SVERIGE / STATEN: När regeringen satsar på så kallade innovationskontor så börjar det hända saker i universitetsvärlden. – Kontoren ger legitimitet till den verksamhet som redan pågår regionalt, säger Göran Felldin, koordinator vid Linköpings Universitet.  

Hösten 2009 beslutade regeringen att avsätta 60 miljoner kronor till sju så kallade innovationskontor vid ett antal universitet. Ytterligare fyra nya universitet fick dela på ett åttonde kontor (se faktaruta). Nu väntar de alla på utbetalning från regeringen för att kunna finansiera och driva verksamheten under 2010 2009– 2012.
 
Staten vill ta sitt ansvar
Idén med de statliga innovationskontoren är att forskningsresultaten ska bli mer synliga och dessutom ges rätt förutsättningar för att snabbare kommersialiseras. Staten ska inte bara stötta forskningen utan måste också bidra till förnyelse och innovation. Kontoren ska också kunna ge kvalificerad rådgivning inom bland annat patentering, licensiering och kontraktsforskning.
– En ny mirakelmedicin ska givetvis kommersialiseras, inte bli liggande i en skrivbordslåda på ett universitet, påpekade exempelvis högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i ett pressmeddelande i november förra året.
 
Regionala strukturer redan på plats
Men under våren har också andra röster höjts. Bland annat gav representanter från det svenska nätverket för inkubatorer och vetenskapsparker (SiSP) och Innovationsbron under SiSP:s årskonferens i Örebro uttryck för en viss oro för det som nu är på gång. Bland annat nämnde Mikael Hult att han såg en risk för att det nu skulle komma att byggas upp parallella innovationssystem, och då finns risk för förvirring bland alla parter. Det vore dessutom slöseri med resurser om samma saker görs på två ställen, menar han.
 
Vinnova granskar 
Men ansvaret för att förhindra eventuella risker för dubbelkommando hade utbildningsdepartementet redan
tänkt på och lämnat över till det statliga verket Vinnova.

Enligt Utbildningsdepartementet så har inget av de utpekade universiteten tvingats att sjösätta egna innovationskontor. De har bara uppmanats till att skriva strategier för hur de ska bli bättre på att ta tillvara nya innovationer.

Departementet beslutade om frivilligheten därför att regeringen under våren hade bestämt sig för att öka universitetens självstyre (kallad autonomiproposition) och då var det inte passande att i samma veva lägga nya krav på lärosätena. Kravet på en strategi gav samtidigt varje lärosäte möjligheten att visa på hur man kunde tänka sig att foga samman regionala holdingbolag, inkubatorer, vetenskapsparker etc. med detta nya statliga initiativ.

– Från Vinnovas håll kollade vi speciellt upp hur de föreslagna universiteten tänkte sig använda sitt innovationskontor så att det även blev till en resurs för andra lärosäten. Vi tittade också noga på hur stora forskningsvolymer som universiteten kunde prestera eftersom det också påverkade hur stort stöd man skulle behöva, säger Susanne Andersson, programansvarig för Nyckelaktörsprogrammet på Vinnova.
 
Namnet ger legitimitet
Någon oro över en eventuell konkurrens mellan de statliga innovationskontoren och de redan etablerade teknikparkerna och inkubatorerna kände däremot aldrig Göran Felldin, enhetschef för det nyetablerade kontoret och marknadsdirektör för Linköpings Universitet.
– Vi har ju hållit på med innovationer och innovationssystem i över tio år så därför är det här innebörden med av de statliga innovationskontoren ingen stor ny grej för oss. Dessutom sitter vår rektor i både kontorets och vetenskapsparkernas styrelse så där finns en personunion.

 

Vad ser du för mervärde med just de statliga innovationskontoren?
– Namnet är jätteviktigt. När staten ger ett namn åt något och dessutom skickar med pengar så får detta ett allmänt politiskt erkännande och då händer de alltid något. Och universitetsvärlden är inget undantag. På så vis får det vi gör ett större erkännande och kan ställa krav rakt in i de akademiska beslutskorridorerna. Kontoret gör det samtidigt möjligt för oss att knyta samman alla nu fristående initiativ på innovationsområdet som just nu pågår i och kring LiU. Här i Östergötland. Det kommer att fungera som ett paraply.

Bland kriterierna från det statliga verket Vinnova så förväntades alla som ansökte om att få ett kontor att också peka ut hur man skulle låta kringliggande högskolor / universitet få del av arbete. Hur har ni tänkt där?

– Vi samarbetar redan nära fem andra lärosäten: Örebro, Karlstad, Mittuniversitetet, Umeå och Mälardalen och där är det bara Mälardalen som inte är direkt indragen i något annat har eget innovationskontor så där hoppas vi kunna vara till hjälp.
 
Virtuell region kan ge försprång
En lite mer försiktig hållning har Mats Nordänger, nyanställd chef vid samverkansenheten vid det helt nybildade Linnéuniversitetet (en fusion mellan gamla Växjö universitet och Kalmar högskola, red. anmärk.).
– Här i Växjö och Kalmar har vi haft fullt upp med oss själva, så i mycket av planeringen av vår ”Fyrklöver” (smeknamnet på det gemensamma innovationskontoret för Linné, Örebro, Karlstad och Mittuniversitetet, red. anmärk) ligger Karlstad- Örebro- och Mittuniversitet en bit före, säger han.
Samtidigt är han inte orolig för att det ska bli slitningar eller andra bekymmer som lätt skulle kunna uppstå då de regioner som lärosätena tillhör ligger spridda på olika håll i landet.

– Det har vi försökt kompensera genom att dels dra nytta av våra olika nischer, exempelvis träindustri och tjänsteforskningen, bättre än de övriga kombinera våra olika fyra nätverk, samt tidigare än de andra lära oss arbeta i virtuella nätverk. Dessutom kommer vår nye rektor direkt från Karlstads universitet och sådant underlättar ju också, säger Nordänger.

Vilka andra lärosäten kan ni tänka er att stötta genom er Fyrklöver?

– Här i Småland ska vi tillsammans med regionförbunden titta över hela vårt innovationssystem och där följer både Jönköpings högskola och Blekinge Tekniska Högskola med av bara farten. Samtidigt har våra regionförbund noga tittat igenom våra ansökningar. Allt måste ju synkas ihop till en helhet
Han påpekar att Vinnova kändes lite tveksamma till det hela vid intervjun runt strategin, och undrade hur vi skulle kunna få ihop det.
– Eftersom vi nu är förslagna nya medel tolkar vi det som Vinnova är positivt, och vi är ensamma om vårt upplägg. Vi är övertygade om att vi kommer klara av det. Det vi gör är smart och det här sättet har framtiden för sig, säger Mats Nordänger vid Linnéuniversitetet.   
 
Länk till Linköpings Universitets Innovationskontor:
 
Läs mer om Fyrklövern: 
 
Faktaruta:
Följande universitet har fått egna innovationskontor: Uppsala, Lunds, Umeå, Linköping, Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola
Följande universitet får dela på ett gemensamt innovationskontor: Mittuniversitet (samordnare för ett kontor som omfattar även Karlstad universitet, Örebro universitet samt Växjö universitet)
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar