EU: Regionalpolitiken riskerar att hamna i skottgluggen när flera av EU:s medlemsländer vill krympa EU:s budget. Inflytelserika landet Frankrike har redan lyckats skydda jordbrukspolitiken från bantning.

Först i juni väntas EU-kommissionens förslag om hur långtidsbudgeten för 2014-2020 ska se ut men debatten har redan pågått länge. ”Inte en krona mer” är linjen som de stora EU-länderna driver.   Den brittiske premiärministern David Cameron förmådde ett toppmöte i oktober förra året att ta ett principbeslut på att även EU-budgeten ska påverkas av de tuffa besparingar som nationella budgetar för närvarande ställs inför. Därefter fick han franske presidenten Nicolas Sarkozy och tyska förbundskanslern Angela Merkel att skriva ett gemensamt kravbrev om att EU:s budget ska frysas vid 2013 års utgiftsnivå fram till 2020 (plus inflation).   Spara på vad? På spararnas sida står som bekant Sverige, men också Danmark och Holland. Även Finland får troligen räknas in i gruppen, sedan EU-kritiska Sannfinländarna vunnit inflytande över regeringspolitiken i riksdagsvalet. Den franska regeringen vill dock inte, trots sin iver att frysa EU-budgeten, att jordbruksbidragen ska påverkas och har redan agerat för att skydda sig mot detta. I mars lyckades Frankrike få 20 av 27 jordbruksministrar att signera ett gemensamt krav om en ”stark gemensam jordbrukspolitik med finansiella resurser proportionerliga mot sina syften”. Jordbruket slukar som bekant 45 procent av budgeten. Regionalstöden tar 35 procent och ses därmed som logisk kandidat att se sina anslag minska. Sticker i ögonen Sverige, Holland och Storbritannien har argumenterat för minskade regionalstöd. Den brittiska regeringen lever som den lär och har dragit in nationellt stöd till lokala myndigheter som fått avstå från att delta i EU-program. Den danska regeringen blir EU-ordförandeland våren 2012 när förhandlingarna bör gå i mål och lovar ”ett gigantiskt slagsmål”. Ett problem man anser sig ha identifierat är att Danmark borde få 1,5 mdr Dkr mer i jordbruksstöd, pengar

som sägs gå till andra länders fattiga regioner.    Den svenska statsministern Fredrik Reinfeldt går längst och kräver en hårt bantad EU-budget. Regionalpolitikens mål att minska klyftor mellan fattiga och rika regioner kanske var viktigt för 50 år sedan, säger han till Sveriges Radio: – Men är det rimligt att den idag svarar för 35 procent av EU-budgeten?

Polen tar strid På andra sidan rustar Polen till strid. För den polska regeringen, ordförandeland från juli när budgetförhandlingarna formellt inleds, är det just regionalstöden som måste försvaras. ”I polskt perspektiv används EU-pengarna bäst genom strukturfonderna. Det blir svårt att förklara för det polska folket att det är ett bättre sätt använda EU-pengar att ge dem till Kina för att möta klimathotet”, säger en regeringstalesman. Premiärminister Donald Tusk hotar att använda Polens veto mot alla förslag att krympa regionalstöden. Polackerna råkar sitta på flera centrala positioner när frågan nu blir aktuell. Budgetkommissionär Janusz Lewandowski är polack och i Europaparlamentet, som tack vare Lissabonfördraget för första gången får stort inflytande över långtidsbudgeten, finns fler, t ex talmannen Jerzy Buzek.

Dämpat hopp Polsk är också ordförande för EP:s regionalpolitiska utskott, Danuta Hübner. Men hon ser mer nyktert på chanserna att lyckas försvara regionalstöden i den budgetstrid som nu stundar. "Jag hoppas vi är visa nog att åtminstone behålla den europeiska budgeten" säger Hübner till webbtidningen Euractive, en förhoppning som upprepas av EU-kommissionären för regionala frågor, österrikaren Johannes Hahn: "… men först måste vi se vad den totala budgeten slutar på, tillfogar Hahn".

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Ylva Nilsson

Lämna en kommentar