SVERIGE / LANDSTING: – Det som just nu sker med full kraft genom den tekniska utvecklingen inom e-hälsoområdet gör det redan idag möjligt att stöpa om hela hälso- och sjukvårdsarbetet på helt nya sätt, säger Johan Hedlin, VD för Internetbay, ett sälj och marknadsföringsbolag för företag inom e-hälsoområdet i Norrbotten. Men riktigt vad som väntar runt hörnet har han svårt att sia om. Men tankar finns!  

Utvecklingen inom hälso- och sjukvården är i högsta grad en aktuell fråga som också fått europeiska förtecken under de senaste åren. Bara under februari månad i år kommer två stora konferenser hållas i Norrbotten på teman som knyter an till framtidens sjukvård. Den ena, Arctic Light e-Health Conference 2010, hålls den 3 – 5 februari i Luleå och handlar om utveckling inom framtidens hälso- och sjukvård, e-Hälsa. Här kan man hitta exempel på framgångsrik samverkan mellan vårdgivare, näringsliv och universitet, inom och mellan Europas regioner. Den andra konferensen hålls i Pite Havsbad den 10 – 11 februari 2010 och är en nätverkskonferens för är mötesplatsen för förtroendevald eller tjänsteman och arbetar med ledning och styrning inom landsting och kommun. Även den handlar om framtidens hälso- och sjukvård och omsorg.
 
Tekniken underlättar vården
Varför är då hälso- och sjukvårdsfrågorna så angelägna just nu? 
– Det handlar framförallt om att befolkningen i allt snabbare takt åldras och det påverkar hälso- och sjukvården och hela omsorgen. Samtidigt finns allt fler tekniska lösningar som öppnar helt nya möjligheter som vi ännu inte tagit tillvara, säger Agneta Granström, president för AER:s e-hälsonätverk och miljöpartistiskt landstingsråd vid Norrbottens läns landsting.
Granström berättar att man i Norrbotten inrättat ett E-health Innovation Center (EIC), där den offentliga sektorn tillsammans med företagen och Luleå universitetet söker nya tekniska lösningar som kan användas inom hela omsorgskedjan.
– Exempelvis har vi installerat video konferensanläggningar som gör det möjligt för oss att få till en mer samordnad vårdplanering över hela vårt län. Den investeringen var avbetalad på ett halvår och det visar bara vilka kostnader vi har haft för alla resor med patienter och personal.

Den mer vardagsnära tekniken kommer också att göra det möjligt för patienterna att själva utföra tidskrävande och kostsamma tjänster, poängterar hon.
– Det kan handla om att  sjuka kan göra sina egna tester och mätningar redan i hemmen genom exempelvis mobiltelefoni och få provsvaren tillbaka samma väg, säger hon.
 
Behovs- eller efterfrågestyrd vård?
Men då andelen äldre ökar i förhållande till de yrkesverksamma så stiger också kostnaderna för vården och omsorgen. Så är det i Norrbotten och i varierande grad över hela landet. Samtidigt ökar förväntningarna från medborgarna som ser de nya möjligheterna att få vård och behandlingar för sådant som tidigare inte gick att göra något åt. Men Britt-Marie Westerlund, socialdemokratisk landstingsledamot i Norrbotten och ordförande för den nationella nätverkskonferensen 2010 för framtidens hälso- och sjukvård, tycker inte situationen i dagsläget är så farlig:
– Jag tycker att den andel av BNP som används till hälso- och sjukvården är för liten i jämförelse med andra motsvarande länder. Nej, jag är mer bekymrad över de skattesänkningar som minskar den offentliga sektorns marginaler och som hamnar i fickan på folk vilket ökar marknaden för att köpa sjukvård. Då får vi en förskjutning från behov till efterfrågan och det försvårar för oss politiker att nå en vård som har samma kvalité över hela landet, säger hon.  
 
Tekniken öppnar för ny organisering
Agneta Granström, miljöpartist och landstingsråd i Norrbottens läns landsting ser samma utveckling fast utifrån en annan horisont.

 

– När resurserna minskar så tvingas vi att arbeta sektorsövergripande. Sett globalt är vi ju inte fler än 9 miljoner invånare i landet och då sitter vi nog på en ganska förlegad struktur. Vi måste som jag ser det, hitta nya sätt att undersöka och vårda våra patienter där vi också drar nytta av den expertis som finns på andra håll i landet. Och varför inte i andra länder också?
Tänker du enbart på att involvera näringslivet mer eller finns även den ideella sektorn med i tankarna?
– Inom EIC vill jag aktivt få med brukarorganisationerna så som exempelvis Pensionärernas Riksorganisation, PRO, för att få med brukarperspektivet vid utformning av nya tjänster, men där är vi tyvärr inte än. När exempelvis 40-talisterna går i pension så kommer de ju ha en helt annan vana att nyttja ny teknik och det måste vi ta tillvara.
 
Johan Heldin VD för Internetbay, är inne på samma spår.
– Jag tror att vi behöver våga vända på alla stenarna, kanske omdefiniera vad en vårdcentral eller ett sjukhus ska vara i framtiden. Nätet och den nya tekniken gör det ju faktiskt möjligt att organisera all hälso- och sjukvård på helt nya sätt som vi aldrig tidigare kunnat tänka ut.
Det han snarare är bekymrad över är vårdens förutsättningar att få fatt på kompetent personal.
– Jag är rädd för att vården, liksom skolan, kan få svårt att rekrytera om inget sker. Själv tror jag att man inom vården måste arbeta med helt nya bilder av vad vården som arbetsplats kan erbjuda i framtiden och då tänka in både kultur och ledarskap.
 

Tekniken kan öka patientrörligheten
Men en av de tydligaste flaskhalsarna i dag är enligt Granström alla de gränshinder som ligger inbäddade i strukturerna mellan sjukhusen, vårdcentralerna och exempelvis tandvården.

– I Norrbotten har vi sedan lång tid tillbaka en gemensam journal som kan öppnas av personalen oavsett var patienten söker vård, och det är ett stort framsteg.
 
Är ni ensamma om detta i Sverige?
– Ja .så var det länge , men nu samverkar vi med två andra landsting och de har vår lösning.
Hennes intentioner är nu större än så. Helst av allt skulle hon vilja ge patienterna en mycket större frihet, även över landsgränserna in mot Finland och Norge.
– Ta bara samarbetet över den svensk-finska gränsen där vi rimligen borde kunna nyttja varandras hälso- och sjukvårdstjänster mer än i dag.
 
Har du själv några tankar om hur man skulle lösa detta?
– Jag skulle vilja se att patienterna själva äger sina journaler. I dag äger vården ”min journal” och det handlar i grunden om en kulturfråga, men det behöver inte vara så, säger hon och tillägger:
– Jag ser framför mig en lösning där jag precis som i dag kan gå in via webben och besöka mitt bankkontor eller hantera mina pensioner så ska jag kunna se och hantera min journal var jag än befinner mig och ge vårdgivare rätten att se och journalföra mina besök.
Ser du något alternativ?

– Ja, att man inte får till stånd en lagändring som stärker patientmakten, att äga sin journal. Då fortsätter man att arbeta som idag inom sina nuvarande olika organisationer, men de lösningarna kommer aldrig att kunna stärka patientens ställning eller öka rörligheten.

 
Länk till ALEC 2010:
 
Länk till Nätverkskonferens 2010 vid Pite Havsbad:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar