Fjärrstyrda robotar, telemedicin och jourläkare på distans. Bristen på sjukvårdspersonal i glesbygden tvingar fram nya tekniska lösningar.

Sjukstugan i Storuman blir navet i Västerbottens läns landstings satsning för att utveckla sjukvården i Norrlands inland.
Den forskningen och utveckling vi bedriver kommer hela inlandet till godo.
Tillsammans ska vi driva projekt som rör medicinska frågor i glesbygden, säger Sara Lirell Stenman, verksamhetschef vid sjukstugan.
Även sjukstugan i Vilhelmina kommer att få en viktig roll i utvecklingsarbetet, som också handlar om att sprida information om skillnaden mellan att jobba med sjukvård i glesbygden jämfört med i storstadsregionerna.
– Här tar vi emot alla typer av patienter, vare sig de har ont i halsen, ska föda barn eller har drabbats av hjärtinfarkt. Vi måste kunna hantera hela bredden av sjukdomstillstånd.

Sjukstugor basen

Sjukstugorna – totalt finns det sex i södra Lappland plus en hälsocentral – ska även i fortsättningen vara basen i den hälso- och sjukvård landstinget bedriver i glesbygden. Där finns tillgång till bland annat röntgen, vårdplatser och barnmorska. Däremot finns det inte jourläkare på alla sjukstugor.

Vi är i en situation med ett stort behov av läkare, men under de senaste två åren har det även saknats sjuksköterskor. Bristen på resurser tvingar oss att hitta nya smarta system
säger Sara Lirell Stenman. Nyligen blev det också klart att landstinget samlar ambulansen under en gemensam entreprenör för hela länet. Det innebär att de sjuksköterskor som har jobbat hos de lokala ambulansentreprenörerna och övrig tid på några av sjukstugorna försvinner till Falck Ambulans.
En sjuksköterska som är ensam på sjukstugan och behöver konsultera en läkare ska kunna göra det genom att koppla upp sig på en videokonferens. En läkare i Storuman ska med teknikens hjälp kunna zooma in och granska såret på en patient i Tärnaby, eller handleda en sköterska i en akut situation.
– Det finns naturligtvis en gräns för hur långt man kan låta tekniken ersätta människan, men vi ser också att vi kan utveckla möjligheten för invånarna i de yttre delarna av länet att själva konsultera doktorn via datorn. Här behöver vi samarbeta med till exempel livsmedelsbutiker eller hemtjänstpatruller för att de äldre ska kunna få hjälp med tekniken.

Norge förebild

I arbetet med att utveckla glesbygdsmedicin som specialitet och hitta strategier för att rekrytera och behålla personal är landstinget också EU-projektet. Tillsammans med Akut- och katastrofmedicinskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus samarbetar man med partners från Norge, Grönland, Skottland, Irland, Kanada och Island. Norge har en väl utvecklad specialistsjukvård i glesbygden, något som landstinget i Västerbotten tagit intryck av.
Vi tänker mer decentralisering än ni gör i Sverige
säger Kristian Iversen Fanghol, kommunikationsdirektör vid Helse Nord RHF, som ansvarar for specialistvården i Nordnorge och Svalbard.
Helse Nord täcker in 40 procent av Norges yta, där det sammanlagt bor cirka 440000 människor. Inom det området finns elva sjukhus och en stor mängd sjukstugor och distriktsmedicinska centrum, där ny medicinsk teknik spelar en viktig roll.
– Vi har väldigt god erfarenhet av att kunna ge patienter, särskilt de äldre, kvalificerad vård nära där de bor. Det gör att vi i många fall kan undvika längre sjukhusvistelser, säger Kristian Iversen Fanghol.
Det råder en viss brist på läkare och specialistsjuksköterskor även i den norska glesbygden, men inte i så hög grad att det äventyrar den decentraliserade vården.
I dag sker ett visst samarbete mellan sjukvården i de nordliga delarna av Norge och Sverige. Patienter i det inre av Norrland kan till exempel uppsöka akuten i Mo i Rana istället för att åka till Umeå. Länderna samarbetar också en del kring ambulanstransporter.
– Jag är säker på att kontakterna kommer att utvecklas i framtiden. Det har båda länderna att vinna på, säger Kristian Iversen Fanghol.
Lämna en kommentar