Den största drivkraften bakom öppna myndighetsarkiv är inte insyn. Ännu viktigare är möjligheterna till förbättrad samhällsekonomi och ökande innovationsgrad.

Transparens är ett av vår tids verkliga modeord. Både företag och myndigheter förväntas bli mer transparenta och i de flesta fall handlar diskussionen om ökad insyn och minskade möjligheter till fusk och dubbelmoral innanför organisationernas väggar. Men det finns en annan, och mycket mer intressant, infallsvinkel på det här med genomskinlighet och öppenhet. Det handlar om öppen data.

”Öppen data”, eller ibland ”öppna data”, har blivit samlingsnamnet för en process som syftar till att tillgängliggöra de gigantiska datamängder som finns i offentliga myndigheter. Den underliggande ambitionen är inte i första hand att göra det möjligt för medborgarna att granska makten. I stället handlar det om att skapa nya förutsättningar för innovation och utveckling. För ett år sedan lanserade den svenska regeringen en plattform för utveckling av öppen data. I Finland tar man också ett helhetsgrepp och den finska regeringen har givit ut en heltäckande guide för hur man öppnar upp offentliga data. Danmark har en uttalat ekonomisk syn på processen och den danske finansministern Bjarne Croydon menar att projektet syftar till att markant spara danska skattekronor. Också i Norge har man en ”Open data handbook”.

Det tycks alltså som om i stort sett alla bestämt sig för att i stor skala öppna upp de offentliga databaserna för allmänt och gratis nyttjande. Argumenten har lite olika inriktning men i botten ligger en föreställning om två vinster.

För det första tror man att aktörer utanför de offentliga organisationerna faktiskt kan lösa problem och skapa tjänster på ett effektivare sätt än vad man gör innanför. Det handlar alltså egentligen om crowdsourcing. Med utgångspunkt i myndighetens uppdrag tänker man sig att samhället hittar bättre lösningar ju fler som letar. Det kan handla om bättre logistik för offentliga tjänster, effektivare lokalutnyttjande, bättre precision i beställningar och upphandlingar o s v.

För det andra tror man att det finns helt nya affärsmöjligheter baserade på de enorma datamängder som ligger och väntar i de offentliga datorerna. Det handlar då inte om att göra offentlig verksamhet effektivare utan om att återanvända och kommersialisera data. Här föreställer man sig att entreprenörer skall kunna skapa kommersiella tjänster runt GIS-data, trafikstatistik, väderprognoser eller demografiska uppgifter.

Öppna data skall alltså bidra till både sänkta offentliga kostnader och ökande samhällsintäkter. En verkligt god cigarr och dessutom en som i huvudsak bygger på resurser som vi redan skapat för andra ändamål, nämligen de offentliga databaserna.

En av de mest heltäckande analyserna av vad som kan göras, och hur det kan göras, är skriven av Joakim Lundblad vid Sydsvenska handelskammaren. I rapporten ”Från byråkrati till innovation” beskriver han varför öppna data är en av de mest intressanta vägarna framåt och hur arbetet kan bedrivas i den enskilda myndigheten. Joakim Lundblad pekar också på de största hindren för en snabb utveckling mot ett gemensamt nyttjande av våra dataresurser. Joakim Lundblad beskriver hur organisationer ofta tror att hindren är tekniska eller sekretessmässiga medan de egentligen oftare ligger i bristande organisation och bristande kompetens.

Vad är då öppna data? Det kan enkelt sägas bestå av fyra kategorier oavsett ämnesområde.

Den första är relativt statisk samhällsinformation. I den här kategorin finns kartdata, befolkningsdata, adresser och  information om var och hur våra samhällsinstitutioner finns organiserade. Den här typen av data kan användas för alla typer av geografiska tjänster men också för att hitta affärsmöjligheter. Genom att lägga befolkningsdata ovanpå befintlig samhällsservice kan en entreprenör t ex hitta orter som är ”underexploaterade” och kanske skapa ett komplement på de platser där det är mest lönsamt.

Den andra är realtidsdata, d v s dynamiska data. Här finns till exempel trafikbelastning, förseningar i kollektivtrafiken, hälsoläge, skolresultat, stora event och demografiska förändringar. Genom att använda den här typen av data kan man förbättra logistik och styra resurser i realtid. Taxibilar eller hotellkedjor kan styra sin verksamhet utifrån faktiska förhållanden, timme för timme eller vecka för vecka.

Den tredje typen av data är aggregerade flödesdata. Genom att spara realtidsdata kan man skapa förståelse för mönster och utvecklingstendenser. Kanske är trafiken särskilt svår på måndagmorgnar – eller också är den kommunala telefonväxeln överbelastad de tre sista dagarna i varje månad? Genom att analysera de aggregerad data kan man skapa både bättre effektivitet och nya affärsmöjligheter utifrån de mönster som finns – men som kanske ännu inte är synliga.

Den fjärde typen av data är metadata. För att använda de tre kategorierna ovan krävs en uppsjö av definitioner och förtydliganden. Vad menar vi med trafikmängd? Vad betyder, och hur används, kontona i kontoplanen? Vad betyder ”folkbokförd” o s v. För att externa entreprenörer skall kunna använda offentliga data krävs en gedigen och rik definitionsflora. Här ligger en av de största utmaningarna. De data som skapades för ett viss syfte är ofta självklart definierade för den organisation som äger dem men är inte alls lika självklart användbara för andra syften.

Mer om öppna data – och arbetet för att nå dit – hittar du på:

http://öppnadata.se/
http://www.vinnova.se/opendata

3 kommentarer till Öppenhet lönar sig

  1. Funderar lite på vad det innebär att företag sitter på enorma datamängder. Utvecklingen som sådan borde vinna på att även dessa data gör tillgängliga för omvärlden. Och då blir frågan är om till exempel Google och Apple i längden själva skulle vinna på att låta andra aktörer ta del av deras databaser?

    Svara

  2. Sett till logiken bakom open data så skulle dom nog vinna på detta i och med att hastigheten i utvecklingen tenderar att gå snabbare ju mer (med)skapare som finns vilket också leder till en billigare (och kanske rentav gratis) produktion. Exempelvis Android, Wikipedia och Linux. Apples ”gated community” approach kommer få problem när kvaliteten på de öppna alternativen ökar (och det gör dom). Linux bygger ju på principen ”given enough eyeballs, all bugs are shallow”, vilket går att omsätta till andra företag och samhället i stort.

    Svara

  3. Bra artikel! Vi skapar redan en del konkret affärsvärde baserat på ”öppen data” åt kunder. Däremot måste man vara tydlig med att all data är inte värdefull data. För att datan skall ha en möjlighet att tillföra värde måste den vara av god kvalitet, väl beskriven och någorlunda lätt att hantera. Att bara öppna upp en del datakällor utan någon större tanke riskerar att skapa problem för de myndigheter som släpper ut datan då det kan skapa en storm av frågor från brukare. Det är alltså, som vanligt, bra om man tänker efter lite först…

    Svara

Lämna en kommentar