SKL stöder utjämning

De förändringar regeringen vill göra i systemet för inkomstutjämning får stöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Men ändringarna måste genomföras snabbt, manar förbundet.

I en promemoria strax före jul föreslog finansdepartementet att inkomstutjämningsavgiften sänks i det nya utjämningssystemet som ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Förslaget innebär att kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst per invånare som överstiger 115 procent av riksgenomsnittet får betala en lägre avgift. Genom sänkningen av avgiften får de behålla en något större del av skatteintäkterna om deras skattekraft ökar.

Staten får genom förslaget lägre intäkter, vilket innebär att övriga kommuner och landsting får lägre statsbidrag. Dessa föreslås dock få kompensation genom ett statligt tillskott. Tillskottet till kommunerna och landstingen uppgår till cirka en miljard kronor och är permanent.

Norsk glesbygd vill locka fler invandrare

Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan öka människors lust att flytta till den norska glesbygden. Det är fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar.

– Projekten kan pågå ända till 2015, men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen, säger Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet.

Förutom det allmänna syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar,

Den 9-10 april arrangeras Bulystkonferansen i Jølster, en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane. Ett tema för konferensen är hur man ska lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden.

Jönköping förbereder regionkommun

Nu finns ett förslag till en regionkommun för Jönköpings län.

– Vi ska se till att länet blir mer attraktivt att bo i, utbilda sig i och starta företag i, säger Anders Karlgren (M), ordförande i regionbildningskommittén, som presenterade sitt förslag i förra veckan.

2015 får ett direktvalt regionfullmäktige ansvaret för tre arbetsområden som styrs av varsitt politiskt organ: Folkhälsa och sjukvård, regional utveckling, samt arbetsmarknad och näringsliv.

– På det här sättet samlar vi musklerna, framför allt i frågor där vi har statliga myndigheter som motpart, säger Anders Karlgren.

Jönköpings län har varit inblandat i flera diskussioner om att bilda en storregion och Anders Karlgren utesluter inte att frågan kan komma upp igen.

– Under den kommande mandatperioden är det en egen regionkommun som gäller, sen får vi se. Om det i framtiden finns stöd för en storregion, och om den är till nytta för länet, kan vi tänka oss en sådan lösning, säger han.

Så skapas mervärde genom tillit

Hur omsätter vi tillit till förnyelse och kvalitet?

Den frågan stod som rubrik för ett seminarium under Välfärdens Innovationsdag i Köpenhamn, torsdag 24 januari. Svaret är att genom mindre kontroll frisätts resurser som kan användas till något annat.

Niels Thyge Thygesen, lektor och tillitsforskare vid Copenhagen Business School, slog omedelbart fast att tillit är ett värde, men förutsätter en risk:

– Vi måste förhålla oss flexibelt till när vi ska använda oss av tillitsbaserad ledning, fatta ett aktivt beslut när det ska ske och hålla i minnet att tillit inte är motsatsen till ledning.

Det är en moderniseringsreform på väg i den offentliga sektorn i Danmark. Den ska bland annat bygga på ökad tillit mellan politiker, chefer och medarbetare. Men hur gör man helt konkret för att omsätta tillit till mer innovation, kvalitet för pengarna och större arbetsglädje?

– Det kräver att man redan har en väl fungerande verksamhet, med låg frånvaro och självgående medarbetare och om så inte är fallet så får man börja med att titta på vad det är som inte fungerar, förklarade Niels Thyge Thygesen.

I en kommunal verksamhet utgår man från de avdelningar som har låg frånvaro och redan gör ett gott resultat. Eftersom verksamheten fungerar bra kan man minska på exempelvis frånvarokontrollen och på så vis frigöra resurser till annat – till exempel reda ut varför frånvaron är hög inom andra delar av organisationen.

– Det är inte ledningen som ska sörja för innovation genom tillit. Det är tillit som ska innovera ledningen, fastslog Niels Thyge Thygesen.

Ett annat exempel handlar om att samspela med medborgarna.

– Det har till exempel visat sig att det kan fungera bra att ta bort bemanningen på mindre bibliotek. Man har tillit till att medborgarna själva klarar in- och utlåning och frigör därmed resurser. Avsikten är inte att göra bibliotekarierna arbetslösa utan istället låta dem arbeta i projekt som skapar mervärde, exempelvis med barn och invandrare, förklarade Niels Thyge Thygesen.

Lämna en kommentar