NORGE: Den norska regeringen efterlyser i dag en handlingskraftig lokal/regional nivå. Men fylkeskommunerna fick aldrig de muskler de ville ha, och kommunerna vill åtminstone inte frivilligt ändra på kommunstrukturen. Kan stärkta regionråd – kommunernas egna samarbetsorgan - vara den gyllene medelvägen?   

Just nu pågår ett antal större reformer som alla påverkar de norska kommunernas och fylkeskommunerna uppdrag. Sex till åtta större forskningsfonder håller nu som bäst på  att etableras. En samhandlingsreform ska samtidigt sjösättas där fler uppgifter förs över från de regionala hälsoföretagen ned till de enskilda kommunerna. Slutligen ska fylkeskommunerna ta över ansvaret och finansieringen för de nu statliga riksvägarna och här kommer även kommunerna sannolikt bli involverade. Så hur ska kommuner och fylken hantera den nya situationen?
 
Spretiga regionråd
Men kommunerna och fylkeskommunerna är inte de enda spelarna lokalt / regionalt i Norge. Här finns också de så kallade regionråden som är sammanslutningar av kommuner inom ett fylke. Några regionråd har kommuner som kommer från två fylken. Dessa råd är på andra sidan ingen homogen gruppering utan kan variera från två till tretton kommuner, utgöra en blandning av extremt små till riktigt stora kommuner. Samtidigt är det ingen självklarhet för alla kommuner att ingå i ett regionråd. Uppdragen kan dessutom skifta väsentligt mellan olika delar av landet, exempelvis från enbart administration och förvaltning till rena utvecklingsinitiativ (se faktaruta).
 
Den här blandningen och friheten i utformningen gör också vissa regionråd mer spännande än andra. Tor-Magne Fredriksen vid norska kommunernas centralorganisation, KS, nämner två råd som han anser sticker ut ur mängden och agerar aktivt nämligen Salten i norr och Knutepunkt Sörlandet i syd – speciellt nu när flera reformer pågår parallellt.
 
Satsar på ökad samverkan
Regionrådet Salten, består av nio kommuner och området ligger belägen högt upp i norr i Nordlands fylkeskommun med Bodö som givet regioncentrum.
– För att du ska få en förståelse om proportionerna här i norr så kan du tänka dig att vårt geografiska område täcker in 1/3 av Nordland och att det bor fler människor i Saltenregionen än i hela Finnmark, säger Georg Heggelund som är verksamhetsledare.
Ser du att de regionala forskningsfonderna kommer påverka Saltensamarbetet på något sätt?
– De regionala forskningsfonderna vill inte direkt påverka samarbetet i Salten som jag ser det. Men indirekt kommer de regionala forskningsfonderna bidra till utveckling och tillväxt i regionerna genom andra aktörer exempelvis näringsliv, utbildningsaktörer och forskningsinstitutioner verkar i vårt område. Regionrådet kommer också ha synpunkter på hur medlen ska användas.
Ser du att fylkeskommunernas nya ansvar för de nuvarande riksvägarna att påverka er?
– Det tror jag absolut. Ska fylkeskommunerna kunna göra rätt bedömningar var insatserna ska göras så måste de lyssna till oss ute i kommunerna, säger han.
 
Ohanterlig sammanslagning
Hur är det med den föreslagna samhandlingsreformen då? Där påverkar ju kommunerna mer direkt.
– Jo, den har vi börjat diskutera så smått. Reformen kommer att diskuteras i Regionrådet under hösten och vintern och i Saltenting (då alla nio kommunstyrelserna samlas) i mars 2010 Vår största kommun Bodö med 46 500 invånare är positivt inställda till de övriga kommunerna i Salten. Det kan också bli aktuellt med samarbete mellan två eller flera enskilda kommuner. (Exempelvis ”Inre Salten” som omfattar Fauske 9500 inv, Saltdal 4700 inv, Sörfold 2000 inv och Beiarn 1100 inv).
Hur ställer sig kommunerna till de olika alternativen?
– De är positiva. De minsta vill hellre gå samman med Bodö än med de andra småkommunerna. Går alla små samman blir man ändå bara en liten kommun.
Han berättar att man tidigare har utredet kommunestrukturen i Salten. Då blev slutsatsen att alla kommunerna egentligen borde gå samman. Denna lösning var som mest aktuell då fylkeskommunerna planerades gå samman eller läggas ned. När det senare inte blev av så ville kommunerna inte heller gå samman.
– Skulle vi gått samman så skulle distansen från norr till söder längs med landvägen bli ca 42 mil och ytan bli ca 11 000 km². Det är lika stort som Östfold, Vestfold, Akershus och Oslo tillsammans. 

 

– Därmed är vi tillbaka på ruta ett, men med en vilja att förstärka samarbetet mellan kommunerna i Salten, säger Heggelund.
 

Extra resurser lindrar

Trots det tuffa läget har Saltens regionråd det väl förspänt. Utöver ett historiskt väl förankrat och utvecklat samarbete så har man i 3 år framöver också extra regionala utvecklingsmedel från fylkeskommunen. (ca. 8 milj NKR/år). Dessutom har Bodö kommun fått en kraftig kompensation för sin högre arbetsgivaravgift i förhållande till sina mindre omgivande kommuner (kommuner i norr är berättigade till en lägre arbetsgivaravgift, stora kommuner undantagna, än kommuner i södra Norge är, red. anmärk)
– Hela den här konstruktionen med olika arbetsgivaravgifter innebär att Bodö kommun genom DA-Bodø har ca 133 miljoner NKR extra per år att röra sig med. För att detta inte ska sticka andra kommuner i ögonen så är överenskommelsen inom fylket att pengarna i en viss grad också ska satsas på sådant som är till nytta för hela regionen, säger han.
 
Samhällsutvecklaren i söder
Johnny Greibesland, senterpartiet, vice ordförande i regionrådet Knutepunkt Sörlandet och därtill ordförande i Songdalens kommun, ser stora möjligheter för sitt regionråd i framtiden.
– Jag tror att regionråden får en ny och starkare roll, speciellt när det gäller samhällsutvecklingen lokalt. Redan nu ser vi att staten, via fylkesmannen, ger oss mer resurser för att etablera nätverk och nya förutsättningar för kompetensutveckling ute i kommunerna. 
Men hur påverkar det regionrådens förhållande till fylkeskommunerna som också har ett liknade uppdrag?
– Vi, regionrådets medlemmar, fylkeskommunen och fylkesmannen har alla ett gott förhållande till varandra och så hoppas jag vi kan fortsätta komplettera varandra, säger han.
 
Regionråden ser behoven
Hur ser du då på de nya regionala forskningsfonderna som just nu håller på att etableras. Kommer regionråden ha något med dem att göra?
– Kanske inte direkt. Det är ju fylkeskommunerna som ska förvalta dem. Å andra sidan räknar jag med att de rådfrågar oss och hämtar information när så behövs. Vi sitter ju på kontakterna ut mot näringslivet.

 
Vilka områden skulle du önska att forskningsfondens medel skulle användas till?
– I vår region så behövs upplevelseturismen och det kulturbaserade näringslivet utvecklas. Här skulle forskningen kunna göra en insats.
 

Kliver in där kommunerna inte förmår

Hur ser du på den pågående samhandlingsreformen? Påverkar den er på något sätt?
– Tanken är ju att framförallt distriktsmedicinska centra ska överföras från staten och hälsoföretagen till kommunerna. Men många kommuner är i sig själva för små. Här tänker jag mig att regionråden kan få en central roll. De kan även ta ett ansvar för att utveckling, speciellt inom det förebyggande arbetet.
Varifrån förväntar du dig ett motstånd om regionråden gick in i den här rollen?
– Framförallt ifrån de centrala sjukhusen och läkarkåren, men hälsoministern verkar bestämd så jag hoppas han orkar löpa linan ut.
Är frågan så het att den kan dyka upp i samband med valet denna höst?
– Det är mycket möjligt. Vi har ju partier på både höger och vänstersidan som helst vill att staten ska ta allt ansvar så konflikten finns.
Kan det här innebära att vi får en smygreformering av kommunstrukturen – fast bakvägen via regionråden?
– Det tror jag inte. Kommunerna måste hållas intakta. Inte minst för demokratins skull så att människor kan uppleva att beslutsfattarna inte finns för långt borta. Då är det viktigt att kommunerna inte är för stora, säger Johnny Greibesland avslutningsvis.

 
Länk till Salten:
 
Länk till Knutepunkt Sörlandet: 
 
Faktaruta
Enligt konsultföretaget NIVI Analys som gjorde en studie så sent som i december 2008, så finns totalt 69 regionråd i hela Norge. 97 % av alla kommuner ingick som medlemmar i ett eller flera råd. Fjorton kommuner är inte med och tolv stycken kommuner förekommer i två råd. Elva av regionråden korsar en fylkesgräns.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar