FINLAND: Ett utökat kommunalt samarbete eller en samgång mellan sju kommuner - vad är bättre? Den frågeställningen är aktuell bland beslutsfattarna i Vasaregionen och Sydösterbotten på den finländska västkusten.  

Diskussionen bygger på den digra utredning ”Kommun- och servicesstrukturen i Vasaregionen år 2015 ”som forskarna Anita Niemi-Iilahti och Siv Sandberg har presenterat och som skisserar upp tre olika handlingslinjer för området mellan Kristinestad i söder och Oravais i norr. De tre linjer beslutsfattarna har att välja mellan är utökat kommunalt samarbete, parvisa kommunfusioner eller en stor kommunsammanslagning kombinerad med en mindre i Sydösterbotten.
 
Samgående bättre än samverkan
Själva föredrar utredarna den sistnämnda lösningen med två kommuner, en i Vasaregionen och en i Sydösterbotten. Vasa skulle fusioneras med Oravais, Vörå-Maxmo, Korsholm, Lillkyro, Malax och Korsnäs medan Sydösterbotten skulle få en separat kommun bestående av nuvarande Närpes och Kristinestad.
Utredarna bedömer att ett utökat kommunalt samarbete inte är någon räddningsplanka för kommuner med dålig ekonomi. En storkommun kunde däremot ha starka ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar och en god besluts- och prioriteringsförmåga.
 
Den sydösterbottniska kommunen vore svagare, men en sammanslagning skulle enligt utredarna ändå ge större slagkraft när det gäller att tackla regionens utmaningar, som avviker från dem i Vasa med nära omnejd.
 
”Glömmer” språkbarriären
Utredarna nämner själva obalansen mellan Vasa och Sydösterbotten som en nackdel med den föreslagna modellen. Men sammanslagningen innebär framför allt en förändring av den formella språkliga statusen för sex av sju kommuner.
 
Att ett område som omfattar sex kommuner med svenska som majoritetsspråk över en natt skulle bli en del av en storkommun – ett Stor-Vasa med finsk majoritet – antas bli en stor stötesten för ett politiskt samförstånd kring framtiden. Det här är ju speciellt eftersom staten enligt gällande språklagsstiftning inte har någon skyldighet att kommunicera med kommunerna på ett annat språk än kommunens eget majoritetsspråk.
Präglar förvaltning och service
Justitieminister Tuija Brax (Grön) har redan i offentligheten avvisat en ”Lex Vasa”, som skulle trygga kommunikationen på svenska i en framtida Stor-Vasa med finsk majoritet.En speciallag för invånarna i en bestämd kommun innebär att andra invånare försätts i ett sämre läge. Det går inte an, enligt Brax.
 
Dessutom är inte bara förvaltningsspråket i fara utan en storfusion innebär också en risk för den kommunala invånarservicen på svenska. Även om en kommun enligt lag är tvungen att erbjuda service på kundens modersmål har det visat sig att praktiken ofta är en annan i kommuner där svenskan befinner sig i en minoritetsställning.
 
Undersökningar har visat att den så kallade tvåspråkigheten fungerar bäst i kommuner med svenska som majoritetsspråk. Därför finns på svenskösterbottniskt håll en skepsis mot storkommuner som innebär ett byte av majoritetsspråk.
 
Räcker lag eller krävs kontrakt?
Kommunstyrelsen i Vasa grannkommun Korsholm redan inofficiellt flaggat för samarbetslinjen framom fusionslinjen. Kommundirektör Rurik Ahlberg har i en kolumn i den finska lokaltidningen Pohjalainen hävdat att utredarna Siv Sandberg och Anita Niemi-Iilahti alldeles för lättvindigt har avfärdat den språkliga dimensionen.
 
Svenska folkpartiets kretsorganisation i Österbotten har kommit fram med ett förslag om ett språkservicekontrakt för att trygga den framtida språkliga servicen i en storkommun, men det väckte ingen större entusiasm ens hos den egna partiledningen. Ulla-Maj Wideroos (SFP), riksdagsledamot och styrelseordförande för Österbottens förbund, anser att det är onödigt att skriva kommunala kontrakt på sådant som redan regleras i lag.
 
 

 

Hur garanteras de minstas inflytande?
Det är alltså inte teorin det är fel på utan praktiken – hur gällande lag tillämpas i verkligheten. Samtidigt representerar ju dessa språkliga angelägenheter bara en dimension utöver alla de normala demokratiproblem som är förknippade med kommunfusioner.
 
I Vasaregionen finns också stad kontra landsbygdsproblematiken. Det att en mindre fusionspart på sin höjd får ett par tre ledamöter i nya kommunfullmäktige gör att stora fusioner känns skrämmande för många.
Hur lita på att den nya storkommunen har vilja att komma de olika kommundelarna till mötes i frågor som saknar betydelse i den stora helheten men som kan vara en fråga på liv och död i den lilla kommundelen?
 
Kritisk = bromskloss?
Debatten om det nya Stor-Vasa har hittills varit trevande. Av rädsla för att bli utpekade som bromsklossar för samhällsutvecklingen har få ännu öppet vågat kritisera utredningen, dess utgångspunkter och genomförande.
 

  Siv Sandberg har tillsammans med forskarkollegan Anita Niemi-Iilahti gjort en utredning där duon föreslår att Vasaregionens sju kommuner går samman till en kommun. Foto: Åbo Akademis bildbank Men under ytan finns en stor reservation, speciellt som en kommunal storfusion i Österbotten till och med kan få riksomfattande konsekvenser för svenskans ställning som statligt förvaltningsspråk i Finland. En del befarar att den svenska eran är slut den dagen då vi endast har tre-fyra kommuner kvar med svenska som majoritetsspråk.

 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Kenneth Myntti
Lämna en kommentar