SVERIGE / STATEN: Glöm inte att länsstyrelserna har en egen agenda som väger tungt när en ny länsindelning ska göras. Länsråden vill påminna politikerna att det finns fler spelare på det regionala schackbrädet.  

I dag riktas mycket av strålkastarljusen på den politiska debatten kring en reformering av landstingens regionala indelning, den så kallade regionkommunindelningen. Men det primära uppdraget till den statliga utredaren Mats Sjöstrand är att ordna den statliga regionala förvaltningen. Och där  har länsstyrelserna en nyckelroll – och en rad synpunkter på det nuvarande läget.   Yttre ramar sätter gränser – Det säger sig självt att en omstrukturering av statens egen regionala förvaltning inte har samma politiska dynamik i sig som regionkommunfrågan, säger länsrådet Kurt Ekelund i Sörmland. – Samtidigt får man inte glömma bort att den statliga utredaren inte tänker låta någon ny regionkommun eller nytt landsting korsa en ny länsindelning. Poängen är att antalet län kommer att ange en lägsta gräns för antalet ny regionkommuner. Fler regionkommuner än län kan komma att accepteras, men sannolikt inte färre.   Men att föreslå en ny länsindelning blir inte enkelt menar länsråden. Regeringen har nämligen under lång tid låtit samtliga verk och myndigheter, som enligt Sjöstrand har ett tydligt regionalt uppdrag, att själva bestämma sin regionala geografi. Det är egentligen bara länsstyrelserna som sitter låsta till sina 21 län. Enligt länsråden är det heller inte säkert att Sjöstrand lyckas få in alla berörda verk och myndigheter i samma geografiska fålla. Regeringen måste stänga den dörr som hittills gjort det möjligt för verk och myndigheter att kliva in i nya geografiska strukturer, men några sådana intentioner har regeringen ännu inte visat upp.     Svårt att få gehör En av de länsråd som är mest kritisk över läget är Anne-Li Fiskesjö, länsråd vid länsstyrelsen i Kalmar. – Det är i det närmaste en ogörlig uppgift att samla alla berörda statliga aktörer och diskutera konkreta satsningar för regional utveckling och myndighetssamverkan. Vid mötena går alltför stor del av tiden åt till att informera varandra om läget, säger hon. Hon får medhåll från Lennart Johansson, länsråd i Kronoberg, som tycker att det hade varit välgörande om regeringen, innan utredaren klivit in, hade gjort klart för alla vad man vill med sina länsstyrelser framöver. – Ovanpå detta ser vi att både människor och verksamheter koncentreras till de tre storstadsregionerna, så vårt land håller på att få olika utvecklingsförutsättningar. Ska inte regeringens förlängda arm, länsstyrelserna, ha en roll i samordningen för en likvärdig myndighetsservice i hela landet? – Som det är nu så är detta väldigt otydligt och då blir diskussionerna kring en ny länsindelning ännu svårare att föra.   Funktionerna definierar geografin Johanssons linje, som flertalet länsråd också delar, är att länsstyrelserna inte ska gå in och prata geografi. Han är däremot mer öppen för att prata om hur viktigt det är att behålla och fördjupa de samarbeten som länsstyrelserna har med varandra i dag, över nuvarande länsgränserna. Här har alla länsråd tydliga uppfattningar om vilka samarbeten de sätter högst: Johansson pekar på ett intensivt samarbete mellan länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Blekinge. Kjell Unevik, länsråd vid länsstyrelsen i Örebro förespråkar utifrån samma grunder ett närmande mellan Värmland, Örebro, Västmanland och Sörmland. I Sörmland så pekar länsrådet Kurt Ekelund på allt som man har gemensamt med framförallt Stockholm men också Uppsala och Västmanland. I Jämtland och Västernorrland är samarbetet så långtgående att man till och med byter personal vid  

arbetstoppar. Där kan man se en tydlig arbetsfördelning vid ett eventuellt storlän. – Vår länsstyrelse här i Jämtland skulle med fördel kunna specialisera oss på typiska inlandsfrågor så som fjällturism, skogsbruk och vattenkraft, samtidigt som länsstyrelsen i Västernorrland tog ansvaret för kustfrågor som tillsynen av den tunga industrin, säger Bengt-Åke Strömqvist, tillförordnat länsråd i Jämtland.   Samtidigt poängterar länsråden i Kronoberg, Jämtland och Västernorrland att de nya länen inte får bli för stora om tillsynen ska fungera. Länsstyrelserna behöver nämligen finnas där det händer. Avstånden spelar roll. Barbro Holmberg, landshövding i Gävleborg, tycker att näringslivets roll också måste in i de här diskussionerna. – Företagens engagemang och intressen är inte bara en fråga som har relevans för en kommande regionkommunsindelning. Den är lika väsentlig när det kommer till en ny länsindelning, säger hon. – Jag tror också det är viktigt att man värnar de tajta band som finns mellan landstingen, länsstyrelserna och kommunerna. Länsstyrelsernas får inte bara förknippas med tillsyn. Vi har så mycket mer att ge!   Titta på Västra Götaland För Kurt Ekelund är detta inget bekymmer. Han förespråkar nämligen den länsstyrelsemodell som nu finns i Västra Götaland. Här finns länsstyrelsen kvar fysiskt på de orter som de fanns innan länen slog samman. Samtidigt har vissa nyckelfunktioner samlats till huvudorten Göteborg. På så vis får man en funktionell uppdelning mellan kontoren samtidigt som det nya länet har en samlad länsstyrelse. Han funderar snarare på om det inte är dags att låta exempelvis Skogsstyrelsen och Lantmäteriet gå upp i en ny länsstyrelseorganisation. Med generellt större länsstyrelser närmar man sig den regionala indelningen som dessa har funnit funktionella. – Jag har ställt frågan direkt till Sjöstrand om det skulle vara något problem att både Skogsstyrelsen och Lantmäteriet är affärsdrivande och fick svaret att han inte såg några principiella hinder, säger Ekelund.   Att länsstyrelsernas agerande och den framtida länsindelningen faktiskt kan spela stor roll visar sig just nu tydligast i Sörmland. Där har främst moderaterna i landstinget som strategi att enbart jobba för en länsindelning där Stockholm och Sörmland hamnar inom samma län. – Det regionala utvecklingsansvaret får lösa sig med tiden och ett samgående mellan landstingen anser vi i nuläget är en död fråga, säger landstingspolitikern Magnus Leivik (m).   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar