SVERIGE / REGIONERNA: Reglab ska hjälpa svenska regioner att lära sig mer av varandra. – I det här samarbetet är det vi själva som sätter agendan, säger Mats Granér, analyschef i Västra Götalandsregionen.  

Bättre kunskaper och arbetsmetoder står på dagordningen när startskottet nu går för svenska Reglab. Ett tiotal regionala aktörer gör gemensam sak med Sveriges Kommuner och Landsting, Vinnova och Tillväxtverket för att öka förståelsen för regionala utvecklingsfrågor.
– Visst finns det redan arenor där vi kan träffas och utbyta erfarenheter, men ingen som är lika fokuserad på lärande och analyser som Reglab, säger Mats Granér.
 
Han har stora förhoppningar på ett av de två lärprojekt som tjuvstartade före jul. I nära samarbete med Region Skåne, Östsam, Regionförbundet Kalmar, Norrbottens läns landsting och Tillväxtverket ska Västra Götalandsregionen hitta en effektiv metod för att beräkna framtida behov av arbetskraft.
– Vi kallar det kompetensmatchning och det handlar om att jämföra hur man i praktiken arbetar med omställning av personal.
 
För Västra Götaland har behovet av goda prognoser blivit extra tydligt i och med krisen inom bilindustrin. Regionen har en viktig uppgift i att planera yrkesutbildning tillsammans med högskolor och universitet.
 
Fler medlemmar
Carin Daal är näringslivsutvecklare i Region Skåne och ordförande i Reglabs interrimsstyrelse. Hon tycker att antalet medlemmar är tillräckligt för att få en bra start, men fler behövs för att kunskapsutbytet ska bli optimalt.
– Olika regioner är bra på olika saker – förutsättningarna för lärande ökar om alla är med. Vi behöver också bli fler om Reglab ska kunna bli en stark egen röst, säger hon.
 
I den förstudie som gjordes innan Reglab sjösattes listades 12-13 utmaningar som regionerna står inför, från tjänstesamhällets framväxt till behovet av nya instrument för att beskriva den regionala utvecklingen. Carin Daal tror att utmaningarna kommer att omsättas i 6-8 lärprojekt under det närmaste året.
Det andra av de två lärprojekt som Reglab redan startat är knutet till regionernas arbete med kluster.
– Vi behöver ta tillvara de kluster som finns och skapa bättre förutsättningar för klusterledarna i deras arbete, säger Carin Daal.
Bengt Westman, sektionschef på SKL, ser Reglab som en möjlighet att skynda på kompetensutvecklingen för förbundets medlemmar, men också för den egna organisationen.
– Tack vare Reglab kan vi få kontakt med de personer som arbetar med de här frågorna i praktiken, säger han.
 
Dansk förebild
Reglab kommer att drivas i projektform under 18 månader med ambitionen att därefter skapa en permanent organisation. Projektledaren Eva Moe hoppas att på sikt få med samtliga regioner och att knyta ytterligare några statliga myndigheter som medlemmar. I danska Reglab, som varit förebild för den svenska versionen, ingår till exempel universitet och högskolor. 
 
Danska Reglab bildades i samband med en stor omstöpning av den offentliga förvaltningen – 16 amt organiserades om till 5 storamt, 270 kommuner blev 98. När reformen trädde i kraft den 1 januari 2007 hade danska Reglab redan varit i gång drygt ett år.
– I Danmark var tajmingen en framgångsfaktor, det hoppas jag att den ska bli även för oss. Vi lånar delar av danskarnas upplägg, men kopierar inte rakt av. Förutsättningarna är olika, säger Eva Moe.
I en tid när de svenska regionerna blir mer och mer beroende av internationella kontakter kan Reglab spela en viktig roll som brobyggare, konstaterar Eva Moe.
– Våra regioner behöver använda erfarenheter från andra länder, men vill också sprida det de själva är bra på. Jag hoppas vi kan vara en del av den utvecklingen, säger hon.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält
Lämna en kommentar