SVERIGE / LANDSTING: Vid årsskiftet ombildades landstingen på Gotland och i Halland till regionkommuner. Det ställer nya krav på politikerna. Gotlands nyvalda regionråd Åke Svensson (s) tror det räcker med att politikerna höjer blicken. Kollegan Gösta Bergenheim (m) i Halland anser däremot att det nu behövs omfattande utbildningsinsatser.  

Från årsskiftet har Gotland och Halland sällat sig till Region Skåne och Västra Götalandsregionen och fått formell status som regionkommun. Men till skillnad från Västra Götaland och Skåne så är de två andra till viss del nykomlingar i gemet, eftersom ingen av dem tidigare haft ett direktvalt parlament. Detta faktum ställer de nyvalda politikerna inför vissa utmaningar.   Gotlands ofta särbehandlad Bortsett från storleken så har Gotland och Halland inte särskilt många likheter. Gotlänningarna har, till skillnad från hallänningarna, särbehandlats under lång tid. – I modern tid så har vi ju utgjort ett eget militärområde, haft eget stift och eget län. Sedan 1971 har vi varit både kommun och landsting i ett, säger Åke Svensson, nyutnämnd ordförande i regionrådet. När regeringen i slutet av 1990-talet beslöt att utse ett antal försöksregioner, där landstingen skulle få ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna, så fanns Gotland med, tillsammans med Kalmar, Skåne och Västra Götaland. – De här omständigheterna har gjort att det hela tiden varit naturligt för oss att vi skulle bilda en egen regionkommun. Vi har ju hela tiden på grund av vår ö tvingats hitta egna lösningar på våra unika utmaningar, säger Svensson.   Internationellt arbete stärks Men att ön fått status som regionkommun kommer ändå innebära förändringar, enligt Svensson: – Ansvaret kommer ju att öka och skillnaden kommer nog att märkas mest i våra internationella kontakter. Det är nämligen ingen tvekan om att en kommun och en region har olika status inom EU. Vår nya ställning kommer givetvis öka våra möjligheter att agera internationellt, säger han. Han ser också fördelar inom Sverige, genom att Gotland bättre kan hävda sin särart och särintressen. – Sedan är det klart att för den vanliga gotlänningen så är de här ändringarna inte lika uppenbara, säger han. För politikerna kommer den nya rollen som regionråd bli lite mer kännbar, tror han. – Vi kommer nog alla lite till mans tvingas lyfta blicken mer än vad vi gör idag. Samtidigt tror han att både tidigare landstingspolitiker, liksom kommunpolitiker, är ganska införstådda i vad som väntar. Utvecklingen av ön har ju varit angeläget för alla. – Dessutom har regionfrågan aldrig varit ett trätoämne här, påpekar han.   Behöver utbildning Hallänningarna kan inte såsom gotlänningarna stoltsera med en lång historia av regional särställning. Därför tycker Gösta Bergenheim (m), Region Hallands högste politiker, att det behövs tyngre insatser för att hans regionpolitiker ska sitta säkert i sadeln under den kommande mandatperioden. – Eftersom vi har flera kommuner än i Halland så har vi inom mitt parti varit noga med att de nya regionråden ska ha kommunalpolitisk förankring, säger han.   Bergenheim poängterar också hur viktigt det har varit att man i Halland inte haft vattentäta skott mellan kommun och landstingspolitiken utan byggt många broar. – Men även om vi har bra förutsättningar så ska vi låta de förtroendevalda gå igenom ett omfattande utbildningspaket. Jag tror det är nödvändigt, säger han. I den nya organisationen smälts sjukvård, kollektivtrafik och tillväxtfrågorna samman och alla dessa frågor måste kunna hanteras i det nya fullmäktige. Detta har ingen politiker ställts inför tidigare.   Nytt för Region Halland blir också en ny kommunberedning där man kan ta upp kommungemensamma utvecklingsfrågor. – Här fattas ju inga beslut men diskussionerna här är viktiga för att kommunerna ska bli delaktiga. Samtidigt blir våra  

samtal viktiga underlag när vi ska fatta beslut i regionfullmäktige, säger Bergenheim.   Kan fler små stoppas? Gotlands regionråd Åke Svensson tror att regeringen kommer att få det svårt att stoppa fler små regionkommuner, även om den politiska retoriken är skeptisk. – Hur skulle regeringen kunna stoppa något sådant om det finns en klar och tydlig majoritet för en sådan utveckling på flera håll i landet? undrar Svensson. Hallands regionråd Gösta Bergenheim är inne på samma linje: – Det kommer bli svårt för regeringen att tvångsgifta ihop landskap som inte vill. Man kan ju fråga sig vem som då ska hålla i yxan. Det blir hur som helst ingen lätt uppgift för regeringen.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar