EU: Med en global kris färskt i minnet så måste EU:s kommande långtidsbudget tänka på medlemsländernas skrala kassakistor. Alla drar emellertid inte åt samma håll och efter det senaste fördraget är de nya styrkeförhållandena oprövade och alternativ taktik prövas.  

Under denna höst pågår inom EU två olika men nära sammankopplade budgetprocesser. Dels processas EU:s budget för 2011, dels påbörjas redan nu arbetet med att ta fram riktlinjerna inför nästa långtidsbudget för perioden efter 2013, vilken kan bli både längre (10 år) och kortare (5 år) än tidigare. Långtidsbudgeten är strategiskt viktig för regionerna eftersom den ger en första indikation på vilket utrymme som den kommande regionalpolitiken kan få. Även om mycket i nuläget är osäkert så är de flesta bedömare klara över att utfallet för nästa års budget kommer att sätta sin prägel på diskussionerna kring den kommande långtidsbudgeten.
 
EU-parlamentet – en oprövad part
Nytt för den här förhandlingsomgången är att EU-parlamentet nu fått ett starkare inflytande över budgeten till följd av det nya Lissabonfördraget som togs i slutet av förra året. En av dem som har inblick i förhandlingarna är den svenska EU-parlamentarikern Göran Färm (s), gruppledare för de europeiska socialdemokraterna i budgetutskottet, samt i EU-parlamentets nya utskott, SURE, som precis startat arbetet med EU:s nästa långtidsbudget.
– Vår målsättning i det nya utskottet är att få till ett förslag som borgar för en långsiktig överenskommelse mellan parlamentet och medlemsstaterna, säger han.
 
Enligt Färm finns det inom parlamentet en bred majoritet, som omfattar både det borgliga och det socialistiska blocket, som vill ta ansvar för att hålla nere kostnaderna men de inser också konsekvenserna av att EU, utifrån fördraget, numera har ännu fler uppgifter att axla och dessa måste finansieras.
– Om EU ska uppfattas som trovärdigt så måste man stå för sina utfästelser och då kan inte medlemsländerna backa hur som helst i förhandlingarna kring den långsiktiga budgeten. Då drar man undan mattan för den politik man kommit överens om och EU riskerar tappa ytterligare i trovärdighet, säger Göran Färm.
 
Kluvet Ministerråd
Om parlamentarikerna är någorlunda eniga om hur man vill arbeta på sikt, så är situationen närmast den omvända inom Ministerrådet. Anledningen är att finanskrisen gröpt ur djupa hål i merparten av medlemsländernas ekonomier och måste man spara på hemmaplan så är det än svårare att argumentera för att visa generositet på bortaplan.
I den första omröstningen kring budgeten för 2011 kunde

ministrarna inte nå någon konsensus utan det blev en majoritet som ville behålla EU-kommissionens ursprungliga nivåer.

– Här blev det väldigt tydligt vilka som ville skära. Det var britterna, holländarna, våra tre skandinaviska länder, österrikarna och tjeckerna, säger Färm.
Enligt honom så har de alla det gemensamt att de är skeptiska till EU:s regionalpolitik och är styrda av högerregeringar.
– Ett exempel på det tydliga motståndet var det budskap som det belgiska ordförandeskapet gav oss i parlamentet helt nyligen. Då sa de att de inte kunde tänka sig att lägga en enda ytterligare krona till den långsiktiga budgeten, säger Göran Färm.
 
Vacklande EU-kommission
Något som är anmärkningsvärt är enligt Färm att EU-kommissionen för första gången vacklar kring sitt eget budgetförslag.
– I alla tidigare förhandlingar så har EU-kommissionen alltid stått upp och gärna argumenterat för att budgetribban ska höjas, men den här gången tycker jag nog de agerar lite fegt, säger den svenska EU-parlamentarikern.
 

 

Letar efter EU:s mervärden
På ytan så är läget med andra ord detsamma som under alla tidigare förhandlingar. EU-parlamentet vill behålla eller öka budgetramarna och Ministerrådet bromsar och vill helst skära i budgeterna. Men under ytan så märks det tydligt att inte minst EU-parlamentet nu fått en starkare ställning vilket, enligt Färm, präglar inställningen inom SURE-utskottet.
– Vi har inte hunnit börja diskutera än men vi är inne på att allra först bena ut på vilka områden EU skapar ett mervärde. Det är på dessa områden som en långtidsbudget måste ta sikte. I övriga frågor kan medlemsländerna själva göra jobbet. Vi kommer med all säkerhet även titta närmare på behovet av förenklingar inom EU:s byråkrati vilket direkt berör EU:s regionalpolitik. Men just nu så överhopas vi alla av ett berg av olika utvärderingar som vi förväntas plöja igenom inför våra kommande diskussioner, säger Göran Färm.
 

Bakom EU-kommissionens dörrar har även ordförande Barroso vidtagit vissa mått och steg. Bland annat har han samlat sju av sina kommissionärer för att hitta en ny

policylinje i budgetfrågorna som EU-kommissionen kan hålla sig till då diskussionerna förs kring nästa års budget, 2011 och den kommande långtidsbudgeten. De som ingår i gruppen är Ollie Rehn (ekonomi), Andris Piebalgs (utveckling / bistånd), Máire Geoghean-Quinn (forskning), Januzs Lewandowski (budget), Johannes Hahn (regional utveckling), László Andor (arbetsmarknad) och Dacian Ciolos (jordbruk).

Den här gruppen har lovat leverera ett första utkast till nästa "finansiella perspektiv" vilket är EU:s terminologi för långtidsbudgeten 2013 – 2020.
– Det vi kan vänta oss av den grupperingen är att de kommer med ett första inspel om hur EU-kommissionen själva tänker kring sina olika politikområden inklusive den kommande regionalpolitiken, säger den svenska EU-parlamentarikern Göran Färm.  
 
Länk till SURE-utskottet: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar