SVERIGE / STATEN:Finansoron och skuldsättningsproblemen i världen ställer kommuner och landsting inför nya utmaningar. EU signalerar återbetalningskrav på fondmedlen samtidigt som tuffare kapitalkrav för bankerna ökar priset på pengar.

När tillväxten och konjunkturen mattas minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting.

– Vi ser hur omvärldsfaktorer har förändrat förutsättningarna, säger Torbjörn Hamrin, ansvarig på Swedbank för arbetet med offentlig sektor.

Samtidigt som den finansiella spelplanen ändras ökar kraven på kommuner och regionala aktörer att ställa om sin verksamhet mot en hållbar utveckling. En sådan omställning kräver pengar, som i krisens spår blivit både dyrare och svårare att få tillgång till.

Mycket talar för att en del av fondmedlen från EU under nästa programperiod kommer att beläggas med krav på återbetalning. Ett motiv   

till det är att pengarna ska användas effektivare, men det leder också till högre krav på både projektägare och medfinansiärer.   Pengar kostar mer

I takt med att finansieringssystemen fått hårdare krav på sig för att kunna bedriva låneverksamhet, har priset på pengar blivit högre för slutanvändaren. Det har gjort att många kommuner istället för att gå via banksystemet i dag vänder sig direkt till investerare på kapitalmarknaden.

– Jag tror säkert att banksystemet kan tänka sig att vara en finansiär även i framtiden, men jag är inte säker på att låntagarna är beredda att betala priset, säger Torbjörn Hamrin.

 

Fram till 2008 stod banksystemet för en omfattande utlåning till kommuner och landsting. Torbjörn Hamrin tror inte att man kommer tillbaka till den nivån igen.

– Vi ser att Kommuninvest har tagit en starkare roll och vi ser en tydlig trend att kommunerna söker sig direkt till kapitalmarknaden för att emittera certifikat och obligationer.

I debatten om kommunernas externa finansieringskällor understryker han att det är viktigt att hålla isär frågan om kommunernas skuldsättning från kravet på en budget i balans.

– De kan inte låna för att finansiera underskott och då gäller det i stället att hitta sätt att bli effektivare. Många kommuner drar ner på servicegraden, andra avgiftsbelägger verksamhet eller höjer skatten.

  Påtryckningar

Anna Carlsson, ämnessakkunnig på näringsdepartementet, bekräftar att EU-kommissionen trycker på för att en större del av fondmedlen från unionen ska kunna

krävas tillbaka om pengarna inte används på ett effektivt sätt. Tommy Anjevall, enhetschef på Tillväxtverket, betonar dock att det är för tidigt att säga något om hur det verkligen kommer att bli.

– Förhandlingarna pågår. Vi vet att vi förmodligen kommer att få lite mindre pengar nästa period, men redan i dag måste vi kunna visa att fondmedlen leder till resultat. Att det skulle komma finansiella återkrav finns det i dagsläget inga besked om, säger han.

Ännu dröjer det en tid innan det klarnar om hur den nya förordningen kommer att se ut. Ökat fokus på förnybar energi är ett troligt resultat av förhandlingarna.

– Vad det innebär i praktiken vet vi ännu inte. Mycket beror på hur mycket fondpengar vi i slutändan verkligen får, säger Tommy Anjevall.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar