SVERIGE/STATEN: Nästa år kommer förslag om färre länsstyrelser och bättre regional samordning av statliga myndigheter. Att luften har gått ur regionbildandet hindrar inte utredaren Mats Sjöstrand. - Staten kan inte vänta en mandatperiod till, säger han.  

Anmälningstiden för nya regioner är på väg att rinna ut. Landstingspolitikerna har fram till sista januari 2012 på sig för att föreslå nya gränsdragningar på den svenska regionkartan. Men hittills har inga anmälningar trillat in.

– Det har blivit pyspunka i reformen, säger regeringens regionutredare Mats Sjöstrand.

Att anmälningarna uteblivit betyder ändå långt ifrån att frågan är död. I norr lär det inte bli någon storregion, men istället har Västernorrland och Jämtland kommit långt i sina planer på att gå samman. Politikerna i Norrbotten och Västerbotten för liknande diskussioner. 

Örebro-Västmanland-Sörmland är en annan tänkbar konstellation, möjligen med koppling till Östergötland. I Skåne tog regionstyrelsen nyligen beslut om att hålla dörren öppen för en storregion tillsammans med Blekinge, Kalmar och Kronoberg, men det blir i så fall först 2019. Jönköping och Gävleborg har båda planer på att bilda eget, medan förlovningen mellan Värmland och Västra Götaland har slagits upp.

– Det är väldigt oklart vad som går i mål, mer än Jönköping som troligen kommer in med en ansökan i tid. Jag hävdar med mycket stort allvar att staten inte kan vänta en mandatperiod till med att förändra sig själv, säger Mats Sjöstrand.

Dubbelt uppdrag

Han har regeringens uppdrag att lämna förslag till hur den statliga regionala förvaltningen kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Bland annat ska han föreslå en ny länsindelning som dessutom är gemensam för flera statliga myndigheter. I uppdraget ingår också att ta hänsyn till landstingens förslag om nya regionkommuner – under förutsättning att förslagen blir klara före januari månads utgång nästa år.

När Mats Sjöstrand lägger sina förslag om cirka ett år kommer de att avse förändrade gränsdragningar från och med 1 januari 2015.

– Jag kommer säkert att föreslå färre länsstyrelser. Det betyder att en länsstyrelse till exempel kan omfatta två landsting och det är ju inte idealiskt. Men det går att leva med.

Mats Sjöstrand är väl medveten om att han kan få problem om han föreslår att två länsstyrelser ska gå ihop, samtidigt som de regionala politikerna tycker att de inte ska göra det. Hade de regionala politikerna legat längre fram med regionbildandet skulle processen bli mycket enklare.

– Om de klarat av att gå ihop redan nu hade staten följt med.

   

Glapp i debatten

Debatten om de framtida regiongränserna väcker stort engagemang bland politiker, men knappast bland väljarna. Mats Sjöstrand konstaterar att de förtroendevalda och allmänheten talar olika språk. Medan väljarna skriver insändare om sjukvård och oroar sig för sin vårdcentral, debatterar politikerna långsiktiga lösningar för att klara utbyggnaden av vägar, järnväg och annan infrastruktur.

– Det är så markant att politiken pratar om en sak, medan medborgare talar om något annat, säger han.

Allmänhetens intresse för regionala frågor skulle kanske öka om sjukvården fick större plats i debatten, men för en politiker kan det vara riskabelt att lägga ner vårdcentraler och samla resurserna. Argumentet att vårdkvaliteten kan öka står sig ofta slätt mot väljarnas önskemål om att ha nära till sin läkare.

 

Måste hänga ihop

Länsstyrelserna är med sina 21 enheter den enda statliga myndighet (tillsammans med polisen) som fortfarande har fler än tio enheter. Polisen är på väg mot en annan lösning, men länsstyrelserna sitter kvar i sin struktur. De har under de senaste åren fått en rad nya arbetsuppgifter, men mycket lite nya pengar för att genomföra dem.

– Länsstyrelsernas uppdrag behöver ses över. De behöver moderniseras och bli färre för att kunna utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert och bra sätt. De måste också bli färre om vi ska kunna få den statliga nivån att hänga ihop, säger Mats Sjöstrand.

 

Han vill ändra den nuvarande ordningen att statliga myndigheter som till exempel Skolinspektionen, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har olika regional indelning. När det gäller Arbetsförmedlingen innebar nedläggningen av länsarbetsnämnderna att det idag inte finns någon regional koppling inom organisationen.

– Det finns ingen beslutskraft på regional nivå, ingen ansvarig som till exempel kan para ihop högskolans resurser med något som arbetsförmedlingarna efterfrågar.

Med nuvarande organisation kommer den stora kunskap som finns inom Arbetsförmedlingen inte den regionala arenan till del, menar Mats Sjöstrand.

– Staten har blivit allt mer olik, beroende på vilket område det handlar om, säger han.

 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

 

Lämna en kommentar