EU: Regionstödet från EU ska bli ett verktyg för att straffa länder med misskötta statsfinanser, om kommissionen får som den vill. I torsdags presenterades förslaget till EU:s framtida regionpolitik.  

 

Ett euroland som låtit budgetunderskottet och statsskulden springa iväg för långt kan idag dömas till böter, även om det hittills aldrig skett. Nu vill EU-kommissionen också kunna frysa regionstödet för notoriska budgetsyndare och på så sätt också komma åt de tio EU-länder som står utanför euron.

– Men det är en teoretisk lösning, förhoppningsvis kommer vi inte att behöva använda oss av den i praktiken, sade regionkommissionär Johannes Hahn på en presskonferens i Bryssel i torsdags.

Nya och tidigare förslag på kollisionskurs

Anna Olofsson, departementsråd på Näringsdepartementet, säger att man från svenskt håll ännu inte har hunnit analysera sanktionsförslaget, som lades till lagpaketet i elfte timmen.

Ironiskt nog är det regioner som är i störst behov av stödet som nu riskerar att förlora det. Gårdagens budskap gick också stick i stäv mot ett förslag som EU-kommissionen lade i somras om en uppluckring av reglerna för vissa europeiska problemekonomier så att de lättare skulle få tillgång till EU-pengar för tillväxtskapande projekt.

 

Stimulerar nödvändig omställning

Kommissionär Hahn avfärdade att förslaget riskerar att hota återhämtningen i Grekland och andra svaga ekonomier.

– Fonderna ska även i framtiden bidra till utveckling i regionerna. Det handlar om att utbilda människor, se till att människor är redo att byta jobb, att lära sig något nytt. Sanktioner är en allra sista utväg och behöver inte strida mot den politiken, sade han.

Mest till de fattigaste

För nästa sjuårsperiod föreslår kommissionen att regionpolitiken uppgår till 336 miljarder euro – mer än en tredjedel av EU:s totala budget. Stödet går till två tredjedelar till de allra fattigaste regionerna. Exempel på EU-finansierade projekt är utbyggnad av höghastighetsbredband i franska Guyana, moderna forskningslabb i Rumänien och mikrokrediter till fattiga kvinnor som vill starta eget i Mellansverige.

Skuldkrisen präglar förslaget

Lagpaketet som presenterades i torsdags var starkt präglat av skuldkrisen i Europa: Varje euro från EU-budgeten ska användas smartare och mer tillväxtskapande, med både piskor och morötter. Kommissionen och medlemsländerna ska skriva ”partnerskapskontrakt” som slår fast hur pengarna ska spenderas.

Regioner som inte efterlever målen kan förlora sina pengar, medan regioner som presterar över de utsatta målen i stället kan få en nyinrättad bonus. Svenska regioner står sig väl.

– Den nuvarande programperiodens genomförande går bra. Vi har beslutat om stora delar av de resurser vi fått del av, säger Anna Olofsson.

   

Svensk kritik

Ändå är hon kritisk till att extrapengar ska kunna betalas ut ur en reservpott:

– Det blir lätt så att man kortsiktiga projekt premieras där man ser konkreta resultat snabbt. I Sverige har vi främst fokus på att skapa innovativa miljöer där det ofta är svårt att påvisa resultat på kort sikt, säger hon.

EU-kommissionen föreslår också skapandet av en ny kategori regioner, de med en BNP per capita på mellan 75 och 90 procent av EU-snittet. Dessa regioner ska kunna söka mer pengar än tidigare.

”Det är viktigt att medlen prioriteras till de minst utvecklade och mest eftersläpande regionerna och där hade vi gärna sett att kommissionen varit mer konsekvent” sade näringsminister Annie Lööf i ett pressmeddelande om kommissionens förslag.

  Antas nästa år

Luntan med lagförslag ska nu behandlas i rådet och parlamentet och förväntas inte antas förrän tidigast nästa år. Det är en viktig första pusselbit inför förhandlingarna om nästa sjuårsbudget. Nästa vecka läggs ytterligare två pusselbitar, då EU-kommissionen föreslår ändringar i jordbrukspolitiken och biståndspolitiken.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar