SVERIGE / REGIONER: Rättviksmodellen kan bli mall i hela Sverige för lokalt inflytande över vindkraft. Nya regler ska garantera att lokalbefolkningen får del av vinsterna. – Vi fördelar 350 000 kronor om året direkt till föreningar och enskilda personer som har idéer om hur man utvecklar bygden, säger Inge Östlund (C), kommunalråd i Rättvik.  

Organisationen Hela Sverige ska leva har, tillsammans med vindkraftens intressenter, tagit fram rekommendationer för hur lokalbefolkningen ska kunna dra nytta av de vindkraftsverk som byggs i deras hemtrakter.
 
En av förebilderna för hur en så kallad bygdepeng kan se ut är Rättviks kommun, som förhandlade fram ett avtal om lokal ersättning när bolaget O2 byggde nio vindkraftverk på Hedbodberget mellan Dalfors och Östanvik för ett par år sedan. Nästa år ska ytterligare sex vindsnurror stå färdiga på berget. Kommunen äger själv några av vindkraftverken. Resten är privatägda, men nu är även Mora kommun på gång som ägare. 
 
0,5 procent av värdet från vindkraften, eller cirka 350 000 kronor om året, avsätts till utveckling av norra delen av Rättviks kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott fördelar pengarna, sedan byarådet föreslagit projekt ur ansökningarna.
– Det kan handla om att dränera marken runt en bygdegård. Nu senast anslog vi också några tusenlappar till två tjejer som ville lära småtjejer i bygden att dansa, säger Inge Östlund, kommunalråd i Rättvik.
 
Störst intresse i norr
Under det senaste året har Inge Östlund rest runt och propagerat för lokalt inflytande över vindkraften. Han tror att de rekommendationer som Hela Sverige ska leva har tagit fram, om återföring av pengar lokalt, kommer att underlätta etableringen av nya vindkraftverk och göra att folk lättare accepterar vindsnurrorna.
– Ju längre norrut du kommer desto större är intresset för lokalt inflytande. I södra Sverige är inte behovet att pengar för landsbygdsutveckling lika stort, men det handlar också om att vi i norr blev snuvade på vattenkraften. Vi fick väldigt dålig ersättning när den exploaterades, säger han.
 
Tanken är att rekommendationerna ska leda fram till ett regelverk som ska omfatta hela Sverige. Lagstiftning är däremot inte aktuellt. Inge Östlund tycker också att det
är bättre om det går att komma överens med exploatörerna på frivillig väg. Enligt rekommendationerna bör även minst tjugo procent av vindkraften ägas lokalt.
– Det innebär att kommuner har rätt att gå in och investera och kan inte stängas ute. Storfinansen kan inte bara komma hit och ta det de vill ha, säger Inge Östlund.
 
Höga mål för biobränsle
Tankar om lokalt ägande av energiresurser finns på många håll i landet – inte bara för vindkraft. I Västerbotten och Västernorrland har offentliga och privata aktörer gjort gemensam sak för att underlätta övergången från fossila till förnybara bränslen.
– Vi ska se till att råvarorna och framställningen av biobränslen stannar i vårt område, säger Gunilla Lundgren, ordförande i den ideella föreningen Biofuel Region och till vardags socialdemokratiskt kommunalråd i Storuman.
Kommuner och företag i de två länen bildar stommen i det nätverk som i sex – sju år har utvecklat förutsättningarna för biobränslen i regionen. Tillsammans med regionförbund, länsstyrelse, landsting och universitet bildar de BioFuel Region. Nu är samarbetet på väg att även omfatta Jämtland och Västernorrland.
 
– Vi har varit dåliga på att tillvarata våra energiråvaror här uppe och ser goda förutsättningar för näringslivsutveckling i biobränslet, säger Gunilla Lundgren.
Som ordförande i Biofuel Region arbetar hon för att regionen ska bli världsledande i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror. Förutom att se till att miljövänligare drivmedel produceras i regionen, arbetar nätverket för att det ska finnas råvaror och tankställen och att fler fordon ska köra på biobränslen. Medlemmarna i den ideella föreningen och det gemensamma bolaget som driver Biofuel Region försöker också påverka lagstiftning och konsumtionsvanor.
– Vi här uppe ger mycket, men behåller lite. Nu vill vi behålla mer, säger Gunilla Lundgren.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält
Lämna en kommentar