Jobb och företagande står i fokus när 16 miljarder ska fördelas från EU:s regionalfond under perioden 2014-2020. Den här gången kan företagen själva vara med och finansiera utvecklingsprojekt, som efter hårda förhandlingar även kan omfatta bredband.

Pengaträd

Företagen får en central roll i fördelningen av de nya EU-miljarderna för regional tillväxt som börjar betalas ut i början av nästa år.

Möjligheterna för företagen att delta i medfinansieringen blir bättre den här gången

säger Ewa-May Karlsson (C), vice ordförande i Region Västerbotten och en av de politiker som på regional nivå arbetat med det nya stödpaketet.

För att betala ut pengar kräver EU-kommissionen att hälften av kostnaden för ett projekt finansieras med pengar från annat håll. Tidigare har företagen inte kunnat bidra till medfinansieringen, som istället skötts av universitet, kommuner, landsting och regioner. Inför den nya programperioden kan företagare gå in med ett större eller mindre belopp, beroende på vad parterna bakom projektet kommer överens om.

Det var ett önskemål från näringslivet och det har vi lyckats med. Det känns kul och är ett steg åt rätt håll, säger Ewa-May Karlsson.

Förnybar energi

Regionalfonden är en del av EU:s sammanhållningspolitik som har som mål att stärka EU-ländernas konkurrenskraft. Tre fjärdedelar av pengarna, tolv miljarder, kommer att satsas på att utveckla innovationer, öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, samt främja förnybar energi och miljöteknik.

I anslaget ingår också drygt tre miljarder för utbyggnaden av bredband. De pengarna satt hårt åt, då EU-kommissionen länge ansåg att Sverige redan nått så långt i utvecklingen av bredband att det inte behövdes något anslag från unionen. Det var först under de avslutande förhandlingarna som kommissionen förmåddes att öppna plånboken.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt uppger i sin blogg att det handlar om en fördubbling av regeringens satsning på bredbandsutbyggnad på landsbygden.

Det här är en mycket viktig framgång och ett riktigt bra besked till alla de eldsjälar som är på gång att dra, eller funderar på att dra, fiber hem till sig

skriver hon. Anna-Karin Hatt konstaterar också att regionalfondsmedlen fyller en viktig funktion för att Sverige ska nå regeringens bredbandsmål, det vill säga att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till snabbt bredband 2020.

Vill bli tillfrågad

De nationella samtalen om regionalfonden har framför allt förts mellan regeringen och politiker på regional nivå. Karl-Johan Ottosson, kommunchef i Vilhelmina, anser att kommunerna borde involveras mer i planeringen.

Vi har aldrig tillfrågats och det är mycket märkligt. Jag tycker att man först borde ta kontakt med kommunerna och se vilka behoven är. De skiftar mycket och nu går man ut med ett stödpaket som kanske passar hälften av kommunerna väldigt bra, medan de övriga inte kan ta del av pengarna eftersom de inte delar problembilden, säger Karl-Johan Ottosson.

Ewa-May Karlsson tillbakavisar kritiken. Hon är också kommunstyrelsens ordförande i Vindeln och framhåller att det sitter en rad ledande kommunpolitiker i Region Västerbottens styrelse.

Vi har jobbat med det här sedan slutet av 1990-talet. Har man velat vara informerad så har man blivit det, säger hon.

Ewa-May Karlsson beklagar att utbetalningen av EU-medel blir några månader försenad jämfört med den ursprungliga tidtabellen.

Regionalfonden kommer att genomföras i åtta regionala och ett nationellt program. Västerbottens län bildar tillsammans med Norrbottens län den regionala fonden Övre Norrland.

Infrastruktur, inte minst bredband, ligger långt fram i de två nordliga länens prioritering. Västerbotten vill dessutom bli ett pilotlän för digitalt lärande. – Det här är viktiga frågor även för min kommun. I Vindeln har vi ett skogstekniskt kluster där det blir mycket betydelsefullt för företagen att kunna utveckla innovationer.

Åtta områden

Regionalfonden kommer att genomföras i åtta regionala och ett nationellt program. Samma indelning gäller för Socialfonden, som genomförs i ett nationellt program med åtta regionala handlingsplaner. Områdena är:

• Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län
• Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län
• Norra Mellansverige: Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län
• Stockholm: Stockholms län
• Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län
• Västsverige: Hallands och Västra Götalands län
• Småland och Öarna: Gotlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län
• Skåne-Blekinge: Blekinges och Skånes län

När ansökningarna om regionalstöd ska vara inlämnade är inte klart, men deadline blir sannolikt senare i höst. Hur stor del av medfinansieringen som kan klaras med privata medel kommer att variera.

Det gäller att hitta en balans så att det är rimligt för företagen att klara av det. Om vi anger för stor del som ska vara pengar från näringslivet kommer företagen inte ställa upp och då går ju pengarna tillbaka till EU, säger Ewa-May Karlsson.

Bättre underlag

Tillväxtanalys konstaterar i en rapport som presenterades i början av april att tillgången till statistik och fakta för att beskriva och analysera regioner och landsbygden måste bli bättre, inte minst för att fördelningen av EU-medel ska bli mer rättvisande.

Myndigheten föreslår att regeringen uppmanar alla myndigheter att se till att försörjningen med regional statistik finns med när de tar fram strategier för regional tillväxt. I rapporten Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik föreslår Tillväxtanalys också att SCB får en tydligare roll när det gäller samordning av offentlig regional statistik.

Myndigheten konstaterar att många beslut om till exempel företagsinvesteringar görs på basis av statistik om regioner och platser.

En mer evidensbaserad politik behöver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav samtidigt som den snabbt ska svara på komplexa och flerdimensionella frågeställningar, skriver Tillväxtanalys.

Lämna en kommentar