Den nya generationen forskare väljer att redovisa sin forskning och sina resultat öppet utan oro att bli lurad på äran. Den äldre generationen är mer misstänksam men kan inte längre bromsa utvecklingen.

Ijad Madish fick för några år sedan ett Ivy League-stipendium och flyttade sina molekylärbiologiska studier till Harvard. Men han upptäckte rätt snart att han hade svårt att fortsätta sitt projekt med forskningspartnern kvar i Tyskland.

Eftersom de inte kunde hitta något på Internet som fungerade satte de upp ResearchGate och bestämde sig för att öppna det för alla.
Idag har ResearchGate 2,4 miljoner medlemmar och tusentals nya anslutningar strömmar in dagligen. Sajten kallas forskningens Facebook.

Madish och hans 2,4 miljoner forskande kolleger är inte ensamma, om än möjligen störst. Andra öppna sajter för forskare heter Lab Meeting, Ologeez and Academia.edu.

Tiden tycks vara rätt för öppen forskning. Runt 13 000 matematiker, ledda av prisbelönade Tom Gowers (som för övrigt generöst bloggar om matematiska problem och lösningar) var så trötta på motsatsen – i det här fallet förlaget Elseviers höga priser – att de protesterade genom en bojkott vilken efter ett halvår förmådde förlaget att börja lägga ut studier gratis.

Globalt tillträde

Nya och öppna nätverk för forskare drar igång inom alla discipliner. För första gången kan på så sätt också utvecklingsländernas forskare få del av det senaste inom sitt ämne och bidra med sina, lokala landvinningar.

Det här är inte enbart teoretiskt. Tidskriften Scientific American konstaterar att 1996 hade 25 procent av världens publicerade forskningsstudier skrivits av författare från fler länder än ett. År 2010 var siffran uppe i 35 procent.
Amerikanarna är inte oväntat flest i dessa blandade forskningsgrupper men kineserna hamnar på fjärde plats.

Att dela vetande blir framtidens melodi, anser den danske ekonomen Jörgen Örström Möller. I den nya tidsålder han tycker sig se komma, är just vetande, kompetens och kunskap den tillgång som blir mest eftersökt.

Han anser att det är logiskt i en tid där masskonsumtion som fenomen håller på att nå vägs ände. Ett skäl är att jorden inte klarar att fortsätta leverera nya saker till oss alla, varor som inte är hållbara i någon betydelse av ordet.

Men framförallt svarar masskonsumtionen inte längre på människors sökande efter ett värdefullt liv, påpekar professor Möller. När ”lycka” ska definieras idag, är det inte nya och bättre kylskåp som är svaret. Det är mer immateriella värden vi tänker oss skänka tillfredsställelse enligt den senaste lyckoforskningen (kan läsas i den öppna World Database of Happiness).

I denna nya värld är det inte ekonomisk tillväxt som blir det yttersta målet för våra samhällen utan ökad kunskap, ökat vetande. Vetande har den fördelen framför varor, att det inte blir mindre av att delas, tvärtom.
Masskommunikation är en självklar del av den nya tidsåldern. Att vi låter Google, Facebook och Twitter ta så stor del av vår vardag visar att masskommunikation upplevs som ett av svaren på människors sökande efter ett bättre liv.

Piraterna är här

Vad gäller den grupp i vårt samhälle som bör inneha mest vetande, forskningssamhället, så är professor Möllers förutsägelse om delat vetande alltså redan verklighet. ”Open Acess”-rörelsen är världsomspännande.

I en amerikansk öppen databas, Genbank, ligger hela det mänskliga genomet i alla dess DNA-spiraler fritt tillgängligt för forskares utnyttjande.
En studie som publicerades i den brittiska tidskriften BMC i oktober 2012 konstaterade att cirka hälften av alla forskningsstudier idag publiceras öppet.

Den brittiska regeringen beslöt sommaren 2012 att all skattefinansierad forskning ska göras öppet tillgänglig på nätet senast år 2014.
EU-kommissionen följde genast upp med beslutet att all EU-forskning finansierad inom ramen för Horisont 2014-2020 ska göras allmänt tillgänglig.

Svensk försiktighet

I Sverige har en lite anonym OA-rörelse sin bas på det Kungliga Biblioteket. Den svenska regeringen visade nyligen också ett försiktigt intresse. I november 2012 meddelades Vetenskapsrådet att man skulle få i uppdrag att titta på de rekommendationer som EU gjort på området, och hur de skulle kunna omsättas i verklighet – i syfte att stärka svensk forskning.

Tveksamheten i den äldre generationen går inte att ta fel på. Hur ska forskare kunna bygga upp en karriär och vinna forskningsanslag om man inte får skydda sina upptäckter och säkra sig poäng för dem?
Researchgate väljer en typiskt ungdomlig variant på det problemet. Man låter läsarna rangordna värdet av publicerade studier. På så sätt går det att bygga upp ett gott rykte på nätet som kan leda till utmärkelser.

Lite mindre fritt

De yngre går in för vad som kallas ”green open access” vilket innebär att allt läggs ut på Internet helt fritt. Den brittiska regeringen tycks däremot snarare satsa på ”golden open access”. Det innebär att forskningen visserligen blir fritt tillgänglig för läsarna, men att forskarvärlden måste betala publikationer för att trycka deras studier, i syfte att rädda forskningstidskrifternas finansiering. Den gamla världens tänkande när man mjölkar ekonomiska fördelar ur alla resurser, lever kvar.

Genbank har valt varianten att erbjuda tillgången till genomet fritt men man vill ha något tillbaka – den forskare som använder sig av databanken måste att publicera sig hos Genbank (eftersom det garanterar en stor läsarskara anses kravet inte alltför plågsamt).

Amerikanska och europeiska universitet utreder för sin del det öppna utbytet för att utreda eventuellt negativa konsekvenser. Ett potentiellt problem som universitetsledningen nämner är integriteten för de människor vars uppgifter utgör rådata för forskare.

Ingen tvivlar dock på att öppenheten och samarbete inom forskningsvärlden är här för att stanna, med alla de förändringar detta nu kan innebära:
”Innan mitten av det här seklet kommer de stora universiteten vara globala nätverksuniversitet”, spådde nyligen Richard Brodhead, ordförande för Duke University.

Lämna en kommentar