Med olika former av sociala investeringar vill allt fler kommuner stärka det förebyggande arbetet. Men det finns invändningar mot sättet att redan nu tillgodoräkna sig framtida vinster.

Balancing Act CC BY classblog
Balancing Act CC BY classblog

Sociala investeringsfonder är kommunernas nya grepp för att stärka det förebyggande arbetet. Men sättet att redan nu tillgodoräkna sig framtida vinster är kontroversiellt. Ekonomerna har invändningar.

Norrköping är en av de kommuner som gått i bräschen för det sätt att se på investeringar som väcker allt större intresse. Insatser som idag görs för att ge stöd åt svaga skolelever eller arbetslösa ska betala sig på sikt, till exempel i form av uteblivna kostnader i socialtjänsten.

Vi måste komma åt de sociala strukturerna genom tidiga och träffsäkra insatser

säger Lars Stjernqvist (S), kommunalråd i Norrköping. Fyra projekt finansieras för närvarande med hjälp av de 40 miljoner kronor som Norrköpings kommun har lagt i sin sociala investeringsfond. Bland annat handlar det om stöd för barn som inte kommer till skolan och ett traineeprogram för långtidsarbetslösa. När investeringarna bär frukt ska vinsten (kanske i form av färre stödinsatser senare under barnens skoltid och minskade socialbidrag) återföras till fonden och ge resurser till nya förebyggande insatser.

Få vi de långtidsarbetslösa i arbete kommer den kommunalekonomiska effekterna väldigt snabbt

Rötter i 70-talet

Sociala investeringsfonder finns i dag i drygt ett tiotal kommuner och fler är på väg att införa modellen. Men tankarna fanns redan i slutet av 1970-talet, när nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog inledde sin forskning om hur samhällsekonomin påverkas av att människor av olika anledningar tappar fotfästet och slås ut.

Det handlar om att skaffa sig ett annat synsätt. Varför kallas det investering när vi köper in datorer, men en kostnad när vi gör insatser för eleverna i skolan?

säger Barbro Müller, folkhälsostrateg i Luleå. Luleå har valt en lösligare form, utan det krav på återbetalning till fonden som Norrköping har. För Lars Stjernqvist är återbetalningen grundläggande.

– Det är först då det blir intressant i rejäl mening. Det gör att man vårdar kapitalet och det är då som vi måste ställa krav på oss själva att det går att mäta mänsklig effektivitet i kronor, säger han.

Okänd källa

Från ekonomhåll har det muttrats en del om att begreppet fond inte finns i den kommunala redovisningslagen. När Jan-Åke Troedsson, ekonomidirektör i Malmö stad, debatterade sociala investeringsfonder med Lars Stjernqvist under den kommunalekonomiska mässan Kommek förra året, visade han en bild där någon kör ner en oljeborr i kommunens budget och hittar en okänd källa.

Han konstaterade att modellen visserligen håller för en juridisk granskning (även Malmö satsar på sociala investeringar), men att den bygger upp för stora förväntningarna på lösningar.

– Bara ni är medvetna om risken att ett underskott kan uppstå när ni går till bokslut. Då måste ni kunna motivera att det underskottet uppfyller undantaget från balanskravet om synnerliga skäl, sa Jan-Åke Troedsson då.

Ett knappt år senare ser Lars Stjernqvist inga lagliga hinder att fortsätta på den ingångna vägen.

– Samtidigt har vi lärt oss att börja med de lågt hängande frukterna. Att få långtidsarbetslösa i arbete ger en snabb återbetalning. Det är jätteviktigt att satsa på ungdom, men där tar det längre tid att se effekterna, säger han.

Lämna en kommentar