GLOBALT: I kölvattnet på finanskrisen kommer mängder av regelverk förändras. Hårdare tillsyn på finansmarknaden kan spela de nordiska ländernas regioner i händerna. Men då förutsätts stabila och hållbara finanser.  

På den globala scenen kretsar det mesta kring finansmarknaden och banksystemen. Framförallt är det politiken som sätter spelreglerna och som ytterst står bakom många av de upp- och nedgångar i ekonomierna som nationer världen över får känna av. Det menar chefsekonomen Lena Bäcker vid svenska Kommuninvest, som poängterar att detta är en av nycklarna om vi vill förstå de ramar som politiken på hemmaplan har att rätta sig efter. 
 
Omvända världen
Sannolikt har ingen missat att de ekonomiska uppgångarna i dag sker i Asien men också på andra kontinenter, såsom Sydamerika och Afrika. Europa och USA tvingas dras däremot med både underskott och stora strukturella bekymmer.
– En viktig händelse som visade att maktbalansen nu rubbats i grundvalarna var att Kina, under klimatförhandlingarna i Köpenhamn i vintras, tydligt deklarerade att man nu ser sig själv som den näst största ekonomin och inte längre finner sig att acceptera lägre tillväxt eller välfärd enbart på grund av sina miljöproblem. Därmed sa man också att man är beredd att ta plats som en av huvudspelarna på den globala arenan i världen. Att det förhåller sig så bekräftades indirekt genom att övriga inflytelserika nationer inte riktigt nådde fram till ett bindande avtal i klimatdiskussionerna, säger Bäcker.
 
Mer stat – mindre marknad
Krisen har också lett till att pendeln nu svängt i maktbalansen mellan staten och marknaden, och vi kan sannolikt vänta oss en period, framförallt i väst, där staterna kommer att vilja reglera finansmarknaden hårdare, påpekar Klas Eklund, seniorekonom på SEB-banken och Anders Vredin, VD vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS)
– Jag tror att vi på gott och ont kommer få se större inslag av gammal klassisk industripolitik som förstärks när flera länder strider om marknadsandelar och tillgång till råvaror och positioner i den tekniska kapplöpningen. Hur denna politik utformas och vilka som blir vinnare respektive förlorare kommer givetvis se olika ut i olika länder, men det

vi redan nu ser är att man i Kina exempelvis satsar stort på energisektorn och vindkraft. Ryssland stöttar sina ryska gasbolag, och i västvärlden har vi kraftigt stöttat våra bilindustrier och våra  banksystem,  säger Klas Eklund.

 
Det här innebär enligt experten att vi kan förvänta oss att statens närvaro blir allt synligare både lokalt och regionalt, och allra mest påtaglig där krisen slagit som hårdast.
– Jag tror också att vi kommer få se allt fler pilotsatsningar

och experiment med olika sorters subventioner och garantier som ett sätt att hålla svenska regioner om ryggen när den globala konkurrensens vindar blåser. Så kallade offentlig-privat medfinansiering (OPS) för att snabba på infrastrukturella satsningar blir säkert än mer vanliga än i dag, säger SEB:s seniorekonom.

 
Basel 3
Det faktum att pendeln nu svänger till förmån för mer politisk styrning via staten märks också enligt Lena Bäcker på ett annat plan. Den så kallade Baselkommittén med säte i Europa, har kommit med ett förslag kallat Basel 3. Det är modifiering av en tidigare överenskommelse kallad Basel 2, handlar i korthet om ökade krav på att banksektorn måste leva upp till mer och bättre kapital, ökade kapitalkrav på vissa typer av risker, mätning av skuldsättningsgrad, utjämning av konjunktursvängningar samt införande av kvantitativa och kvalitativa krav på likviditet.
 
– Det finns i dag liknande ambitioner världen över eftersom problembilden är allmänt accepterad. Såväl Baselkommittén som G20 länderna, börjar finna gemensamma lösningar för ett snabbt införande av de nya regleringarna, säger chefekonomen på Kommuninvest.
– Men få inser fullt ut vilka konsekvenser dessa nya regleringar kan få. Då menar jag även för offentlig sektor där kommuner och landsting ingår. De kommer att ställas inför nya tuffare finansieringsvillkor framöver. En trolig effekt är att den kommersiella banksektorns utlåning till den kommunala sektorn blir lägre än tidigare och att prissättningen överlag justeras uppåt.
 
 

 

Som Sveriges Kommungäld ser vi att det blir allt viktigare med en finansieringskälla som är stabil. Samma sak gäller alla regionala aktörer som är i behov av att låna eller på annat sätt hitta finansiering till kommande investeringar och lån ute i landets regioner. Även realekonomiskt kan de nya finansiella reglerna påverka tillväxten i länderna.
 
När frågan om investeringar kommer upp säger Lena Bäcker att hon inte ser så kallade OPS–lösningar som den mest kostnadseffektivaste lösningen för den kommunala sektorn.
– Det är billigare att sektorn själv finansierar investeringarna, men jag ser en ökad internationell trend av alternativa utbud ex. OPS-lösningar, men dessa bör i första hand ses som en möjlighet till riskspridning och inte en finansiell effektiv lösning, säger hon.
 

Globalt fokus på det nordiska

Att de nordiska länderna som, trots finanskrisen och läget i västvärlden, ligger bra till även globalt tycker Klas Eklund märks på många sätt. Ett är att nästkommande World Economic Forum i Davos kommer ta upp frågan om det finns en nordisk modell som andra kan lära av. Anledningen är att man världen över ser att de nordiska länderna lyckats klara sig igenom krisen på ett bättre sätt än många andra jämförbara länder och detta har väckt nyfikenhet, menar Eklund.
– Själv är jag klart tveksam till att man kan tala om någon enhetlig nordisk ”modell”. Möjligen finns det en öppenhet
och vilja till att konstruktivt möta kriser av olika slag som förenar oss, men konkret så har vi valt olika vägar, säger han.

 
Även Lena Bäcker ser också positivt på de nordiska ländernas situation och möjligheter i framtiden. Samtidigt är hon tveksam till om vi alltid hänger med i den globala utvecklingen och har tillräckligt bra koll på vår omvärld. Nya stormakter stiger fram inom forskning och utveckling där enorma satsningar görs. Det gäller för länderna att hela tiden ligga i framkant.
 

Framtiden kommer till stora delar att handla om en global megamarknad till mikrokonsumenter som har andra ekonomiska förutsättningar och värderingar än vad tidigare konsumenter haft.

– I Asien satsas friskt på så kallade frugala innovationer. Det innebär att ny teknologi kombineras med storskalig produktion för att möta nya behov av förenklade och billigare produkter. Om vi i Norden inte är öppna för att tänka i samma banor eller enbart prioriterar högteknologi så förlorar vi på sikt våra platser i välståndsligan, I slutändan handlar det om hur våra länder skall klara av att finansiera den framtida välfärden. menar Lena Bäcker, chefekonom vid Kommuninvest.  
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar