43 har ansökt och ännu många fler har hört av sig till Tillväxtverket för att få chansen att bli pilotkommun på området hur man arbetar med servicelösningar på landsbygden tillsammans med det lokala näringslivet.

– Vi är glada för det stora intresset, kommenterar Annika Lidgren, ansvarig på Tillväxtverket.

Bensinstationer stängs, butiker läggs ner, posten drar in brevlådorna och hemsjukvården har blivit mycket dyr med allt fler äldre som bor kvar hemma. På den svenska landsbygden är det svårt att behålla tron på att ”Hela Sverige ska leva”. Regeringen lägger nu 15 miljoner kronor i hoppet om att det ska gå att hitta nya lösningar genom att leta möjliga samarbeten mellan den offentliga sektorn och näringslivet, när det gäller att rädda kvar service på landsbygden.

Pengarna ska dock inte användas av kommuner som vill genomföra goda idéer utan istället till att vaska fram bättre processer. Tillväxtverket, som fördelar anslagen, är ute efter att hitta modeller för hur kommuner kan arbeta in servicefrågorna på landsbygden i sin ordinarie verksamhet och då framförallt i sin långsiktiga planering. – Ofta blir det tal om akututryckning när en service inte fungerar längre på landsbygden. Det här ska istället handla om strategiskt tänkande kring hur man kommunen kan koppla servicefrågorna till sin näringslivsutveckling, förklarar Annika Lidgren.

De kommuner som blir uttagna att delta i projektet kan räkna med 60 procents statlig finansiering av sina kostnader men måste också som en motprestation därefter agera som ambassadörer, för att visa andra kommuner hur det kan göras. Det goda exemplet ska spridas. En avsparkskonferens är planerad till mitten av juni så att det konkreta arbetet i utvalda kommuner kan rulla i gång efter sommaren.

Det går också för kommuner att få viss finansiering via Tillväxtverket för mer direkta försök att lösa landsbygdens serviceproblem. Sedan 2011 finns det två-åriga programmet ”Lokala servicelösningar”. Hittills ser det ut att resultera i bland annat att minst sju servicepunkter upprättas på svensk landsbygd. Längst har småländska Lidhult kommit, där en träffpunkt med kafé, bibliotek, lånedator och myndighetsinformation sätts upp nu i vår, med samma generösa öppettider som mataffären intill. I Årjäng utvecklas ett snarlikt samarbete mellan en camping och lanthandel. I Dalsland har man använt sig av universitets kulturgeografer för att via analyser av resor identifiera serviceproblem.

Både projekt ovan ingår i regeringens satsningar på landsbygden, delfinansierade av EU. Under nästa år lovar regeringen spendera 2 miljarder på åtgärder som kan gynna landsbygden. Dit räknar regeringen då den halva miljard kronor som är avsatt till bredbandsutbyggnad under de tre närmaste åren. Minst 300 miljoner kronor ska gå till ”Skogsriket”, ett brett program för att skapa jobb, nya produkter och export.

Mellan 2010 och 2013 läggs dessutom 160 Mkr årligen på ”Matlandet Sverige”, en satsning för att dels övertyga omvärlden att svensk mat är god, dels ge närodlad mat en bättre chans på marknaden, bland annat genom att öka matturismen. Även kultursidan ska stärkas, lovar regeringen som inlett med stöd för att digitalisera biografer som annars riskerar nedläggning.

 

Lämna en kommentar