SVERIGE: I onsdags damp det ner: direktiven som speglar regeringens förväntningar om hur staten ska organisera sig i landets regioner. Och de första reaktionerna inifrån de egna leden är positiva. – Det här förslaget ligger helt i linje med vad vi länge väntat på, säger Eva Eriksson, landshövding i Värmland.  

Det var i januari i år som regeringens fyra partiledare för första gången nämnde hur de tänkt sig hantera statens egen organisering. Man skulle tillsätta en organisationskommitté. Därmed tycktes saken vara klar! Sen har det varit tyst under hela våren och många undrar vad som hänt. Inte minst med tanke på att kammarkollegiet nu har fullt upp med ansökningar från landsting som vill ändra sin regionala ordning.
 
Kommitténs uppdrag består av flera olika delar. Först och främst vill regeringen på nytt ta ett samlat grepp om den statliga regionala förvaltningsstrukturen. Ledorden som återkommer är: tydlig, samordnad och ändamålsenlig.
– Vi vill bryta stuprören och göra en framtida förvaltningsstruktur mer projektorienterad. Det ska vara enklare att få till samarbete och samverkan mellan myndigheter och verk framöver. Samma sak gäller samverkan mellan staten och kommunerna liksom de eventuellt nya regionkommunerna, säger Dan Ericsson, statssekreterare vid finansdepartementet, som varit en av dem som varit med om att författa direktiven.
 
En nyckelspelare i sammanhanget blir länsstyrelserna, som på nytt ska få en mer kraftfull ställning som nod för all statlig regional samordning. Men även länsstyrelserna ska omorganiseras. Kommittén ska se över möjligheterna att låta länsstyrelserna specialisera sig på vissa områden – alla ska inte behöva kunna allt. Dessutom är sannolikheten stor att antalet länsstyrelser blir färre i den mån flera landsting ansöker om att gå samman och bilda nya regionkommuner. För tanken är att både länsstyrelserna och en ny statlig regional förvaltningsstruktur ska bilda basen för en ny
länsindelning. En indelning som i sin tur ska anpassas till en ny landstings-/regionkommunindelning.
 
Den andra stora utmaningen för kommittén blir att ge förslag på hur den statliga regionala strukturen ska kunna samspela med en ny framväxande regionkommunsstruktur. Speciellt då vi redan vet att förutsättningarna för de nya regionkommunerna kommer se mycket olika ut i hela landet. Dessutom förväntas utredaren ta hänsyn till om en ny föreslagen länsindelning motverka syftena bakom verkens och myndigheternas olika verksamheter.
 
Utredaren kan med andra ord sannolikt förvänta sig en uppsjö invändningar och önskemål om undantag från de egna leden om förslagen uppfattas som allt för drastiska. En tillsynes enklare uppgift blir att ge namnförslag på de nya länen. Men vem vet – även den frågan kan visa sig uppröra många medborgares djupare känslor.
 
Allt som allt får kommittén tre och ett halvt år på sig. Den 15 december 2012 förväntar sig regeringen att ett förslag ligger på bordet. Tiden kan tyckas lång men den verkliga utmaningen ligger i att utredaren under den tiden förväntas ta hänsyn till eventuella nya regionindelningar. Den blivande utredaren förväntas med andra ord både snickra på och testa av en ny modell samtidigt. Och det konststycket gör sig inte självt.
 
Läs mer: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar