Sockers vara och icke-vara debatteras hårt i det offentliga rummet men har ännu inte diskuterats lika kraftigt inom politiken. Läs och kommentera, är du för eller emot en sockerskatt?

Här möter vi två insatta i sockerskattsdebatten, gymnasieläraren Anneli Önneby (42) och civilingenjör i kemiteknik Kent Berg (63), angående om Sverige borde införa sockerskatt. De debatterar bland annat för DN Åsikt.

Båda debattörerna är emot att socker används i den höga mängd som konsumeras i dag, åsiktsskillnaden ligger istället i hur Anneli och Kent anser att man ska få svenska folket att äta mindre socker.

— Vi behöver inte det artificiella industrisockret för vår överlevnad, men socker har också mer långsiktiga konsekvenser, berättar Anneli och bryter ned sockerdebatten i fyra kategorier: Hälsopåverkan, Samhällskostnader, Ökade Klasskillnader och Miljöpåverkan.

Hälsopåverkan

— Socker är faktiskt oerhört hälsofarligt om man konsumerar stora mängder, summerar Kent Berg och sätter vikten av debatten på sin spets. Som art är människan inte alls rustad att hantera stora mängder vanligt socker, men helt kapabel till att klara fruktos som finns helt naturligt i bär och växter.

Vad Kent syftar på är den typ av naturligt socker som kallas för fruktos och går att finna i frukter och bär. Enligt Göran Petersson, som är professor i Kemi- och Bioteknik på Chalmers, är det främst det artificiella sockret som leder till bland annat fetma och Diabetes 2. Mer om detta går att läsa här, ”Fruktos och Socker: Fruktsocker mot Blodsocker”.

Anneli Önneby instämmer med debattören Kent Berg och fortsätter med att berätta hennes åsikt om varför hon anser att socker är farligt att konsumeras i den mängd den intas i dag.

— Våra kroppar är inte skapade för att bryta ned sådana enorma volymer socker som vi får i oss dagligen genom både öppna och dolda sockerfällor, säger hon. Sockerfällorna som Anneli pratar om är exempelvis fruktyoghurt, fikabröd, ketchup, olika frukostalternativ, läsk och isté.

— Att vi stoppar i oss helt fel saker beror nog på att hjärnans belöningsmekanismer fortfarande är inställda på de förhållanden som rådde för bara några hundra år sedan, fortsätter Kent. Det finns inte en chans att våra gener ska förändras genom urval på så kort tid. Fetma var en överlevnadsstrategi när människan ömsom hade överflöd, ömsom brist. Vi är helt enkelt inte konstruerade för konstant överflöd och socker är en del av det överflödet.

— Vissa forskare och läkare talar om att det kan finnas en negativ hälsopåverkan beroende på vilket socker man pratar om, frågar jag Kent Berg. Där t.ex. ”modifierad majsstärkelse”, anses av vissa att vara den största hälsoboven. Men vad anser du, Kent Berg finns det egentligen en typ av socker som är farligare än andra eller är det istället någonting annat som spelar mer in i ett hälsosamanhang?

 — Jag är tveksam, svarar Kent. Visserligen belastar fruktos levern ganska ordentligt, men annan forskning antyder att skillnaderna mellan olika typer av artificiellt socker är betydelselöst.

Dessutom anser Kent Berg att det är viktigt att forskning granskas korrekt.

— Väldigt ofta dyker det upp teorier som får viral spridning utan vettig vetenskaplig grund, fortsätter Kent Berg . Utan att ha alltför hög svansföring vill jag nog påstå att vanliga läkare utan forskarutbildning är urusla på att bedöma vetenskaplighet. Det är inget man lär sig i grundutbildningar av något slag.

Samhällskostnader

Anneli Önneby anser också att socker har en stor kostnadspåverkan för Sverige.

— Allt fler dricker mer läsk och konsumerar allt mer socker, säger Anneli. Vilket får långsiktiga konsekvenser, genom att vi orkar mindre och därmed rör på oss mindre.

— I slutändan blir vi allt mer sjuka och för att se framtidsmässigt på saken innebär detta att vi kommer att ha allt färre som bidrar till välfärden, fortsätter hon. Eftersom de med störst sockerkonsumtion i bagaget med stor sannolikhet inte kommer att kunna arbeta fulltid. Istället, anser Anneli Önneby att dessa kommer att medicineras mot bland annat diabetes typ II, övervikt, njursvikt, leverproblem samt hjärt- och kärlsjukdomar som tar ned deras fulltidsarbetsmöjligheter.

Anneli anser att socker kan ses som en bov som tar mer pengar till sjukvården, från andra viktiga områden som infrastruktur, skola eller kulturstöd. Hon anser att socker fungerara som en ond spiral.

— Om allt fler får sämre infrastruktur, kortare utbildning och mindre kulturutbud, så tvingas vi att söka tillfredsställelse på annat håll. Till exempel genom att äta mer socker, menar Anneli Önneby och anser att på det sättet fortsätter socker att bryta ned samhället.

Ökade Klasskillnader

— Det vi ser i USA är att det är de fattigaste och mest utsatta klassgrupperna som konsumerar mest socker, säger Anneli. Socker har fungerat som en segregation för USAs urbefolkning, afroamerikaner, latinamerikaner och kvinnor.

Anneli menar på att samtliga av ovan, konsumerar mest socker i Förenta Staterna och anser att sockerkonsumtionen därför döljer ett klass-genus och etnicitetsperspektiv. Hon tycker att sockerdebatten egentligen handlar om mycket stora frågor i slutändan.

— Det är även en utbildningsfråga, fortsätter Anneli Önneby. De som dricker mest läsk och äter mest sötad mat i Sverige i dag, är inte miljömedvetna hipsters på Södermalm. Utan det är även en klass och etnicitetsfråga här i vårt land.

Hon anser att när vi äter mindre näringsrik mat, får eleven sämre förutsättningar att tillgodogöra sig den utbildning som erbjuds. Detta anser hon resulterar i sämre utbildning, färre möjligheter samt lägre inkomster för hela befolkningen och tycker därmed att sockerflödet bidrar till att skapa ökade klyftor i Sverige.

Miljöpåverkan

Slutligen presenterar Anneli Önneby en annan del i sockerdebatten och då talar hon om dess påverkan på miljön.

— Sockerplantage och palmoljeodlingar tar viktiga landområden i anspråk, landområden som skulle kunna användas till att odla till exempel ris och andra unika och livsviktiga grödor för befolkningen i dessa specifika regioner, säger hon. Men istället odlas socker och palmolja, för att vi i västvärlden ska få konsumera välfärdsprodukter som Kexchoklad och Daim.

Anneli tycker inte att socker- och palmoljeodlingarna är försvarbara sett ur ett miljömedvetet perspektiv.

— Det är fel väg att gå när en överflödskonsumtion prioriteras, i form av till exempel frasig choklad. Det gör att företag får fortsätta att hugga ned enorma regnskogsområden och skövla unika djur- och växtliv.

SOCKERSKATT: Bra eller dåligt?

Om sockrets påverkan på kroppen är de båda debattörerna ense: socker är farligt för hälsan om den konsumeras i den mängd som det görs i dag. Men, här är var deras åsikter går i sär.

Anneli Önneby anser att införa en sockerskatt är den rätta vägen för att begränsa svenskarnas konsumtion av socker, medan Kent Berg anser att frågan bättre löses genom spridning av korrekt information och människors egna ansvarstagande.

 Anneli, vad tycker du är de viktigaste ståndpunkterna till varför vi ska införa en sockerskatt?

— Därför att vi måste försöka att skydda våra barn så mycket vi kan och istället belasta producenterna, anser gymnasieläraren. Det skall kosta mycket pengar att producera socker och läsk. Särskilt i fattiga och torra områden där vattenreservoarer används till att producera Pepsi och Coca Cola, istället för att tillgodose djurs och människors behov av rent vatten.

Anneli tycker att socker är för beroendeframkallande för att gemene man ska kunna efterfölja logiska argument.

— Motargumentet är ju att folk ska få bestämma själva men det skulle inte fungera i praktiken, hävdar Anneli Önneby. För om du väljer att exempelvis röka så dränerar du samtidigt samhällets resurser. Detta i form av rökskadade lungor, lungsjukdomar, tandvårdskostnader och sjukskrivningsrelaterade arbetsuppehåll.

Därför anser Anneli att sockerberoende är ett stort samhällsproblem som följaktligen måste behandlas på samma sätt.

Kent, vad tycker du är de viktigaste ståndpunkterna till varför vi inte ska införa en sockerskatt?

— Jag har delat upp det i följande tre aspekter, säger Kent.

a.) Ett storskaligt och långvarigt försök i Australien [Länk: http://traningslara.se/okad-overvikt-trots-minskat-sockerintag-i-australien/] antyder att socker bara är en av flera komponenter i världens ökade fetma.

b.) Fel fokus (a) gör att man kan förvärra situationen [så som det skedde i Australien], det vill säga skapa större problem än om man inte alls gör något.

c.) Vi vet faktiskt inte varför en del människor blir feta och andra inte även om de äter exakt samma diet och motionerar lika mycket. Det finns ny och väldigt spännande forskning om vad som händer i bakteriefloran i våra tarmar. Läs gärna ”Charmen med Tarmen”, av Giulia Enders. Mycket intressant, lättläst och underhållande, säger Kent Berg.

Vilka anser du, Anneli drabbas mest av att vi inte har en sockerskatt i dag?

— Det är mycket som påverkas negativt av om sockerkonsumtionen får fortsätta så som den är i dag. Främst vill jag hänvisa till det jag nämnde tidigare om hälso- och miljöpåverkan, samhällskostnader samt ökade klasskillnader.

Vilka anser du, Kent kommer att drabbas mest negativt om vi inför en sockerskatt?

— Jag tror faktiskt att hela frågan om fetma kan komma i skuggan [om vi inför en sockerskatt], anser Kent. Det är lätt att intala sig att ”vi har verkligen gjort något, och nu ska vi bara vänta och se vad effekten blir.” Och blir det ingen effekt så är det i slutändan överviktiga som drabbas negativt.

Kent vill även påminna här om tidigare nämda rapport som visar på hur Australiens konsumtion av socker föll kraftigt under en trettioårsperiod, tilltog samtidigt fetman epidemiskt i världsdelen. Vilket pekar på att socker endast är en del i ett mycket större hälsoproblem där troligast flera olika faktorer spelar roll i befolkningens viktökning.

Hur anser du, Anneli att en sockerskatt bör se ut i praktiken?

— Jag tänker att priset på grönt och frukt skall sänkas och priset på transfetter, socker och läsk höjs, tycker Anneli Önneby. Höj priset på snask samt chips.

Anneli anser att det ska ”kosta att förstöra folks hälsa”,

— Precis som med snus, cigarretter och alkohol.

Hon ger också ett exempel på Berkeley i Kalifornien, USA  där man har infört sockerskatt för läsk. Däremot visar en undersökning, gjord av en forskargrupp på Cornell University i Iowa, USA att en ny beskattning inte görs med enkelhet.

Utvärderingen visar istället att beskattningen av läsk inte ökade priserna markant för läsk men istället gjorde att konsumenterna åkte utanför Berkeley för att köpa läsk. Därmed gjorde beskattningen att växthusbelastningen ökade men invånarna köpte inte mindre läsk.

Rapporten berättar också att det inte blev dyrare för producenterna att tillverka läsken, eftersom de lade till skattekostnaderna på det slutliga priset av varan. Därmed drabbades endast köparen av läskens skattekostnaderna.

Kent, vad föreslår du är ett bättre tillvägagångssätt gällande socker och varför anser du detta?

— Jag tycker att argumenten för sockerskatt är slarviga när man tar hänsyn till de vetenskapliga fakta som faktiskt finns. Istället tycker jag att det ska tillhöra skolans uppdrag att lära barn vad som händer om man småäter flera gånger om dagen. Speciellt om småätandet består av söta saker, fett och stärkelse i form av vitt bröd, chips och pommes frites.

Kemiingenjören Kent Berg anser att politiker duckar i sockerdebatten eftersom han tror att de kanske är rädda för att stigmatisera övervikt hos barn.

— Jag tycker också att det tillhör Livsmedelsverkets uppdrag att stödja spridningen av kunskap om vad vi äter, säger Kent. Men inte genom mästrande broschyrer eller stora offentliga utspel utan det behövs en ordentligt genomtänkt mediestrategi.

Lämna en kommentar