Den 11 december öppnade EU:s nya forskningsprogram – ett ramprogram för forskning och innovation. Programmet som löper under perioden 2014-2020 är en av världens största forskningsprogram med en budget på 80 miljarder euro. Under de närmsta två åren ska 15 miljarder euro fördelas på projekt med fokus på att öka tillväxten och sysselsättningen i Europa.

CC BY Ezioman
CC BY Ezioman

Horizon 2020, som ersätter EU:s tidigare sjunde ramprogram för forskning, innehåller många nyheter. Det nya programmet kräver inte som tidigare direkta samarbeten med aktörer från andra EU-länder samtidigt som det ställer lägre krav på medfinansiering. EU kommer till och med att fullständigt finansiera projekt som anses särskilt intressanta. En annan nyhet är att små företag och enskilda projekt kan ansöka om medel direkt och också följa sina ansökningar via en uppdaterad portal för deltagare.. Horizon 2020 fokuserar på små- och medelstora företag som kan producera innovation på kort sikt.

Horizon 2020 träder i kraft den 1 januari 2014 men redan nu lanseras de första utlysningarna. Tre områden prioriteras: (i storleksordning):

Excellent Science som syftar till att stärka forskningen inom EU.

Societal challenges syftar till att ta sig an samhälleliga utmaningar vilket kommer att kräva tvärvetenskapliga samarbeten. Sju utmaningar pekas ut: Demografiska, bioekonomiska, energi, transport, klimat, trygghet. Den sista handlar om ”reflective societies” eller reflekterande samhällen. Vad utmaningen inom detta område innefattar är än så länge otydlig och vi lär återkomma till denna punkt.

Industrial Leadership syftar till att göra Europa mer attraktivt för investeringar som kan förväntas skapa arbetstillfälle och tillväxt. Satsningar görs inom it- och telekom, nanoteknik, bioteknik och robotteknik bland annat.

Det tidigare programmet lade stort fokus på stora system och stora aktörer vilka nu får stå tillbaka till förmån för små, snabba aktörer. Det är första gången som EU fokuserar och öppnar möjligheter för mindre och medelstora företag att söka medel vilket tidigare har varit förbehållna universitet och stora företag och organisationer. De kommande två åren är 500 miljoner euro öronmärkta för projekt med små och medelstora företag. Syftet är att få ett större fokus på innovation som snabbt kan komma ut på marknaden för att bättre möta Europas besvärliga finansiella situation.

Skiftet innebär, förutom att nya aktörer kan få forskningspengar, att tidshorisonten förskjuts. Tidigare har fokus legat på långsiktig forskning – 5-10 år – och då var universitetsstäderna lämpliga förvaltare av medlen. För att möta EUs finanskris och övriga utmaningar, krävs en helt annan typ av medverkande som i kortare perspektiv – 1-2 år – kan skapa innovativa lösningar.

Ett annat skifte handlar om avspecialisering. Tidigare var programmet uppdelat mellan olika avdelningar där t.ex. IT och telekom hade ett eget program. Nu ses IT mer som ett verktyg för att nå målen – i alla program.

Uppdelningen mellan ämnen är också upplöst. Att det tvärvetenskapliga perspektivet har lyfts fram måste också det betecknas som en gränsbrytning.

Sammantaget är det en spännande perspektivförskjutning. Det EU säger med Horizon2020 är självklart – men paradoxalt. För att nå längre måste vi jobba snabbare. Långvarig framgång kräver resultat på kort sikt.

Lämna en kommentar