SUBREGIONER / NORDEN: När regionerna runt Kattegatt-Skagarrak försöker hitta gemensamma nämnare så är det de offentliga företrädarna själva samt universitets- och högskolerepresentanter som först nappar på kroken. För dem är samarbetsmöjligheterna uppenbara och vinsterna lätta att hämta hem, var slutsatsen av en konferens på temat i Oslo.   

Sedan 2007 har EU genom programmet Interreg IV C stöttat ett nygammalt samarbete mellan de norska, svenska och danska regionerna kring Kattegatt och Skagarrak. Vattengränsen och de långa avstånden är en alldeles speciell utmaning. Men den här gången tycks förutsättningarna vara bättre, när projekten drivs på underifrån.
 
Svårt att bli konkret
En av dem som i dag har ansvaret för Interregsamarbetet kring bukten är Ole Langeland Pedersen, projektutvecklingskoordinator i Varberg. Han är väldigt entusiastisk över vad som nu händer:
– Sen 2007 har vi haft tre större konferenser: en kring energi och miljö, en andra kring maritima frågor och nu denna i Oslo den 19 – 20 januari 2010 om entreprenörskap, innovationer och kompetensutveckling. 
Närvaron från de olika regionerna skiftar från gång till gång, men det beror på var konferensen hålls, menar projektutvecklingskoordinatören. Ett återkommande bekymmer är däremot att få de som kommer med idéer och de som kan bli drivande bakom projekten till att bli konkreta.
– Mycket av det som kommer fram blir abstrakt och övergripande. Sådana idéer blir svåra att genomföra. Det är den största hemläxan som de allra flesta entreprenörerna har att göra, säger Pedersen. 
 
Koppla ihop regionernas företagskuvöser
En av de mer uppskattade inslagen under dagarna i Oslo var presentationen av projektet KASK, som officiellt startade i januari. Idén är att få etablerade inkubatorer (platser för att starta nya företag) ute i regionerna inom samtliga tre länder att börja samarbeta och utbyta erfarenheter.
– Det här är ett riktigt bra initiativ, menar Bent Mikkelsen, avdelningschef för regional utveckling vid region Mittjylland i Danmark.
– Styrkan med KASK ligger i ambitionen att få till ett lärande inom och mellan flera samhällsnivåer samtidigt, eftersom de alla ger olika slags stöd till inkubatorerna, säger Mikkelsen – Jag tänker framförallt på tre sammanhang: de offentliga

aktörerna, universiteten och forskningsparkerna samt enskilda verksamheter och näringslivet. Börjar alla dessa se sina nya roller och lära av varandra så är mycket vunnet.

Mikkelsen påminner också om hur viktigt det är att den nationella politiken i de olika länderna tar initiativ som kommer underifrån på allvar.
– Det är ju forskningsparkerna, inkubatorerna och i nätverken mellan kommuner, regionföreträdare och näringslivet som står bakom de flesta initiativen, säger Mikkelsen.
Ett viktigt skäl till att samarbetet måste öka är att en stor del av alla nya tjänsteföretag vid dessa inkubatorer, närmare 45 procent, har sin första och största marknad inom de nordiska länderna.
– Jag tror att vi skulle tjäna mycket på om våra regionala inkubatorer och forskningsparker började samarbeta mer, säger dansken.
– Vi borde också inom våra egna regioner aktivt stötta produkter och tjänster som tas fram i svenska och norska grannregioner. Då skulle vårt samarbete inom Interreg bli mer synligt och konkret!
 
Mycket matchning
Bent Mikkelsen får medhåll från näringslivschefen i Skövde kommun (i Västra Götaland), Kristina Eklöf, som fanns på plats i Oslo för att presentera sin kommuns egen satsning, kallad Portalen. Här har högskolans forskning samlats under samma tak som den gemensamma teknikparken och inkubatorn.
– Jag kan se att vi står inför liknande utmaningar som bland annat teknikparkerna i Danmark, säger hon och tillägger entusiastiskt:
– Vi fick fort en förfrågan om samarbete ifrån danskarna.

 

Även norskan Astrid Langeland från Innovation Norge var positivt överraskad av vad konferensen gav.
– Inom Innovation Norge är vårt ansvar att arbeta med policyutveckling, men här fanns mycket nytt att lära, säger hon.
Langeland anser att projektet Kreativ Metapol gav mest. Det är ett projekt som handlar om hur man med kulturen som medel kan uppmuntra till kreativitet bland barn och ungdomar, eller ute på arbetsplatser, för att stärka sammanhållningen på mindre orter eller påskynda rehabiliteringen inom vård och omsorg.
– Det jag fastnade för var hur de genom sin modell lyckade ta tillvara kunnandet inom kulturområdet på ett väldigt synligt och konkret sätt, och sedan använde det inom olika sammanhang och på olika samhällsnivåer, säger Langeland.
Sedan blev Innovation Norge också uppvaktat av svenskarna.
– Vi fick förfrågningar från Region Skåne om hur vi i Norge arbete med Corporate Social Responsibility (CSR, handlar om företagens sociala agerande) och sånt uppmuntrar ju alltid, säger hon.
 

Öresundsregionen inspirerar
Visserligen har Interregarbetet kring bukten knappast mer än kommit igång, men projektutvecklingskoordinator i Varberg, Ole Langeland Pedersen, sticker inte under stol med att det är grannen i syd, Öresundsregionen, som är den givna förebilden.
– De ligger nära oss och vi har likartade problem. Samtidigt har deras aktärer samarbetat under en mycket längre tid, och de mindre avstånden gör många frågor enklare att hantera. Å andra sidan sitter vi så nära

varandra att vi utan bekymmer kan byta erfarenheter och få hjälp om så behövs, säger han.
Hur ser ni på den nya Östersjöstrategin? Finns en konkurrens?
– Nej, inte alls. Det är snarare tvärt om. Just nu försöker vi integrera Östersjöperspektivet i vårt eget arbete. Vi tror att detta kommer öppna ännu fler möjligheter för oss.
Vad planerar ni under den närmaste tiden?
– Vi har fått signaler från styrkommittén att de vill att vi inför nästa ansökningsomgång prioriterar nordisk kultur, språk och infrastrukturen till sjöss, samt kollektiva transportmöjligheter. 
 
Läs mer om mötet: 
 
Länk till Skövdes Portalen: 
 
Läs mer om Norges arbete med CSR: 
 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar