SVERIGE / STATEN: Förberedelserna inför det nya landsbygdsprogrammet har kommit in i ett intensivare skede. – Det behövs klarare riktlinjer för stödet till företag, säger Maria Ljung Westin, handläggare på länsstyrelsen i Jämtland.  

Jordbruksverket leder arbetet med att ta fram det nya landsbygdsprogrammet, som kommer att börja gälla 2014 när EU:s nya programperiod inleds. Än så länge har det mest handlat om teknikaliteter, men efter sommaren flyttar fokus till innehållet.   Vad vill folket på landsbygden Landsbygdsnätverket, som är kopplat till Jordbruksverket, arbetar kontinuerligt med att samla in synpunkter från olika aktörer med anknytning till landsbygdsutveckling. Under hösten sker det bland annat genom sju olika arbetsgrupper, på teman som kapitalförsörjning, förnybar energi, integration och framtida miljöersättningar.   – I november presenteras det arbetet på vår stora nätverkskonferens, säger Maria Gustafsson, verksamhetsledare på Landsbygdsnätverket. Senast den 30 maj 2012 ska Jordbruksverket och Skogsstyrelsen sammanställa sitt förslag till innehåll i det nya programmet och lämna över det till regeringen. Länsstyrelserna är också en viktig del i arbetet och kommer i ett senare skede att bidra med sina erfarenheter från den innevarande programperioden. Maria Ljung Westin, handläggare på länsstyrelsen i Jämtland, efterlyser klarare riktlinjer om hur företagsstödet ska fördelas. – Vi vill inte fördela stöd till företag som konkurrerar ut andra lokala företag. Det är ingen bra ordning, säger hon. Länsstyrelsen spelar roll Än så länge är det oklart hur ansvaret för landsbygdsfrågorna kommer att fördelas när det nya programmet börjar gälla. Maria Ljung Westin tror inte att tunga ansvarsområden som exempelvis arealersättningen kommer att flyttas från länsstyrelserna till den regionala nivån.       Projektet ”Hållbar utveckling på landsbygden i Västerbotten” arrangerade i förra veckan konferensen Innovativ Service för Tillväxt, med inledning i Lycksele och avslutning i Vindeln. På plats fanns en rad myndigheter, ideella organisationer och privata intressen. Företrädare för kommuner och länsstyrelser diskuterade landsbygdsutveckling och innovationer med bland annat Posten, Norrmejerier, Näringsdepartementet, Ica och Tillväxtverket.   Tänk i nya banor Projektledaren Maria Kristoffersson och hennes medarbetare berättade om hur landsbygden kan utvecklas genom handel, samordnade transporter, serviceplaner och upphandling. – Vi såg många beröringspunkter med andra län. Många funderar till exempel över hur man kan handla mer lokalt för att stödja de lokala företagen, säger hon. I arbetet med det nya landsbygdsprogrammet är det mycket viktigt att alla berörda är beredda att tänka i  

nya banor, konstaterar Maria Kristoffersson. – Vi måste inse att ingen annan gör det här åt oss. Det krävs att alla är med, vare sig man är kommunpolitiker eller ideell förening.   Hon tycker sig ha sett en attitydförändring i de västerbottniska kommunerna under det senaste året. Stillasittande i väntan på stödpengar har ersatts av initiativkraft och en större drivkraft att själv ta sig ut ur stagnationen. Men även i fortsättningen måste landsbygdsprogrammet kunna erbjuda finansiellt stöd för till exempel investeringar i teknik och innovativa lösningar, betonar hon. Regelsystemen behöver också ses över, inte minst byggloven.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar