SVERIGE / REGIONER: Mellan 2009 och 2011 har regionförbunden i fyra län erbjudit akademisk utbildning i strategiskt regionalt tillväxtarbete. Nu vill de som hunnit i mål gärna gå vidare!  

Utbildningar i regionalt tillväxtarbete är inget nytt i Sverige. Redan 1999 – 2002 satsade dåvarande Nutek (nu Tillväxtverket) tillsammans med Kommunförbundet (nu Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) på två pilotutbildningar i Västerbotten samt Stockholm. Det tydligaste avtrycket blev ett antal regionala program i Blekinge/Kronoberg, Region Skåne, Kalmar, Jämtland/Västernorrland, Östergötland och Norrbotten samt Värmland. Men därefter hände inte mycket.   Det är ett av skälen till att Tillväxtverket tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting valde att 2009 – 2011 satsa på fyra nya piloter. En av de avgörande skillnaderna är att varje pilotlän denna gång fått förhållandevis fria händer att utforma utbildningen efter sitt sammanhang. Dessutom ser både Tillväxtverket och SKL helst att regionförbund eller motsvarande i övriga län inspireras och tar efter.   Bred uppslutning i Örebro En av de regioner som var först ut på banan var Örebro, som avslutade sin utbildning i slutet av förra året: – Jag tycker vi ska känna oss nöjda, säger regionförbundets direktör Magnus Persson, som också var en av de ursprungliga initiativtagarna till att länet blev en av piloterna. En av de saker som gjorde djupt intryck på honom var hur mycket kunskap som deltagarna tillsammans satt inne med.  – Vi försökte verkligen få deltagare från så många olika håll som möjligt till den här utbildningen och det gav också utdelning. Diskussionerna blev riktigt bra, säger han. Samtidigt hade han gärna sett att man borrat ännu djupare i exempelvis infrastrukturfrågorna. – De är många gånger långt mer komplexa än vad vi vanligtvis tänker oss, säger Persson och nämner att dessa frågor också intresserar honom speciellt. Örebro universitetet höll i kursen och forskaren Mats Lundmark var huvudansvarig. Han är också nöjd i dag: – Mina värsta farhågor om att deltagarna inte skulle orka med projektarbetet besannades inte heller, säger han. Hans största AHA-upplevelse under kursen var de tydliga gränsdragningar som trots länets långa historia delade upp regionen, berättar han. – Örebro som länets centrum med tydliga ytterområden liksom länets indelning i en Mälardaldel, respektive en Bergslagdel blev mycket tydliga. Ändå finns en tydlig sammanhållning, säger han. Mixen mellan akademisk höjd och praktikens vardagsproblematik gick också bra att förena, anser han. – De praktiska kopplingarna skötte deltagarna bra själva. De höll våra föreläsare på mattan om de någon gång förlorade sig i teoretiska resonemang, säger Lundmark.    Kommunfokus i norr I Norrlands inland ville man få en bredd av deltagare och inte bara tjänstemän. – Ja, det var viktigt för oss. Framförallt att få till ett sektorsövergripande perspektiv. Vi riktade ju främst in oss på folket ute i kommunerna, säger Johnny Högberg, dåvarande utvecklingschef på Akademi Norr och i dag kommunchef i Arvidsjaur. Arrangören Akademi Norr, som är en satsning mellan tolv inlandskommuner i norra Norrland, hade enligt Högberg som syfte att hitta modeller för att involvera fler förvaltningar och sektorer i det dagliga tillväxtarbetet. – Vi fick faktiskt med en politiker bland alla tjänstemän men den politikern efterlyste också en liknande kurs som denna fast med fokus på att i  

tillväxtfrågor och riktad till en samlad kommunstyrelse, säger Jan-Olov Karlsson, verksamhetschef för Akademi Norr. Enligt Karlsson låg denna kurs också helt rätt i tiden: – De frågor som vi fått möjlighet att beröra i den här utbildningen har varit helt rätt för våra kommuner, vi har ju inte råd med några stuprör. Här har våra deltagare fått en möjlighet tänka igenom förvaltningsgränser och politikområden utifrån helt nya förutsättningar. Våra kommuner kan ju också ses som en mikroregion även om vi bara utgör delar av olika län.   Kronoberg fångade företagen I Kronobergs län avslutas kursen först hösten 2011. Anders Unger, ansvarig tjänsteman från Regionförbundet Södra Småland, såg till att mixen av deltagare var mer annorlunda än de två andra piloterna: – Jag har i min tjänst ett samordningsansvar för kommunernas näringslivschefer och pratade ihop mig med dem innan. Vi kom fram till att vi även skulle bjuda in kommuner utanför länet eftersom många av våra samarbeten är länsövergripande. Av samma skäl valde vi också att bjuda in ALMI Företagspartner (som hanterar kapitalförsörjningsfrågor och arbetar med företagsrådgivning) och deras VD förstod direkt poängen med att delta. I gruppen finns också personer som arbetar med landsbygdsfrågor och kultur. I Kronoberg fick Unger också med en lokal företagarförening, vilket man inte lyckats med på annat håll. – En av anledningarna tror jag är att de deltagit i nätverket under många år. De har också sett vad som kan åstadkommas regionalt för både näringslivet och inom utbildningssektorn. Den här föreningen är dessutom väldigt omvärldsorienterad. Något som både Anders Unger och Lars Andersson, som är ansvarig för utbildningen vid Linnéuniversitet, uppfattade som en av kursens höjdpunkter var den del som Jonas Månsson från det statliga verket Tillväxtanalys ansvarade för. Hans område berörde nämligen uppföljning och utvärdering. – Vi har ju både i regionförbundet, i kommunerna och inom länsstyrelsen ökade krav på oss att visa upp resultat. Under det avsnittet var vi många som blev väldigt engagerade, säger Unger. Andersson håller med om att detta var en av aha-upplevelserna: – I en allt mer komplex tillvaro så blir det allt viktigare att veta om man är på väg åt rätt håll, men hur svårt är det inte att hitta rätt? Lars Andersson tycker också att föreläsarna på ett bra sätt lyckats med att utmana kursdeltagarnas invanda förställningar. – En av föreläsarna, nationalekonomen och forskaren Charlie Karlsson från Internationella högskolan i Jönköping, poängterade exempelvis att en kommun aldrig kan skapa näringslivskluster, vilket vissa hade svårt att svälja. Det var också en av de gånger som våra deltagare verkligen också gick igång och debatten tog fart, säger Andersson.   Jönköping yngst bland alla Regionförbundet i Jönköping påbörjade sin utbildning i december 2010. – Vi passade på att hämta inspiration framförallt ifrån Örebro, men har också i vårt upplägg valt att väva in aspekter som Europastrategin 2020. Dessutom har vi sett en chans att utnyttja kursen för att öka vår kunskap när vi nu jobbar med vår egen regionala utvecklingsplan, säger Madelene Ockander som är en av två medarbetare som arbetat med kursen vid Regionförbundet Jönköping. Hon tycker också att samarbetet med högskolan i Jönköping, som fått uppdraget, har fungerat bra. För att få ett så bra upplägg som möjligt har hon och hennes kollega Stefan Lind tillsammans med Lars Pettersson vid Internationella högskolan i Jönköping satt sig ned efter varje kurstillfälle för att lägga ut riktningen och bestämma innehållet inför kommande gånger. Det har visserligen tagit tid men också gett resultat, berättar hon. Både Ockander och Pettersson poängterar att de tycker utbildningen fått en väl avvägd balans mellan teori och praktik.   I Jönköping har man i likhet med Örebro valt att rikta in sig på sina kommuner och landstinget samt sin länsstyrelse. Men även tjänstemän från det egna regionförbundet deltar. Gemensamt för alla deltagare är att de lever under en väldigt pressad vardag. För att de ska komma måste kursens upplägg och innehåll kännas relevant. Ämnet är å andra sidan väldigt tacksamt påpekar Ockander: – Bara frågan om vad den regionala nivån egentligen är för något, är värd sin egen kurs. Lars Pettersson, som ansvarar för utbildningen, håller i stort sett med Ockander men poängterar också att en sådan här utbildning inte rullar av sig själv.  

– Det gäller att ha ett bra kontaktnät. Jag har själv hållit på med de här frågorna över tio år, både inom högskolan och vid Jordbruksverket där jag också har en anställning och jag ser vilken nytta jag har haft av ett brett nätverk i båda världarna.   Stort intresse för att gå vidare På alla håll önskar man att få fortsätta – om än inte på en gång. Jönköping har till exempel ännu inte avslutat sin utbildning. I Örebro har man å andra sidan redan planerat in en ny utbildningsomgång men då ska man genomföra den i samarbete med grannlänen Västmanland och Sörmland. Många av de ansvariga poängterar att det handlar om att fånga ett tillräckligt stort intresse men även få ekonomi i en sådan här satsning. Hittills har både Tillväxtverket och SKL skjutit till medel men det är knappast något som övriga län kan räkna med. Snarare finns en förväntan från de båda initiativtagarna att regionförbunden själva ska satsa. Men om det blir möjligt visar sig först då dessa fyra pilotprojekt är i hamn. Och än dröjer det några månader.   Länk till Akademi Norr: Länk till Regionförbundet Örebro: Länk till Regionförbundet Södra Småland:  Länk till Regionförbundet Jönköping:    Faktaruta: Formen för genomförandet är en så kallad uppdragsutbildning som universitet/högskola får i uppdrag att genomföra. Tillväxtverket och SKL skriver avtal med det kommunala samverkansorganet (motsv) i regionen, som blir programägare. Programägaren kontrakterar lämplig utbildningsanordnare/högskola som koordinerar kunskapsutvecklingen för genomförandet av utbildningsprogrammet. Detta innebär att varje utbildningsprogram blir unikt. Programmet sträcker sig över 12 månader och genomförs i regel som tvådagarsseminarium på internat, varje eller varannan månad. Utbildningen motsvarar 15 akademiska poäng, varav 7,5 poäng för ett eget projektarbete som kopplas till deltagarnas ordinarie arbetsuppgifter. Deltagarna behöver inte ha deltagit i tidigare högskolestudier eller ha behörighet för högskolestudier för att delta.     Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar