Slöjdämnet i skolan behöver uppdateras. Programmering skriker någon. Men vad är nästa steg egentligen?

Repairing speakers CC BY g_kat
Repairing speakers CC BY g_kat

I september införde Storbritannien en ny nationell läroplan för grundskolan där ett stort fokus läggs på IT. Till exempel ska alla elever lära sig att skriva kod, skapa program och förstå grundläggande principer inom datavetenskap. Läroplanen har utformats av lärare, experter och företag inom IT-sektorn; Microsoft, Google och aktörer från spelindustrin. Det nya med planen är att den ger enskilda skolor större frihet att utforma kursinnehållet. Anledningen är att man anser att staten inte kan hålla samma fart som den tekniska utbildningen vilket gör att ämnet kommer att behöva förändras mer frekvent än den nationella planen.  Det ställer i sin tur stora krav på enskilda lärare att dels lära sig själva och dels lära tillsammans med sina elever.

Syftet med den nya läroplanen är att lösa den brist på IT-kunskaper som branschen lider av, både idag och imorgon. Eftersom förändringstakten är så hög inom teknikbranschen måste utbildningssystemet vara så flexibelt som möjligt just för att kunna anpassas efter marknadens och samhällets behov.  För att det ska vara realistiskt handlar det inte i första hand om att lära eleverna programmering utan om att lära dem förstå ”computational thinking”. Det innebär egentligen att utveckla en digital förmåga och en förståelse för hur kod och problemlösning fungerar. Programmering i ett visst språk kan lösa dagens behov av IT-kunnande men det är inte säkert att det löser morgondagens behov och därför ligger fokus på att förstå vad digitalt tänkande går ut på.

Det andra syftet med läroplanen handlar om att eleverna ska gå från att vara konsumenter till att vara producenter. Unga idag är redan nu bra på att konsumera IT, i mobilen, i datorn, i spel men de behöver träna sina färdigheter i att själv skapa på olika plattformar. Eleverna förväntas alltså förflytta sig, från att vara mottagare av kunskap till att vara delaktiga i skapandet av den. Detta ställer också stora krav – inte bara på eleverna utan också på lärarna eftersom det innebär en förändrad syn på studenterna och på undervisningen.

I Sverige finns idag inget förslag om att införa programmering i grundskolan. På Utbildningsdepartementet verkar frågan inte heller aktuell och kommunerna driver inte frågan. Det verkar alltså inte troligt att Sverige skulle komma att införa ett nytt ämne eller inkorporera programmering i andra ämnen så som man gjort i England (och Estland). Sverige ska enligt Anna-Karin Hatt, tidigare IT- och energiminister, vara bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men det börjar alltså inte i skolan.

Diskussioner om programmering i skolan pågår dock utanför etablissemanget. IT-branschen i Sverige skriker också efter utbildad och kunnig arbetskraft och flera tunga aktörer menar att programmering bör införas i den svenska läroplanen. Hans Rosling, menar att det är dags att införa ”kodslöjd” på schemat. Dataslöjd introducerades av Kia Höök, professor på KTH för några år sedan. Med det menar hon att unga inte bara ska lära sig använda digital teknik utan framförallt förstå hur den fungerar. Det viktigaste är alltså inte att lära sig programmera utan att förstå det förhållningssätt som kommer att krävas i framtiden. Det handlar om förändringsberedskap menar hon. Höök pratar alltså om att införa samma element som nu redan finns i den engelska läroplanen.

Dataslöjd, i den innebörden som Höök och Rosling menar, innefattar inte de traditionella slöjdämnena. Dataslöjd handlar om att ersätta de praktiska ämnena med ett digitalt. Det är att gå halvvägs. Nästa steg i utvecklingen handlar om att sammanfoga hård- och mjukvara och då finns det en poäng i att behålla det praktiska och klassiska slöjdämnet. Det innebär inte att vi ska fortsätta göra smörknivar utan i stället fokusera på hur vi kan integrera den digitala tekniken med den fysiska verkligheten. Lödning av kretskort, slöjda elektroniska tärningar, 3D-modellera är några exempel på vad ett nytt slöjdämne skulle kunna innehålla för element.

Barack Obama sa i en videosändning till den amerikanska befolkningen i fjol.

Spela inte bara på din telefon, programmera den.

Nästa president kommer att säga:

Programmera inte bara din telefon, bygg den.

Lämna en kommentar