De kompetensplattformar som skapats i regionerna får en huvudroll när matchningen mellan arbetsgivarnas behov och de jobbsökandes utbildning ska stärkas. Regeringen satsar 60 miljoner kronor för att få plattformarna att lyfta.

Rivna könsbarriärer och bättre samordning av yrkespraktiken hör till målen när regeringen nu satsar 60 miljoner kronor för att säkra kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor.

De regionala kompetensplattformarna blir motorn när matchningen av arbetsgivarnas behov mot människors utbildning nu får ytterligare smörjmedel i form av 60 nya miljoner från regeringen. Plattformar finns på plats över hela landet, som ett resultat av ett regeringsuppdrag 2009.

– Regeringen vill visa att man tycker att det arbete som pågår i regionerna är bra och staten kommer inte att peka ut vad som ska göras. Insatserna ska formas av de lokala och regionala förutsättningarna, säger Carl-Johan Klint, departementssekreterare på näringsdepartementets avdelning för regional utveckling.

Men möjligheten att få del av pengarna, som ska fördelas av Tillväxtverket, styrs ändå i hög grad av de prioriterade områden regeringen pekar ut:

  • Bättre praktiksamordning och utvecklad studie- och yrkesvägledning.
  • Starkare integrations- och jämställdhetsperspektiv i kompetensförsörjningen, till exempel genom att motverka en könssegregerad arbetsmarknad.
  • Utveckla metoder att säkra kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor på kort och lång sikt, till exempel genom att samverka med lärcentra.

Välkomnar satsningen

Regionförbundet Uppsala har haft sin kompetensplattform igång i tre år och har byggt upp ett nära samarbete med ett tiotal branscher. Tomas Stavbom, chef för enheten regional utveckling, välkomnar regeringens satsning men understryker att det är viktigt att få in arbetet i den ordinarie verksamheten.

– Det finns så många exempel på projekt som upphör så fort projektpengarna är slut.

Han tycker att regeringen är inne på rätt spår, särkilt när det gäller ambitionen att utveckla integrations- och jämställdhetsperspektiven i kompetensförsörjningsarbetet. Insatser för att motverka en könssegregerad arbetsmarknad är nödvändiga för att på sikt lyckas bemanna en rad branscher, menar han.

– Ta vård och omsorg. Ska man klara kompetensförsörjningen där är det helt nödvändigt att fler killar söker sig dit.

Ett annat område, med omvända förtecken, är gruvindustrin. I Uppsala län har brytningen efter järnmalm åter kommit igång i Dannemora och när gruvbolaget för en tid sedan behövde rekrytera hundra personer gick det ut med ambitionen att 30 procent av de nyanställda skulle vara kvinnor.

– Det påverkade hela rekryteringsprocessen. Att bryta den traditionella könsuppdelningen har också varit lönsamt, eftersom kvinnorna visat sig vara mer försiktiga med utrustningen, säger Tomas Stavbom.

Bygg och el är ett andra exempel på enkönade branscher skulle må bra av att få en mer blandad personal, menar Tomas Stavbom.

– Får man in fler kvinnor tvingar man arbetsgivarna att förändra arbetsmiljön så den passar kvinnor bättre.

Hittills har regeringens krav på avrapportering från regionerna varit ganska begränsad. Det tycker Tomas Stavbom är bra, eftersom det minskar risken för detaljreglering.

– Kompetensplattformarna ser väldigt olika ut i olika delar av landet och så måste det vara, arbetsmarknaden skiljer sig åt, säger han.

Brett samarbete

De fyra kommunalförbunden som tillsammans bildar Västra Götalandsregionen har skapat en gemensam kompetensplattform med egen adress på nätet. Där samlas en mängd information om pågående projekt och analyser av regionens arbetsmarknad.

Västra Götaland har drabbats hårt av de senaste årens strukturella kris, men samtidigt vittnar allt fler företag om växande svårigheter att hitta rätt kompetens. För att underlätta matchningen samarbetar regionen med näringslivets branschorganisationer, enskilda företag, arbetstagarorganisationer, utbildningsanordnare och statliga myndigheter som myndigheten för Yrkeshögskolan, Skolverket och Tillväxtverket. Under de närmaste tio åren väntas en femtedel av alla sysselsatta i regionen gå i pension.

Marja-Leena Lampinen, samordnare av arbetet med kompetensplattformen, ser många hål som kan fyllas med regeringens nya miljoner.

Vi har länge påtalat att det behövs mer resurser för att fylla alla planer och strategier med innehåll.

När antalet varsel nu åter tagit fart är det svårt att veta vad som händer från den ena veckan till den andra och då blir det ännu viktigare att utbildningarna hänger ihop med de jobb som ändå efterfrågas.

– Kompetensplattformen fungerar som en hävstång för att kunna jobba mer övergripande. Den hjälper oss att samordna de olika aktörernas insatser, säger Marja-Leena Lampinen.

Syo allt viktigare

Charlotte Stigh-Brüsin på Sjuhärads Kommunalförbund håller med om vikten av gemensamma insatser för att till en bättre matchning.

– Utbildningsanordnarna behöver vara säkra på att de människor som går igenom deras utbildningar får en adekvat kompetens, säger hon.

Charlotte Stigh-Brüsin tror också att studie- och yrkesvägledarna kommer att spela en mycket viktig roll i regionen de närmaste åren.

– Kanske Syo ska arbeta mer uppsökande och även närma sig fler vuxna. Vi måste också se till att vägledarna själva har den utbildning och kompetens de behöver.

För snart tio år sedan skapades Praktikplatsen.se av Göteborgsregionens kommunalförbund, för att göra det enklare att få fram praktikplatser och andra arbetslivskontakter för grundskolor. I dag spänner den också över gymnasieskolan, vuxenutbildningen, högskolan och arbetsmarknadspraktik.

Skolpersonal, företag och elever/studenter kan använda webbplatsen för att söka, boka och administrera praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Förutom de 13 kommunerna i Göteborgsregionen är Praktikplasen.se även tillgänglig i Dalarna, Småland, Stockholmsregionen och Västernorrland.

– Tack vare plattformen slipper arbetsgivarna ta emot en mängd telefonsamtal från skolor och elever, samtidigt som de erbjuds handledarutbildning, säger Charlotte Stigh-Brüsin.

 

Lämna en kommentar