I Nytt och Kort i detta nummer får vi veta mer om TEDxkonferensen i Umeå, varför framtidens vård och omsorg präglas av empati och high tech, samt vilka projekt som får medel från Joint Programming Initiative Urban Europe.

Idéer värda att sprida under TEDxUmeå

Den 17:e januari går TEDxUmeå av stapeln och årets tema är ”Ledarskap, kreativitet och innovation”. TEDx är ett lokalt och självständigt initiativ som inspireras och genomförs med riktlinjer från populära TED, en organisation och konferens som startade i USA för över 26 år sedan och som baseras på devisen ”Ideas worth spreading”. TED bjuder in världens ledande tänkare (ex. Bill Gates) och låter dessa göra sin livs föreläsning på endast 18 minuter. Även på TEDxUmeå kommer publiken att möta såväl internationella som lokala talare som i sann TED-anda ska inspirera till djupare diskussioner och främja idéutbytet bland deltagarna.

Bakom TEDxUmeå står: Ledarskapscentrum, Dohi Sweden, Umeå universitet, Umeå Kommun, Balticgruppen och nu också – Region Västerbotten. Thomas Hartman som är Regionens kommunikationschef förklarar varför de valt att vara medarrangör;

För oss är detta ett klockrent arrangemang att ställa oss bakom. Vi ser mycket positivt på arrangemang som lyfter kreativa människor och entreprenörer i norra Sverige.

Bland talarna på TEDxUmeå märks bland annat innovationsspecialisten och professorn Alf Rehn, psykologiprofessorn Bruce Avolio artisten Jugge Sundqvist och Umeås Designinstituts rektor Anna Valtonen. Deltagarantalet under konferensen är begränsat till 100 personer men hela eventet kommer att livestreamas på tre stycken så kallade noder i centrala Umeå.

 

Framtidens sjukvård ska präglas av empati och high tech enligt ny rapport

Socialdepartementets  LEV-projekt (Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster), presenterar i en ny rapport med titeln Empati och high tech ett antal slutsatser om framtidens vård och omsorg. Anders Ekholm, analyschef på socialdepartementet och projektledare för LEV:

Det går inte att jobba som vi gör idag, vi kan inte använda samma metoder, samma teknologinivå om vi ska öka kvaliten, vi ska få fler äldre och vi ska hålla kostnaderna i schack, så då måste vi göra på ett annat sätt. Och det man traditionellt sett gör då det är att man ökar kapitalintensiteten och automatiserar, precis som man gjort i andra branscher. Men för att ändå inte folk ska fara illa ut måste vi föra in mer empati

Enligt Anders Ekholm är det, i en framtid där fler saker utförs av maskiner än av människor, viktigt med en ”personifierad” sjukvård. Denna personifiering kommer dels ta sig uttryck i ny teknik som möjliggör att människor, genom att koppla upp system som dator och smartphone, kan sköta mildare åkommor i hemmet genom att de kopplar upp dessa mot sjukvårdens system. Samtidigt kommer det bli lättare att upptäcka och behandla allvarligare sjukdomar på ett tidigare stadium. Om tekniken används på rätt sätt leder detta till besparingar och enligt rapporten kan prioriteringar då göras för empatin.

 

Miljoner till europeisk forskning om hållbar stadsutveckling

Den växande staden är, precis som Gränsbrytning skrivit om tidigare, ett framtidsfaktum vilket gör forskning om hållbar stadsutveckling till en högprioriterad verksamhet. JPI (Joint Programming Initiative Urban Europe) syftar till att koordinera europeisk stadsforskning och är ett initiativ från EU:s medlemsstater. I samarbetet deltar Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien, Malta, Norge, Sverige, Turkiet och Österrike; Spanien och Portugal är observatörer. Tidigare i år organiserade JPI sin första pilotutlysning och 59 ansökningar kom in, av vilka hela 40 hade svenska avsändare och nu har tio projekt beviljats medel, av vilka hela sex har svenska deltagare;

I ett projekt utvecklar forskarna tillsammans med de som bor och arbetar i områdena nya former för styrning och förvaltning i två stadsområden i Wien respektive Stockholm, i ett annat utvecklas mobila e-tjänster i Åbo och Örebro och i ett tredje undersöks vilka sociala konsekvenser migrationen från central- och östeuropeiska länder får. I ett projekt jämförs stadsutvecklingsprogram i så kallade utsatta förorter, i Amsterdam, Wien och Stockholm. I ett annat studeras nya klimatvänliga, robusta och mångfunktionella metoder att hantera dagvattnet med bland annat Kiruna som exempel.

Forskningsrådet Formas och Vinnova finansierar de svenska deltagarna med  tillsammans med projektetens intressenter.

 

 

 

 

Lämna en kommentar