För några veckor sedan hjälpte vi vår dotter att flytta från Lund till Malmö. Hon tyckte att det var dags, hon har bott i Lund i tjugofem år, de senaste fem i en egen lägenhet. Och trots att hon jobbar i Lund, så var det ingen stor sak för henne. Och just så är det många som tänker idag, om man bor i några av våra storstadsområden. Man bryr sig väldigt lite om saker som hur arbetet ligger i förhållande till bostaden. Om bostaden ligger trevligt, var vännerna bor osv har betydligt större inverkan på val av bostadsort. Många bor i en stad, jobbar i en annan och har sin fritid i en tredje. Om man är ung så använder man kollektivtrafiken med tunnelbana, buss, spårväg osv för att förflytta sig i sin stadsregion. Och på så sätt kan man fortsätta att använda sig av smarta telefoner, surfplattor osv under resan. För att jobba, spela eller hålla kontakt med sina vänner. Om man är äldre och har råd, kan man bo på en hästgård någon mil utanför staden, och köra sin SUV fram och tillbaka. I båda fallen har avståndet mist sin betydelse. Kostnaden för resan är så låg, i generaliserade termer av tid eller pengar, att det är värt uppoffringen. Att Sverige urbaniseras snabbast i Europa just nu enligt Eurostats senaste rapport, beror möjligen på deras definition av stad, som är en stor stad. Men att det blir allt mer populärt att bo i våra städer, med deras utbud av aktiviteter, restauranger osv, är uppenbart för alla storstadsplanerare. De har under åratal talat sig varma för att bygga staden för människorna som skall bo där, och inte för trafiken. De har pratat om förutsättningarna för att skapa det folkliv som är en del av den attraktiva staden, och vad som krävs för att skapa detta. De har tjatat om förtätning, om bostadshus med affärer i bottenvåningen, om vikten av gena cykelvägar och om trevliga promenadstråk. Och de har sakta men säkert fått gehör för sina synpunkter.

Efterfrågan på våra storstadsområden har blivit så stor att vi på många håll får problem med tillgång på bostäder, med trängsel i trafiken osv. Och då blir det också allt mer intressant att bo i en del av regionen och ta del av utbudet i en annan. Några väljer att bo i lite mindre orter, i närheten av de stora, där priserna inte når samma nivåer. Trafiken i dessa attraktiva städer måste också skötas på ett mer yteffektivt sätt än att vi sitter i var sin bil. Mer utrymme för kollektivtrafik och gång och cykel – vilket ytterligare ökar attraktiviteten på staden. De bilar som trängs på gatorna i våra storstäder kommer i stor utsträckning från kommunerna runtomkring. Människorna har i allt större utsträckning blivit regionaliserade i sitt sätt att leva. Men styrningen av våra nya stadsregioner har inte alls hängt med. Här gäller fortfarande det kommunala planmonopolet. På det att en enskild kommun kan lägga ett externt köpcentrum i gränsen till en annans kommuns huvudort, och bidra till utarmningen av stadscentrum där. Eller stoppa en regionalt angelägen järnvägsatsning. Fast det tänkte nog inte min dotter på när hon flyttade.

Christer Ljungberg är trafikplanerare och VD för Trivector

Lämna en kommentar