Samhällsentreprenörer och sociala innovationer är just nu på tapeten och frågan är vad som kännetecknar en samhällsentreprenör och vad som gör en innovation social? 

En social innovation sägs ha samhällsnyttan i fokus och syftet är att skapa nya sätt att angripa välfärdsproblem och arbeta med demokratisering och förnyelse. Sociala innovationer ser vi i alla sektorer i samhället där vinstintresset inte är det primära utan samhälleliga intressen står i fokus.
I veckan samlades 400 samhällsentreprenörer i Malmö under dagarna två för att diskutera och analysera sociala innovationer och samhällsentreprenörers betydelse för utveckling. Det är SOCAP (Social Capital Markets) som står bakom den årliga konferensen och syftet med evenemangen som de anordnar runt om i världen är att förbinda globala innovatörer, investerare, stiftelser, institutioner  och  sociala entreprenörer. Det är första gången SOCAP hålls i Sverige och temat för konferensen var Designing the Future. Grundaren Kevin Jones var på plats och inledde konferensen. Han underströk bl. a vikten av att förstå var vi kommer ifrån. Det är en förutsättning för att förstå var vi står idag och hur vi tillsammans ska skapa en bättre värld.
Ett fokusområde på konferensen var hur det går till att skala upp och på ett hållbart sätt. Flera sociala företagare upplever svårigheter med finansiering och ett av konferensens mål var just att matcha sociala entreprenörerer med investerare. Investerarna är av naturliga skäl inte några vanliga riskkapitalister utan kommer från bl.a. Tillväxtverket och andra delar av den offentliga sektorn. I England har man tagit fram alternativa finansieringslösningar t.ex. ”Social Impact Bonds” som innebär att staten går in som en garant för den sociale entreprenörens riskkapital – om de sociala och samhälleliga målen är överenskomna. Social Finance är den organisation som organiserar och agerar mellanhand för finansieringslösningar såsom Social Impact Bonds.
Det första projektet Social Finance finansierade gjordes på ett fängelse i England där sociala entreprenörer och organisationer arbetade med att försöka minska återfallsfrekvensen i brott för 3000 interner. Privata investerare gick in med kapital och om de lyckades uppnå målet att minska frekvensen med minst 7.5% skulle investerarna få tillbaka sina pengar. Procentsatsen beräknades utifrån vad det skulle kosta staten om de återföll i brott. Projektet var lyckosamt och ett kvitto på att civilsamhället och finansvärlden tillsammans kan skapa positiv och ekonomisk hållbar utveckling.
När Tillväxtverket går in och finansierar konferensbiljetter till SOCAP till ett värde av 700 000 kr undrar flertalet medier, bloggare och tyckare om det är rimligt att staten ska sponsra evenemang av den här typen. Det enkla svaret är att inte förrän långt senare vet vi om det visade sig vara en bra idé eller inte. Vi vet faktiskt inte vad som kommer att visa sig framgångsrikt i framtiden eller vad som kommer att bli lyckade projekt eller produkter. Vad vi vet är att vi mycket sällan ser det när det händer. Att pilotprojektet i England med återfallsförbrytarna skulle bli framgångsrikt visste de inte förrän efteråt. När Henry Dunant startade Röda Korset visste varken han eller samhället runt omkring honom att det skulle bli en framgångshistoria.
Vad vi vet nu efteråt är att de båda hade bra lösningar på problem och det är det som har gjort dem framgångsrika. Ytterligare en sak som förenar dem är de hade goda avsikter; att göra världen bättre och hjälpa människor till ett bättre liv. Till skillnad från t.ex. Mark Zuckerberg som visserligen hade en förträfflig lösning på ett problem; hur man får en massa människor att kommunicera med varandra men hans avsikter var inte goda, åtminstone inte mätt med någon form av samhällelig måttstock; föregångaren till Facebook handlade om att bedöma vilka tjejer på Harvard som var snygga eller inte. Socialt entreprenörskap handlar om att ha bra lösningar på problem men också om att ha ett sant engagemang för ett bättre samhälle.
Anledningen till att Tillväxtverket satsar 700 000 kr är att de faktiskt inte vet var de framgångsrika innovationerna uppstår eller om de sociala entreprenörerna har bra lösningar på samhälleliga problem men chansen att hitta dem verkar vara större på en relativt ny arena som SOCAP-konferensen än på den mer etablerad konferens som hölls samtidigt i Malmö men som gick under namnet Tillväxtdagarna och där Annie Lööf var en av talarna.
Lämna en kommentar