ungefär samtidigt. Den föreslår en analys- och utvärderingsmodell som kan stödja implementeringen av den nationella innovationsstrategin. Analysmodellen är tänkt att fungera som ett instrument för utveckla och få till ett mer fungerande system. Syftet är, i det långa loppet, att förbättra innovationsresultaten på både nationell och regional nivå.

IVAs rapport och Tillväxtanalys har alltså samma syfte men uppvisar två vitt skilda bilder. IVAs rapport visar på hur aktörerna på bästa sätt kan utnyttja och organisera sig inom systemet medan Tillväxtanalys rapport handlar om inom vilka områden som innovation sker.

Kartläggningen som Tillväxtanalys gjort visar på brister i samordning mellan myndigheter och i stödfunktioner. Flera aktörer har överlappande och parallella satsningar och stödinsatser vilket gör helhetsbilden otydlig.  Att mäta och utvärdera om arbetet får den effekt som är tänkt är kanske en självklarhet men Tillväxtanalys menar att detta arbete bör utvecklas och utföras mer systematiskt än vad som sker idag.

Uppföljning är också ett sätt att skapa lärande i organisationer vilket krävs för att utveckla både systemet och enskilda verksamheter. Man pekar på svårigheterna i att jämföra och sammanställa statistik för att på ett tillfredsställande sätt utvärdera innovationsarbetet. En av anledningarna är att de komplexa innovationsmönster som finns i Sverige (och Norge) inte alltid syns i statistiken vilket gör jämförande undersökningar missvisande. Ändå är det i dessa komplexa och sammanlänkade innovationssystem, där FoU-intensiva tillverknings-och kunskapsintensiva företagstjänster möts, som man skapar de konkurrensfördelar som kommer att krävas i ett innovationskraftigt samhälle. Allt enligt Tillväxtanalys rapport.

Det kan alltså finnas en poäng i att inta en mer skeptisk position mot innovationsindex och andra OECD-mätningar. Att uppvisa samma resultat och utveckla inom samma sektorer som alla andra ger knappast en konkurrensfördel. Däremot kan det vara intressant att utforska nya områden som är unika och specifika för en region.  Ett exempelområde där Norden är långt framme är inom design och tjänsteinnovation vilka också är de mest expansiva. Däremot visar Tillväxtanalys rapport att det är finns få instrument som riktar sig mot just dessa områden.

De nuvarande nationella innovationssystemen hanterar innovation som en systematiskt och interaktiv process, med fokus på produktionen och spridning av kunskap snarare än på tjänsteproduktion.

Är ”System innovation” ett bättre system eller ett användbart verktyg för tjänsteinnovationer? I nästa nummer kommer vi att resonera kring detta. Kan det  komma att ersätta – eller i alla fall – komplettera det nuvarande innovationssystemet.

Camilla Hending

Lämna en kommentar