SVERIGE/LANDSTING: – Jag tror att den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten på sikt kommer att fungera som en hävstång i regionkommunfrågan. Här får politikerna handfast öva sig i att tänka och samarbeta över länsgränserna, säger Charlotte Wäreborn-Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik.  

I juni i år beslutade riksdagen om en ny lagstiftning för kollektivtrafiken. Lagen innebar att samtliga län från årsskiftet 2011/2012 måste ha en regional kollektivtrafikmyndighet. Syftet är att ge kollektivtrafiken en regional plattform, för fysisk planering och reglering av en framväxande kollektivtrafiksmarknad. Dessutom ska plattformen ha en tydlig politisk förankring. Trots en tajt tidsplan har man kommit en bra bit på väg i pilotlänen Jönköping, Kronoberg och Kalmar.
 
Djupgående påverkan
Enligt Charlotte Wäreborn-Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik, så kommer regeringens krav på en ny regional myndighet att få en långt större betydelse än vad utomstående betraktare först kunnat ana. På ytan handlar det om hur kommuner och landsting i ett län ska enas om utformandet av en ny myndighet: Ska ansvaret läggas på landstinget, hamna i ett gemensamt kommunalförbund eller läggas i ett direktvalt regionalt parlament?
Men enligt Wäreborn-Schultz är det få politikområden utom kollektivtrafiken som så direkt påverkar möjligheterna att knyta samman län och regioner och därmed utvidga de lokala arbetsmarknaderna. Detta innebär att den politiska arena som får ansvaret också kommer sitta med ett knippe strategiska nycklar i det regionala utvecklingsarbetet.
 
Samarbete kräver synkronisering
I södra Sverige har Kalmar, Kronoberg och Jönköping gått samman i ”Pilotprojekt Småland”.
Helena Ervenius, ansvarig inom Regionförbundet Kalmar, har varit en av dem som hållit ihop arbetet över länsgränserna:
– Vi fick nys om möjligheten att bli pilot ganska tidigt och såg möjligheterna. Våra län har ju dessutom haft en gemensam planeringsprocess kring den fysiska infrastrukturen där Trafikverket höll i trådarna så vi tyckte att det passade oss bra.
Med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting och Svensk Kollektivtrafik, i samverkan med Trafikverket, var de tre länen också med om att ta fram dokumentation för dem som behöver vägledning i arbetet med att ta fram regionala trafikförsörjningsprogram. Enligt Ervenius så behövs det, eftersom det sammantaget kan bli upp till nio parter i de tre länen som ska synkronisera sina planerings- och beslutsprocesser.
– Och då handlar det inte enbart om vilka tidtabeller som ska gälla, utan det ska vara en strategisk plan där både trafikförsörjningen, infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringen integreras, säger hon, med hänvisning till att myndigheten måste upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, besluta om vilken kollektivtrafik som ska erbjudas inom ramarna för den så kallade allmänna trafikplikten.

 
Kalmar tidigt ute
– Något som underlättade för oss här i Kalmar var att vi tidigt var överens om att landstinget skulle bli den förvaltande myndigheten, säger Ervenius.
– Det vi nu står inför handlar mer om hur vi ska hantera skatteväxlingen mellan landsting och kommuner och kommunerna emellan, samt vilka typer av kollektivtrafik som ska ingå: bara den linjelagda eller även all beställningstrafik?
Kalmars lösning med landstinget som myndighetsutövare innebär att man, från nästa årsskifte, kommer att ha en kollektivtrafiknämnd där både landstings- och kommunpolitiker ska ingå.
– Den här sammansättningen i en nämnd har aldrig tidigare prövats så det blir ju spännande men jag vet att man diskuterar samma lösning på andra håll i Sverige, säger hon.
 
Effekter på marknad och i periferin
När utmaningarna hanterats på hemmaplan i länen så kommer den ännu större utmaningen som handlar om hur program och planer ska samordnas över länsgränser, samt hur situationen på en öppen marknad för all kollektivtrafik ska reglerar, säger Wäreborn-Schultz.

 

– Vilka trafikföretag som helst ska ju kunna starta upp utan att det uppstår ett kaos. Därför blir det viktigt att med lagstiftning visa vilka spelregler som gäller och exempelvis hitta samordnade lösningar för betalning av resor och information till resenärer, säger hon.
 
Ser du någon risk för att vi får ett kontrollsystem som bara sväller?
– Det hoppas jag verkligen inte. Jag bedömer den risken som ganska liten. 
Gör du bedömningen att förändringen med ny myndighet och en fri marknad kommer att gynna eller missgynna mer perifera områden i regionerna?
– Den frågan kommer – liksom det gör i dag – falla på politiken. Alla linjer som inte bär sig kommersiellt kommer även i fortsättningen kräva kostnadstäckning från det offentliga. Däremot tror jag att det blir svårare för politiken att smita ifrån debatten eftersom kollektivtrafikfrågorna nu måste behandlas där den alltid hört hemma – nämligen bland alla övriga strategiskt viktiga regionala utvecklingsfrågor. Och det tror jag blir bra!
 
Start genom "tankesmedjor"
Svensk Kollektivtrafik planerar, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket, sex stycken "tankesmedjor" som ska genomföras runt om i landet under februari och mars nästa år.
– Vår förhoppning är att dessa smedjor ska få igång ett nytt tänkande kring kollektivtrafiken och dessutom inspirera och bli ett stöd när deltagarna åker hem och ta beslut, säger Charlotte Wäreborn-Schults, vd för Svensk Kollektivtrafik.
 
Läs mer om myndigheten: 
 
Länk till tankesmedjorna: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar