EU: För regionerna i de nordiska ländernas är utformningen av EU:s framtida regionalpolitik efter 2014 en angelägen fråga. Framförallt om huruvida det blir några fondmedel eller inte. Frågan hänger till stor på de beslut som fattas på en rad andra arenor. Och där är debatten redan i full gång!  

För att kunna följa EU:s politik som kommun och regionpolitiker behöver man se hur EU:s olika frågeställningar hakar i varandra. Den vägledande agendan för EU:s framtida politik är den så kallade EU 2020 strategin, som sattes på pränt före nyåret. Den är i sin tur tänkt att bli vägledande för diskussionerna kring nästa flerårsbudget för perioden 2014 – 2020, som påbörjas senare i år. Dessa budgetdiskussioner kommer i sin tur ge en fingervisning om fördelningen mellan EU:s sektorspolitik visavi sammanhållningspolitik och regionalpolitik.
 
Kritik mot första utkastet
Men även om den formella debatten om flerårsbudgeten och den framtida regionalpolitiken är schemalagd till senare i år, så har diskussionerna redan börjat röra på sig. I oktober 2009 blev det stora rubriker kring ett utkast till flerårig budget som hade börjat cirkulera i vidare kretsar utanför EU-kommissionens ytterväggar. Starkast reagerade då Regionkommittén men också CPMR, (Conference of Peripheral Maritime Regions). Båda kritiserade Barroso för att i budgetutkastet markera ett skifte där han flyttade tyngdpunkten från jordbruks- och regionalpolitiken till nya jobb, grönare ekonomi och utrikespolitik.
 
EU 2020 utan den regionala nivå
När EU-kommissionens ordförande på nytt klev fram i december och presenterade uppföljaren till den tidigare Lissabonstrategin, den så kallade EU 2020 strategin, så låg även den helt i linje med det tidigare utkastet till långtidsbudget. Den här gången pekades innovationer, ett grönare näringsliv och ett socialt hållbar marknadsekonomi ut som övergripande målsättningar. Vad Barroso också gjorde var att peka på hur viktigt det är med en effektiv flernivåstyrning. Regionkommittén är på nytt kritisk på samma punkter som tidigare, och menar att ordföranden knappast kan hoppas på någon effektiv styrning om det inte finns starka regioner.
 
Fonderna räddar återhämtningsplan
Ungefär samtidigt med att EU 2020 strategin

presenterades så fattades beslut om den nya budgeten för 2010. Det intressanta med den är att ministerrådet tillsammans med det nya EU-parlamentet kom överens om att nyttja anslagen från EU:s strukturfonder för 2009 som inte utnyttjats fullt ut, för att täcka EU:s plan för återhämtning på 2,4 miljarder euro.

Kommissionären för budgeten, Algirdas Šemeta, kommenterar också budgetens inriktning som han menar ligger nära kommissionens föreslag: – Nästa års budget är en budget för återhämtning – en budget för bättre tider, för att rädda kvar jobben och stimulera tillväxten.
 
Den stora dragkampen
Att dragkampen mellan sektorspolitiken och regional- och jordbrukspolitiken verkar bli allt mer intensiv bekräftas också av EU-kommissionen.
Det man inom kommissionen i dag pratar om är i stora drag att satsa mer på forskning och innovationer genom att ta medel från regional- och jordbrukspotterna.
Samtidigt finns starka motkrafter eftersom exempelvis fransmännen har ett stort intresse av att behålla EU:s jordbrukspolitik som den ser ut i dag. Samma sak gäller de nya medlemsstaterna som har mest att förlora om regionalpolitiken dräneras på medel eller ändras om mot en åternationalisering. Han påminner om att man både i Sverige och i Storbritannien har val till hösten och att valutgångarna där kan också påverka den politiska agendan inom EU.
Kommissionen har också svängt om, från en allmänt regionstöttande politik till mer av innovation, lärande och bättre styrning, kunde ses redan i den så kallade Barca-rapporten från våren 2009. Utredaren Fabrizio Barca, talar där tydligt om behovet av att EU-kommissionen blir ett kompetenscentrum och att stödet via strukturfonderna blir effektivare.

 

Transnationell regionalpolitik?
En annan viktig pusselbit som kan påverka den framtida regionalpolitiken är framväxten av de nya makroregionerna där Östersjöstrategin redan på banan och Donaustrategin i startgroparna. Det pratas också om en Nordsjöstrategi och en Alpstrategi, men där finns inget beslutat. Inom kommissionen menar man vid DG Regio att det mesta tyder på att medlen till de gränsöverskridanden programmen kommer att öka.
En rimlig tolkning av alla dessa pusselbitar skulle kunna vara att tyngdpunkten i den kommande regionalpolitiken flyttas uppåt i systemet, från ett inom-nationellt system till ett system över nationsgränserna. Policyn kommer säkert gälla överallt, men om alla får tillgång till fondmedlen är fortfarande skrivet i stjärnorna.
 
Länk till EU:s budgetdiskussion för 2010:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar