SVERIGE / STATEN: Statens myndighet Statskontoret med ansvar för att granska statens egna verksamheter har i en nyligen utkommen rapport pekat ut tänkbara utvecklingsscenarios för länsstyrelserna. Något som länsstyrelserna själva ställer sig tveksamma till.  

De svenska länsstyrelserna är numera ganska ensamma bland de statliga verken om att ha en organisation knuten till länsindelningen. Statskontoret valde därför att på eget initiativ fundera över hur länsstyrelserna framöver skulle kunna organisera sin verksamhet, och släppte den 18 augusti en egen publikation på temat.
 
Tre scenarios
Statskontoret presenterar inte mindre än tre alternativa vägar att organisera landets länsstyrelser. Yvonne Gustafsson, verkets generaldirektör, påpekar att de inte ska ses som helt åtskilda utan delvis kan komplettera varandra.
 
I ett första scenario tänker sig Statskontoret att länsstyrelserna går samma väg som många andra statliga verk gjort, nämligen mot en enmyndighetsstruktur. Detta innebär att man inte längre blir lika fristående som i dag utan att samtliga länsstyrelser samlas under en myndighetsstruktur som styrs av en ansvarig generaldirektör. Poängen med detta är framförallt att det finns stora samordningsvinster och att flexibiliteten inom länsstyrelsen skulle kunna öka då alla inte längre behöver göra allt.
 
Statskontoret kan som ett alternativt scenario tänka sig att länsstyrelserna skulle omformas till ett myndighetshotell eller som Statskontoret hellre väljer att kalla det hela: ett ”statens hus” regionalt. Vinsten skulle framförallt vara ökad fysisk närhet mellan myndigheterna. Det skulle helt enkelt bli lättare att få till en praktisk samordning i de fall där detta är önskvärt och möjligt. 
 
Ett tredje scenario som delvis följer av Statskontorets första förslag är att frikoppla landshövdingarna ifrån sina respektive länsstyrelser. De skulle då kunna vara mer
tillgängliga för olika regeringsinitiativ. Detta skulle å andra sidan innebära att antalet landshövdingar behöver bli färre, menar Statskontoret. En idé som knappast ger Statskontoret några bonuspoäng från statens regionala väktare.  

 
Kyligt mottagande
Generaldirektören för Statskontoret poängterar att myndigheten inte tar ställning till de olika alternativen utan att syftet är att ge underlag till den pågående diskussionen om hur statens regionala organisation bör utvecklas. Det är en fråga som har funnits länge på den politiska dagordningen. I rapporten beskrivs också några trender

som gäller för förvaltningen. En sådan trend är just att man i flera fall har samlat regionala myndigheter i en så kallad enmyndighetsstruktur.

 
När Gränsbrytning sökt upp en rad landshövdingar inklusive Mats Sjöstrand, ordförande för den så kallade Organisationsutredningen, som ska utreda just statens regionala organisering, för att få en kommentar så har de valt att avstå med olika hänvisningar. En återkommande förklaring har varit att förslaget inte är ”vasst”, det vill säga beställt av regeringen själv, utan enbart är ett diskussionsunderlag från ett enskilt statligt verk
 
Andra frågor pockar på
Biträdande länsrådet vid länsstyrelsen i Jämtland, Bengt-Åke Strömqvist, har i princip samma hållning och menar att Statskontorets initiativ inte har den tyngd som gör förslagen värda besväret att diskutera. Samtidigt ser han, oberoende av Statskontorets förslag, samma trend inom myndighetsvärden, nämligen att allt fler statliga verk centraliseras och blir så kallade enmyndigheter. Men att därifrån tänka tanken att länsstyrelserna skulle gå samma öde tillmötes ser han inte som troligt inom en överskådlig framtid.

 

I dagens läge är det inte heller önskvärt, säger det biträdande länsrådet, och poängterar att dagens struktur är långt bättre än de förslag som Statskontoret målar upp.
Länsstyrelsernas framtid tror han mer ligger i händerna på den statliga utredaren Mats Sjöstrands kommande förslag, samt vad som händer i regionindelningsfrågan för norra Sverige.
– Skulle politiken till exempel komma överens om att Västernorrland ska delas så kommer vi på länsstyrelserna med all sannolikhet tvingas till att jämka samman våra organisationer där Västernorrlands länsstyrelse på något sätt måste delas, säger han.
Och den frågan är långt mer konkret och angelägen än Statskontorets fria funderingar, menar han.
 
Länk till Statskontorets utredning ”Statens regionala företrädare – tre möjliga vägar framåt”: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar