SVERIGE / REGIONER: Det är numera grundläggande samhällsfunktioner som regionförbunden förväntas ta itu med, menar Lars Christensen, biträdande regionchef vid Region Värmland och hänvisar till närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiska utmaningar i det nya uppdraget med kompetensplattformarna.  

När regionförbunden och i vissa län, länsstyrelserna, fick beskedet från Näringsdepartementet om att man skulle skapa så kallade regionala kompetensplattformar så var det något helt nytt. Regionförbunden har aldrig tidigare fått ett så tydligt uppdrag, där det även ingått att samla de statliga verken.
 
Mellan stolarna
Arbetsförmedlingen är i dag organiserad så att verksamheten inte hanteras på ett vettigt sätt ute i regionerna, menar Lars Christensen. När de regionala länsarbetsnämnderna upphörde tappade man bort kopplingen mellan de politiska besluten och verksamheterna. Dessutom har Arbetsförmedlingarna numera en helt annan geografi än länsindelningen.
– Vi kan inte ens få svar på hur många arbetslösa det finns i länet, säger Christensen uppgivet.
Han påpekar att den här problematiken fördes fram tidigare men togs inte på allvar innan varselsamordnarna förde fram samma sak. Och nu när Regionförbunden fått uppdraget att utveckla dessa kompetensplattformar så visar det sig att frågorna lätt hamnar mellan närings-, arbetsmarknads- och utbildningsdepartementet.
 
Regionens koordinatör
– Vad vi valt att göra är att (om)tolka uppdraget, säger Christensen, som menar att det gränsöverskridande arbetssättet inte är något nytt i Värmland. Här högg man redan 2001 på Vinnovas erbjudande om att utveckla ett så kallat regionalt innovationssystem utifrån en Triple Helix modell (se faktaruta).
– Idén var att vi skulle få hjälp att ta till vara och utveckla alla de resurser som fanns i regionen. Själva skulle vi gå in och koordinera och leda alla övergripande processer, och på så vis hålla ihop ett regionalt system. Vi tog chansen och valde att satsa på ett innovationssystem kopplat till skogs- och metallindustrin, som tillsammans är de största näringarna här i länet, säger den biträdande regionchefen.
Med ett antal år i backspegeln så tycker han att en av regionförbundets svåraste utmaningar är att hålla en vettig mix mellan att underhålla de utvecklingsprocesser

som ger något nytt, och samtidigt ha både tid och resurser att ”bevattna nya områden”.

 
Den förhärskande projektkulturen
Men Regionförbundet Värmland är samtidigt inte ensamt om det regionala utvecklingsuppdraget. Länsstyrelsen sitter fortfarande på en rad ansvarsområden så som landsbygdsutveckling, energi-, miljö- och klimatfrågor. Direktören för regionala utvecklingsfrågor Bengt Dahlgren tycker därför att man fortfarande har en hel del att bidra med:
– För bara en tid sedan så tog vi i en rapport upp småstädernas roll och funktion i Värmland. Vi har ganska stor frihet inom vårt uppdrag och kan ta upp sådant som vi anser angeläget och försöka sätta frågor på dagordningen för den regionala utvecklingen.
Samtidigt menar han att det regionala utvecklingsarbetet har blivit allt mer synonymt med en projektkultur. Regionalt utvecklingsarbete borde kunna ha andra förtecken.
– Ansvariga aktörer borde se till de bredare processerna, och påminna sig om att allt har sin historia. Det är lätt att den går förlorad i projektkulturen och att hjulet hela tiden uppfinns på nytt. Man underskattar lätt betydelsen av det gemensamma uppdraget.

 

Knådar in nya uppgifter
I Jönköping har man inte samma långa tradition att falla tillbaka på som i Värmland. Men regiondirektören Ulf Fransson är trots allt nöjd med vad förbundet lyckats åstadkomma, både på infrastruktur- och på det internationella området.
– Jag tycker att vi lyckats ganska väl med att knåda in de olika uppdragen in under vår regionala utvecklingsplan (RUP), säger han.
Vad händer med det nya uppdraget att skapa en regional kompetensplattform?
– För detta har vi tillsatt ett kompetensråd där vi tagit ledningsansvaret. Tanken är att vi sammantaget ska få tre kompletterande bilder av vilken kompetens

 

som efterfrågas ute i näringslivet och vilket utbud av utbildningar som vi kan ge i länet.
Hur arbetar ni för att utveckla ert regionala innovationssystem?
– Det är en stor del inom vårt näringslivsarbete och vårt samarbete med högskolan, men vi försöker framförallt samarbeta med Kalmar och Kronobergs län.
Klarar ni att få in allt under samma hatt eller behöver ni göra några mer genomgripande förändringar?
– Vi kommer klara det inom våra ramar. Samtidigt skulle jag önska att lagstiftarna tog sig en funderare och underlättade för oss att på ett enklare sätt koppla samman kommunernas översiktsplaner med vårt RUP-arbete. -Kanske vore det på tiden att fler fick samma status som Stockholms Regionplanerings- och trafikkontor. Sedan skulle det inte skada om staten kompenserade oss något för alla de nya uppgifter som läggs på oss, säger han.
 
Behov av arbetsfördelning
Till skillnad från Värmland så har landstinget i Jönköping inte släppt ifrån sig kulturfrågorna. Ola Lundmark, chef för regional utveckling vid landstinget, ger sin syn på saken.
– Vi har visserligen kvar alla kulturfrågorna hos oss men det måste ändå till en del gränsdragningar, menar han.
Det han syftar på är alla de projektansökningar där kulturen finns med och som egentligen kan höra hemma hos både regionförbundet, länsstyrelsen och landstinget.
– Då vill det till att vi har pratat ihop oss så att vi fördelar våra medel klokt. Och när vi möts så handlar det mest om samråd, inget formaliserat, poängterar han.
I övrigt har man valt att dela upp ansvaret mellan sig så att exempelvis landstingen tar ansvaret för de ”rena” kulturprojekten, regionförbundet för de ”rena”  
näringslivsprojekten och så vidare.

– Men sedan slår vi också ibland ihop våra påsar, säger Lundmark, och syftar på en gemensam satsning mellan landstinget, regionförbundet samt länsstyrelsen kring kulturplanering som högskolan ska genomföra.
I det stora hela tycker de båda att samarbetet i länet fungerar bra.
– Det handlar i slutänden om att inse att allt samarbete är förknippat med människor av kött och blod, och sedan spelar det ingen roll hur mycket man organiserar. Vi är lyckligt lottade, det mesta fungerar trots allt, säger regiondirektören Ulf Fransson.
 
Faktaruta:
Ett innovationssystem kan sägas vara en modell för samarbete mellan offentlig sektor, näringslivet och forskning för att på ett systematiskt sätt omvandla idéer till nya produkter och tjänster som är gångbara på marknaden.
Triple helix kallas den samverkan som sker mellan offentliga aktörer, privata näringslivet och forskningen inom universitet och högskolor för att stärka näringslivet.
 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar