Det ekonomiska systemet krackelerar och röster hörs om att åter knyta sedlarnas värde till guldet. Men är det önskvärt att gå tillbaka till ett system som vi en gång har lämnat?

Halo Gold Bar CC ByBullionVault
Halo Gold Bar CC ByBullionVault

Hösten har präglats av en konstant våg av dåliga nyheter. Den enda bransch som väl egentligen tjänat pengar är väl de som säljer trycksvärta. Löpsedlarna ger oss den ena nyheten mer negativ än den andra; ekonomin i Europa är en katastrof; USA står på randen till en kollaps; klimathotet är större än vi kunde ana; arbetslösheten och varslen duggar tätt. Pengar som vi trodde vi hade på banken visar sig vara på låtsas och egentligen bara toppen på ett skuldberg. Fastigheterna som vi belånade visade sig vara värdelösa när köparna uteblev. Aktierna som skulle säkerställa våra pensioner var inte värda mer än pappret de trycktes på. Thailandsresan som ställdes in för att rädda miljön visar sig inte ha hjälpt alls. En känsla infinner sig.

Trots att vi gör allt vi kan, bättre än någonsin, händer ingenting. Gamla beprövade metoder som har används under tidigare kriser verkar inte fungera.

Förr var världen enkel att förstå. Systemet med guldmyntfot där valutan motsvarade värdet av mängden guld betydde helt enkelt att guld var pengar.  Vi använde sedlar och checker som betalning men beloppet vi betalade motsvarade en viss mängd guld i bankvalvet. Sedlarna hade alltså ett riktigt värde som existerade i verkligheten. En kredit fungerade på motsvarande sätt, dvs en skuld motsvarades av en fysisk säkerhet.

Ett ekonomiskt värde var alltså förr i tiden något som fanns utanför och oberoende av oss människor. Värdet motsvarade resurser som fanns på riktigt såsom guld, skog, vatten t.ex. Nu är världen inte lika enkel att förstå. Systemet, Fractional reserve banking1, fungerar inte alls på samma sätt som guldmyntfot och visar sig nu vara ytterst sårbart. Systemet innebär i korthet att banken ger ut fler sedlar än vad som motsvaras av guld. De lånar ut pengar som inte finns i verkligheten. Systemet bygger på att de lånar ut nästan alla pengar, utom en liten kassareserv, den så kallade fraktionella reserven. För att banken ska kunna låna ut mer pengar och på så sätt expandera måste tillgångarnas värde där ute också öka. Men tillgångars värde går upp och ner och värdet är inte längre skrivit i guld utan är en subjektiv bedömning av aktörerna på marknaden.

Det här systemet är svårt att förstå. Vad är sedlarna värda om de inte är knutna till ett riktigt värde, såsom guld eller någon annan råvara? En värdering är till syvende och sist bara en subjektiv bedömning. Kritiska röster hörs oftare om att åter knyta sedlarnas värde till guld.2 Det finns en önskan om ett system som går att förstå – och där pengar åter har ett reellt värde.

Står vi inför ett nytt paradigmskifte när det gäller det ekonomiska systemet?

Om det är ett paradigmskifte vi står inför finns det ingen väg tillbaka utan det innebär att vi ger upp en föreställning vi har om ett system till förmån för ett annat, som är bättre. Ett paradigmskifte innebär alltid radikala förbättringar. Det nya systemet och metoderna kommer att vara överlägsna de gamla. Vi kommer dock inte att byta till ett sämre system, utan bara till det bättre som förklarar mer och som bättre passar in i den verklighet vi lever i.

Oavsett vilket befinner vi oss i en omstöpning som saknar motstycke i modern tid. Vi har haft samma system under så lång tid att vi möjligen har glömt att det kan vara på ett helt annat sätt. Utveckling har de senaste århundraden präglats av mer av samma; vi har blivit lite bättre på det vi redan är bra på. Vi är vana vid att morgondagen är förutsägbar, pålitlig och i allt väsentligt likadan som idag. Det är inte längre sant. Mycket tyder på att morgondagen – hur den än kommer att se ut – inte kommer att likna det vi är vana vid.

Det återstår att se hur det nya systemet kommer att se ut men så mycket är säkert att om vi återgår till att knyta pengarnas värde till guld är det inget paradigmskifte utan en tillbakagång till en svunnen tid. Tänker vi större skulle det kunna innebära ett helt annat system än det kapitalistiska där värden, såsom fred och jämlikhet avgör om ett land är rikt eller inte.

  1. Inom ekonomi innebär fractional-reserve banking (förkortat FRB) att banker kan låna ut insatta medel. Alltså att de bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel, samtidigt som man vid behov är skyldig att betala tillbaka inlåningar. Då någon tar ett lån skapar banken en kredit (vilken ingår i penningmåttet M1).

    Detta är idag standard inom bankväsendet världen över och har praktiserats länge. Hur stor del, eller fraktion, som bankerna måste behålla bestäms av centralbanker genom reservkravet. En liten andel leder till ökad penningmängd medan en större fraktion leder till lägre.

    Reservkrav används ej längre som penningpolitiskt styrmedel av Sveriges riksbank (fr.o.m. den 1 april 1994). Reservkrav för banker och kreditinstitut i form av likvida medel är därmed reducerat till noll.länk 4. Istället begränsas bankernas utlåning ytterst av ett kapitaltäckningskrav länk 5

    KÄLLA: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking

  2. I USA klippte man banden 1973
Lämna en kommentar