SVERIGE: Stor som liten kommun eller hel region spelar ingen roll. Alla är de i behov av de nya entreprenörerna – samhällsentreprenörerna. De ser till skillnad från sina släktingar möjligheterna för hela bygden, orten och kanske hela regionen.  

Kärt barn har många namn: eldsjälar eller samhällsentreprenörer är bara två av dem. De har alltid funnits men sällan platsat i ett fack. Kanske är det en av förklaringarna till att de hittills inte fått någon större uppmärksamhet. Undantaget är nu svenska Kunskaps- och Kompetensstiftelsen (KK-stiftelsen) som 2008 startade ett forskningsprogram kring fenomenet. Därefter har en så kallad smedja skapats som Sveriges kommuner och landsting, KK-stiftelsen och Arena för Tillväxt står bakom, och där man samlat politiker, samhällsentreprenörer och forskare för att i verkliga livet testa om man lokalt kan stötta detta slag entreprenörskap.
 
Få politiker
En av de platser där man aktivt söker samhällsentreprenörer är Trelleborg i Skåne. Förste fanbärare för frågan är det moderata kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, Ulf Bingsgård. Han sitter med i smedjan.
– Jag halkade in på den här frågan av en händelse. Jag deltog på en konferens i Malmö där samhällsentreprenörskap var huvudtemat. Märkligt nog så var jag den enda politikern där, så jag valde att engagera mig.
Hur ser dina partikollegor på ditt engagemang och fenomenet samhällsentreprenörskap?
– Jag har inte fått så mycket respons. För oss är detta något nytt. Några tycker det låter spännande, men också lite farligt, detta är ju något nytt och okänt för många.
 
Koppleriverksamhet
Ulf Bingsgård berättar att man fått pengar till ett projekt i kommunen för att stödja unga samhällsentreprenörer och att han möter frustration över att saker och ting inte går tillräckligt fort.
– Samhällsentreprenörerna är lika otåliga som övriga entreprenörer.
För att få kontakt och hitta rätt personer så tror han att att man måste se sig om runt i kommunen. Vara tillgänglig, öppen och lyhörd.
– Själv finns jag regelbundet på en pub. Det blir mindre formellt. Idéer kan testas och jag kan koppla samman personer. Intressant nog så
vet de flesta inte att de är samhällsentreprenörer innan någon säger det till dem, säger han.
Tror du det spelar någon roll för en samhällsentreprenör vem i kommunen han / hon möter då de vill starta ett initiativ?
– Absolut, här handlar det mer om person än om titel eller position, säger Bingsgård.
 
Vill se Trelleborg på kartan
Varför vill då Bingsgård stötta samhällsentreprenörerna?
-Flertalet vill på sitt vis sätta Trelleborg på kartan. De drivs först och främst av en idé och är beredda att arbeta ideellt. Tanken om levebrödet kommer i andra hand.
Finns det inte risk för att sådana här projekt blir bidragsberoende? 
– Varje idé måste testas. Skillnaden mot vanliga entreprenörer är att de lever i gränslandet mellan marknaden och bidragssystemen. Mixen avgör samhällsentreprenörerna själva. Idéerna måste visa livskraft på något sätt, säger kommunalrådet.
På hemmaplan ser han fram emot en musikfestival med lokala band som arrangörerna hoppas ska bli en tradition. Det här är ett bra exempel på samhällsentreprenörskap, eftersom det eventuella överskottet från intäkterna ska gå till ett kulturstipendium som ska gå till satsningar på nya lokala band.
Kan samhällsentreprenörer även påverka hela regioner?
– Absolut! I de regioner där man vågar tänka bortom traditionella former så finns utrymme för samhällsentreprenörer. Och när samhällsentreprenörerna släpps fram så skapas nyfikenhet från omvärlden. Och sådant lockar även vanliga entreprenörer, säger Ulf Bingsgård.
 
Räddar landsbygden
Något högre upp i landet, i Småland, så ligger den mindre kommunen Högsby. Här bor Ewa Engdahl, centerpartist och kommunstyrelsens ordförande. Hon är också invald i samma smedja som Bingsgård.
– För mig har detta varit en självklarhet under lång tid, säger hon, och berättar att man här vanligtvis kallar samhällsentreprenörerna för eldsjälar.

 

Hennes egen definition är att ”samhällsentreprenörer bidrar med yrkeskunskaper och kontakter och sin kreativa läggning för att utveckla olika lösningar som passar tidsanda och lokalsamhälle.”
Genomsyrar den här bilden alla politiker eller gör partipolitiken någon skillnad?
– Det är nog mest knutet till person men kanske är det synsättet jag står för vanligare hos oss på den borgliga sidan. På den socialistiska kanten finns nog mer tankar om av att det offentliga ska göra jobbet, säger hon.
Hon berättar att samhällsentreprenörerna vanligtvis är viktiga stöttepelare och drivande krafter när det gäller att komma åt alternativa lösningar då kommunens budget krymper. Ofta handlar det om att ordna en vettig alternativ service för de boende på landsbygden när kommunen inte längre har råd.
 
Uppsamlingsplats bygderådet
Vad kan dessa samhällsentreprenörer åstadkomma på hemmaplan i Högsby?
– På kort sikt kan de ofta skapa en livaktighet som engagerar folk och skapar nyfikenhet men ser man under en längre period så står deras initiativ för en framtidstro som kan prägla hela lokalsamhället, säger hon.
Hur fångar ni upp alla samhällsentreprenörer och deras idéer?
– Vi har ju vårt bygderåd dit alla byalag och samhällsföreningar kommer. Där tar vi upp alla slags behov som är aktuella. Där försöker vi ordna allt ifrån finansiering för enskilda projekt eller studieresor för inspiration.
Kan du ana några regionala effekter av alla initiativ?
– Hos oss på hemmaplan så handlar det mest om att skapa uppmärksamhet i regionen omkring Högsby kommun, öka besöksfrekvensen och locka hit invånare. Men i vårt område så tycker jag nog att

Astrid Lindgrens Värld i grannkommunen Vimmerby (ett stort turistmål kring sagoförfattaren, red. anmärk.) är ett bra exempel på när entreprenörskap och samhällsentreprenörskap kommer samman och stärker hela regionen. Sedan har vi ju hela idrottsrörelsen och exempelvis all verksamhet runt fotbollslaget Kalmar FF. Där finns många samhällsentreprenörer i kulisserna!

 
Irritation över finansieringssystemen
Men om hon ser samhällsentreprenörerna som viktiga drivkrafter på hemmaplan så har Engdahl inte lika mycket gott att säga om de finansieringssystem som står till buds.
– Under den förra programperioden så fungerade EU:s fonder och program för landsbygden på ett bra sätt. Vi kunde förhållandevis enkelt dra nytta av de medel som fanns och på så sätt hjälpa samhällsentreprenörerna upp på banan, säger hon och fortsätter:
– Men byråkratin och regelverket under den här programperioden är alltför komplicerad. Handläggningen tar evigheter. Dessutom tolkar man saker och ting olika mellan länen vilket är förödande. Gör någon något fel så finns dessutom risken för straffavgifter med pålägg upp mot 100 procent av hela felet. Under sådana villkor backar även vi som kommun!
 
Länk till samhällsentreprenörerna: 
 
Se KK-stiftelsens initiativ:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar