Krav på smartare samarbete sätter de svenska regionerna på prov inför nästa programperiod. Men innan de formulerar nya projekt vill de helst veta hur stor EU-budgeten blir.

Toppmötet i slutet av november kan bli avgörande för regionerna. Då träffas medlemsländernas stats- och regeringschefer för att försöka avsluta förhandlingarna kring EU:s budget för 2014-2020.

Starka krafter med den svenska regeringen i spetsen vill banta kommissionens förslag till långtidsbudget på cirka 1000 miljarder euro med en tiondel. Europaparlamentet har å andra sidan utryckt oro över eventuella nedskärningar och uppmanat ministerrådet att precisera vilka politikområden medlemsländerna vill dra ner på.

Innan vi vet hur det blir och hur strukturfonderna kommer att se ut kan vi inte skriva våra program

säger Lena Westman, Regionförbundet i Kalmar län. Hon tycker annars att den svenska regeringen har visat en större lyhördhet för den regionala nivån den här gången än under förberedelserna inför den nuvarande programperioden.

 Mer inflytande

 Vi har kommit med i ett tidigare skede. Det är också ett lite lugnare läge nu utan något val.

Regionförbundet i Kalmar har ett nära samarbete med grannlänen i sydöstra Sverige, med målet att ha så många gemensamma ståndpunkter som möjligt när man går in i den nya programperioden.

I Västernorrland lägger länsstyrelsen, landstinget och Kommunförbundet just sista handen vid en skrivelse till näringsdepartementet om de lokala och regionala förväntningarna på den nya sjuårsperioden. Ulrika Åberg på länsstyrelsens ledningsstab är orolig inför de hårda budgetförhandlingar som väntar vid toppmötet.

Vi räknar med att komma igång först 2015. Det handlar inte om pessimism utan om realism. Alla ambitioner till trots, det är så här det ser ut.

Paradigmskifte

Staffan Bjurulf, projektledare i Region Värmland, är däremot inte särskilt bekymrad för att en bantad EU-budget kommer att sätta krokben för regionernas ambitioner. I den nationella innovationsstrategi som regeringen presenterade i fredags ser han garantier för en fortsatt utveckling av Sveriges innovationskraft. Han menar att den nya strukturperioden kommer att handla om smarta samarbeten mellan regionerna och att skapa bättre förutsättningar för företagen.

Vi står inför ett paradigmskifte från stöd till enskilda företag till mer samarbete kring kunskapsutveckling. Det gäller att utgå från de styrkor som finns i regionen. Jag ser också en stark ambition från svenska staten att arbeta på det sättet.

Staffan Bjurulf

Staffan Bjurulf, Region Värmland

Staffan Bjurulf anser att svenska regioner fortfarande är alltför bundna till sina egna geografiska områden. Istället borde de samarbeta mer över region- och länsgränserna.

– Det gäller att kliva ur sin egen tillvaro för att se helheten och gemensamma värden. Ofta är det en utmaning att jobba med flera beställare, men ska man driva utvecklingsfrågor måste man ha en gemensam bild av vad man ska göra, säger han.

Storslam för SLIM

Staffan Bjurulf leder SLIM-projektet (systemledning för innovativa miljöer) som visar hur klusterorganisationer i Värmland, Dalarna och Gävleborg kan skapa regional utveckling, tillväxt och internationell konkurrenskraft. Arbetet sker genom samverkan mellan högskolan, näringsliv och myndigheter.

– Vi kan se att de företag som är med i projektet växer snabbare än andra. Företagarna samarbetar med varandra, men också med lärosätena och fyller på med ny kunskap från forskningen. Omvänt kan lärosätena bygga nya utbildningar efter de behov som företagen har.

Projektet finansieras bland annat med pengar från strukturfonderna.

– Gävleborg har lärt sig av hur vi jobbar med långsiktiga innovationsstrategier. Vi har lärt oss av Dalarnas besöksnäring. Det här har vi en fördel av när vi går in i nästa programperiod, säger Staffan Bjurulf.

Saknar gemensam röst

I Norrbotten hämmas förberedelserna inför den nya programperioden av att det inte finns någon samlande röst i regionala utvecklingsfrågor. Försöken att bilda ett regionparlament med en eller flera norrländska län misslyckades.

Det är en hämsko att inte ha ett tydligt regionalt ledarskap som ger starka och entydiga prioriteringar

säger Anita Lindfors, handläggare för regional utveckling och internationella frågor på Kommunförbundet Norrbotten. När förbundet ska samordna sina synpunkter inför den nya programperioden med landstinget och länsstyrelsen kan det bli svårt för utomstående att se vem som företräder länet, menar hon.

Nu talar mycket för att det ändå blir ett direktvalt regionalt parlament i Norrbotten efter samma modell som bland annat Halland valt. Landstinget har ansökt om att få bilda en regionkommun och de senaste månaderna har Jan-Åke Björklund, tidigare förbundsdirektör på Svenska Kommunförbundet och regiondirektör i Västra Götalandsregionen, rest runt i de 14 kommunerna och uppmanat dem att stödja landstingets ansökan.

De flesta av kommunerna har efter sommaren hunnit fatta principbeslut om att backa upp bildandet av en regionkommun och Anita Lindfors bedömer att det finns tillräckligt stöd.

Hon tycker att det mycket väl går att sätta igång programskrivandet redan nu, trots att EU-budgeten inte är klubbad. Norrbottens prioriteringar finns i det regionala utvecklingsprogrammet och det går också att hitta vägledning i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Förutom en utveckling av innovationskraften och grön tillväxt hamnar kompetensförsörjningen högt på Norrbottens lista.

– Inte minst gruvnäringen har jättesvårt att få tag i ingenjörer och annat folk med rätt kompetens, säger Anita Lindfors.

Hon hoppas också att strukturfonderna ska ge länet ett lyft i arbetet med att utveckla miljöteknik och distansoberoende teknik inom sjukvård och äldreomsorg.

Kan tröttna

Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden i Region Skåne, tvivlar inte på att EU-politikerna ska kunna enas om en ny budget, men pekar på problem som kan uppstå om förhandlingarna drar ut för långt på tiden.

Det finns en risk att högskolor, kommuner och andra medaktörer tappar intresse om det blir för stort glapp mellan de två programperioderna. Det handlar också om att upprätthålla förtroendet för programkontoren

Om budgetförhandlingarna drar ut på tiden hoppas Pontus Lindberg att det går att få igång förstudier som bereder vägen för samarbete under nästa programperiod. Under den här perioden har Region Skåne hela tiden jobbat tätt ihop med Blekinge.

– Vi har hittat varandra och fortsätter gärna på samma sätt. Jag ser en hel del utmaningar som vi kan möta tillsammans.

Många av de gemensamma insatserna handlar om att stärka arbetsmarknaden och underlätta övergången från studier till jobb. Han ser inga ideologiska skillnader i arbetet kring strukturfonderna och hänvisar till Socialdemokraternas starka ställning i Blekinge.

– Vi har ett bra samarbete och vill alla att pengarna ska leda till att få fler människor i arbete, säger Pontus Lindberg.

Fossilfritt

Leif Blomqvist (S), förste vice ordförande i regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland, har inte heller han noterat några större blockskiljande frågor.

– Vi jobbar nära våra fyra kommunalförbund och där finns skiftande politiska majoriteter, säger han.

Nämnden är i slutfasen av arbetet med regionens tillväxtprogram och Leif Blomqvist konstaterar att många av de insatser där strukturfonderna kan komma till nytta handlar om att vidga gränserna för den regionala arbetsmarknaden. Bättre tågförbindelser ska till exempel göra det snabbare att pendla till jobb i Göteborg.

Västra Götalandregionen vill också öka samarbetet med Norge, men där är strukturfonderna inget självklart verktyg.

Det är lättare att utveckla kontakterna med Danmark som är med i EU, trots att fler svenskar arbetar i Norge.

Minskade utsläpp av växthusgaser är ett annat prioriterat område i regionen, som siktar på att vara fossilfritt senast år 2030.

– Det är ett tufft mål, men jag utesluter inte att vi klarar det. När det gäller kollektivtrafiken kommer vi nå målet tidigare än så, säger Leif Blomqvist.

Lämna en kommentar