Arbetet med att skriva program och andra delar av sammanhållningspolitiken måste komma igång, även om inte EU-budgeten är på plats. Den maningen riktar Sveriges Kommuner och Landsting till regeringen och andra aktörer i förberedelserna inför den nya programperioden..

ur

Regeringen måste stå upp för det lokala perspektivet, manar Sveriges Kommuner och Landsting inför de fortsatta försöken att enas om en ny långtidsbudget.

– Ovanifrånperspektiv fungerar inte, säger Carola Gunnarsson (C), tredje vice ordförande i SKL.

De ekonomiska förutsättningarna för nästa programperiod är fortsatt oklara efter de misslyckade förhandlingsförsöken i Bryssel för knappt två veckor sedan. Carola Gunnarsson (C), tredje vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, är bekymrad.

– Det skapar osäkerhet. Nu kanske hela arbetet försenas, säger hon.

Det kan dröja en bit in på nästa år innan stats- och regeringscheferna kommer överens om EU-budgeten. Om arbetet med den nya programperioden ändå ska komma igång som planerat den första januari 2014 är det nödvändigt att jobba parallellt med partnerskapet och programskrivningar på hemmaplan, menar Carola Gunnarsson. Samtidigt understryker hon att den lokala och regionala nivån måste finnas med.

Ovanifrånperspektiv fungerar inte. Det borde inte vara svårt att få fart på arbetet eftersom vi ju redan känner till huvuddragen i partneröverenskommelsen. Har vi inte programmen på plats kan vi inte jobba med att sprida information och realisera sammanhållningspolitiken.

Dåliga erfarenheter

Erfarenheterna från förra programperioden är inte de bästa. Då ledde de dåliga förberedelserna till att det konkreta arbetet med programmen kom igång väldigt sent.

– Vi förlorade nästan ett år, konstaterar Carola Gunnarsson.

SKL arrangerade nyligen en konferens med EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 och hur den ska genomföras i Sverige som tema. Seminarier och föreläsningar gav många exempel på regionala och lokala satsningar som ligger i linje med strategin.

– Jag lyssnade bland annat på Västra Götalandregionen som berättade om sitt samarbete med högskolor och företag för att få fart på innovationsarbetet, säger Carola Gunnarsson.

Hon delar EU-kommissionens uppfattning att regionalfonden under den kommande programperioden också ska användas för att stärka forskning och teknisk utveckling, stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och stödja insatser för effektivare energianvändning. Det ska prägla arbetet såväl på europanivå som i partnerskapsöverenskommelsen.

Nidbild

Carola Gunnarsson vittnar om att den svenska regeringens krav på en bantad EU-budget ibland ställer till problem när hon deltar i olika möten på internationell nivå.

– Det kan vara svårt att framstå som trovärdig när jag agerar för sammanhållningspolitikens och strukturfondernas betydelse och samtidigt kommer från ett land där regeringen har ett sparsamt förhållningssätt gentemot EU.

Hon tycker att den svenska debatten om sammanhållningspolitiken och nyttan av de pengar som kommer från strukturfonderna ofta är för snäv. Inte sällan målas det upp en nidbild av att EU via fonderna delar ut stora pengar utan kunskap om vilken nytta de skapar.

Carola Gunnarsson önskar att EU-budgeten redan var på plats, men är inte orolig för att medlemsstaternas politiska ledare ska misslyckas helt.

De inser att vi inte kan leva utan en budget, det gäller bara att hitta de minsta gemensamma nämnarna

Lämna en kommentar