SVERIGE / KOMMUNER: Pensionsskulder. Infrastruktur. Vikande befolkning. Finansiering av välfärden. Det är fyra orosmoln som ligger över kommunerna i framtiden. - Trots att den svenska ekonomin är starkare än någonsin finns enorma strukturella och ekonomiska utmaningar framöver, säger makroekonomen Lena Bäcker.

Oron som råder i den globala världsekonomin påverkar också kommunsektorn. – Det här är allvarligt och en nationell angelägenhet eftersom kommunsektorn är en viktig stabilisator i svensk ekonomi och utgör en stor del av landets BNP, säger Lena Bäcker.

Strukturella utmaningar

Trots att Sverige hävdar sig allt starkare i den internationella välståndsligan och ligger främst i innovationsförmåga i världen, skingras inte orosmolnen över kommunsektorn. Kommunerna måste bära kostnaderna för en allt mer åldrande befolkning som lever allt längre, satsningar på infrastruktur, pensionsskulden (kommunernas skuld till de anställda) och utflyttningen från landsbygd till storstad. För vissa kommuner är utmaningarna givetvis större än andra. Eller ser åtminstone annorlunda ut. – Små och mellanstora kommuner drabbas hårdast. Men ingen går problemfri ur det här, säger Lena Bäcker. – Vissa kommuner brottas med minskade skatteintäkter på grund av vikande befolkningsunderlag samtidigt som socialbidragen ökar. Andra tillväxtkommuner brottas med krav på stora investeringar för att möta den starka tillväxten.

Olöslig ekvationen

Satsningen på ”miljonprogrammet” väcker också en rad funderingar. Behovet av upprustning är akut och integrationsfrågan högt upp på politikernas agenda. Men frågan är vem som ska betala? Bedömningen är att det behövs 275 miljarder kronor för att rusta upp Sveriges miljonprogramsområden. Och lägg sedan till pensionsskulden till de anställda med 380 miljarder. Ekvationen går inte ihop.

Var och en eller tillsammans

Anita Lindfors, handläggare för Regional utveckling, internationella frågor och EU-frågor, på Kommunförbundet i Norrbotten, säger att man är väl bekant med dessa utmaningar. I Norrbotten bor många äldre, avstånden är stora och befolkningsunderlaget minskar.

– Det här är frågor som vi diskuterar mycket, och då handlar det om att se över hur vi kan samverka med varandra på olika sätt inom den offentliga verksamheten. Framför allt när det gäller administrativa tjänster. Men det skulle även kunna vara inom skolor genom att nyttja teknik för distansarbete, säger Anita Lindfors. Det finns många pendlare inom kommunen. Men ambitionen är förstås att få dessa att bosätta sig inom kommunen för ökade skatteintäkter, men då krävs satsning på utbildning och en aktiv rekrytering.

Nationell utvinning kräver lokala investeringar

Att samtidigt satsa på infrastruktur är viktigt, inte minst för att transportera järnmalm, som är Norrbottens viktigaste naturresurser och den exportvara som ökade mest i fjol och därmed viktig för hela Sverige. – I Norrbotten finns 90 procent av EU:s järnmalmsbehov. Det betyder att väl utbyggd infrastruktur är en nödvändighet för att gruvverksamheten ska fungera. Hela situationen är komplex. Men jag framtiden känns ändå positiv. Det finns många möjligheter.

Nyhetsbyrån för Regional Utveckling i Norden: Lotta Ekberg

Lämna en kommentar