Större öppenhet om hur vården verkligen fungerar är bra för alla parter, menar regionledningen i Västra Götaland. Nya regionala nyckeltal ska göra det lättare att jämföra de olika sjukhusen.

Regionala nyckeltal ska få sjukhusen i Västra Götaland att vara mer öppna om hur vården fungerar och inte tveka inför att jämföra sig med varandra.

De måste våga säga att allt inte är perfekt, säger Peter Amundin, stabschef på regionkansliet.

Öppna jämförelser skapar en bra grogrund för utveckling, anser den projektgrupp med representanter från sjukhus, beställare och vårdgivare i Västra Götaland som kartlagt kvalitet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet inom vården.

Mycket i hälso- och sjukvården fungerar bra, men det finns också fel och brister och det är bara genom att använda våra uppgifter och göra analyser som vi kan utveckla vården, säger Peter Amundin, projektledare och stabschef på regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning.

I en ny rapport ger gruppen sin bild av tillståndet på sjukhusen i Västra Götalandsregionen med hjälp av ett antal nyckeltal. Jämförelserna är både på en övergripande nivå och inom nio utvalda diagnosområden, som till exempel höftledsplastik, gallstensoperationer och stroke.

Det finns en förbättringspotential på flera sjukhus. Tanken att de själva nu ska jobba in nyckeltalen i sina åtgärdsplaner. Vi kommer att fortsätta följa det här, säger Peter Amundin.

Bortförklaringar

Tidigare hörde han ibland från sjukhusen argumentet att de hade fullt upp med att hantera sina kostnader och därför inte samtidigt kunde höja kvaliteten. När Sveriges Kommuner och Landsting i juni 2006 publicerade sina första öppna jämförelser hände det också att man hellre ifrågasatte mätmetoderna än tog siffrorna på allvar.

Bortförklaringar som att vi är så speciella att det är svårt att jämföra oss med andra sjukhus är en naturlig skyddsmekanism. Men nu ser jag en mognad.

En övergripande slutsats i rapporten är att kort vårdtid i allmänhet inte leder till lägre kvalitet. En annan är att inget tyder på att högre kvalitet på vården skulle driva på kostnaderna.

Ser man på isolerade händelser kan det behövas kortsiktiga kostnadsökningar, men i det långa loppet kostar det samhället mindre med en god vård som gör patienterna friska och innebär att de inte kommer tillbaka till sjukhuset lika ofta, säger Peter Amundin.

Fler kräver svar

Birgitta Molin-Mellander, sjukhusdirektör på Skaraborgs Sjukhus, välkomnar en ökad transparens om effekterna av vården.

Nu har vi fått ett användbart verktyg, både till hjälp för vår egen utveckling och för att jämföra den med andra sjukhus i regionen, säger hon.

Sjukhusens storlek, patientunderlag och uppdrag skiljer sig åt i regionen, men Birgitta Molin-Mellander ser inte det som ett hinder för att göra jämförelser. Tvärtom kan de mindre sjukhusen ha stort utbyte att studera Sahlgrenska sjuhusets nyckeltal och vise versa.

Hon ser en större öppenhet som ett nödvändigt steg för att hälso- och sjukvården ska kunna möta kraven från både uppdragsgivare och vårdtagare.

I framtiden kommer politikerna ställa fler frågor om vad de får för pengarna. Även framtidens vårdkonsumenter vill veta mer om vilken vård vi levererar och vad det kan finnas för alternativ, säger Birgitta Molin-Mellander.

Lämna en kommentar