SVERIGE / KOMMUNER: – I dag lyssnar fler i Riksdagen och i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på oss, säger Ewa Engdahl,(c) från Högsby och styrelseledamot i SmåKom. Och det behövs, för Stockholmsperspektivet, alltså centralmaktens perspektiv, dyker ständigt upp i alla politiska beslut, säger Ronny Svensson, SmåKoms sekreterare.  

Det är 21 år sedan de små kommunernas öppna nätverk SmåKom blev till för att ta tillvara de mindre kommunernas (upp till 11 000 inv.) intressen. Verksamheten har sen dess vuxit och SmåKom har i dag över 50 medlemmar. I hela nätverket finns över 110 kommuner. Samtidigt står föreningen inför ett avgörande skifte. Föreningens ständige sekreterare ska sluta, och rekryteringen av en efterträdare har börjat. Även om skiftet i praktiken ska vara klart under våren 2011 så vill styrelsen redan nu hitta en lämplig person så att efterträdaren får en rimlig chans att komma in i verksamheten.
 
Svensson 2.0?
Men rekryteringsarbetet blir inte det enkelt, för styrelsemedlemmarna är mer än nöjda med vad en sittande sekreteraren åstadkommit, och det speglas också i kravlistan.
– Svensson är en väldigt engagerad person och det är inte många som sitter på hans kanaler och kontaktnät, säger Christer Aronsson, styrelseledamot i SmåKom och kommunalråd (c) i Essunga.
Calill Ohlson (m) från Askersund, som också sitter i styrelsen, har sina funderingar:
– Jag ser personligen helst att vi undviker att rekrytera en politiker. Samtidigt vill vi ha någon som varit med i sammanhangen och vågar visa vad han eller hon tycker!
 
Ohlson får också medhåll från Ewa Engdahl, kommunalråd (c), som också sitter med i styrelsen för Högsby kommuns räkning.
Så det är en Svensson 2.0 ni helst vill hitta?
– Så skulle man kunna säga, skrattar hon och tillägger:
– Även om vi inte hittar någon så måste vi ta tillvara det nätverk de kontakter och det kunnande han sitter på.
 
Samma fokus
Den nya efterträdaren kommer visserligen ha en hel del att sätta sig in i men någon drastisk kursändring för i SmåKom lär det knappast bli,

enligt de nuvarande styrelseledamöterna.

– Man måste komma ihåg att många av frågorna tar lång tid innan de ger resultat. Strandskyddet är ett exempel som vi har hållit på med i närmare 20 år, säger Svensson.
– Dessutom får vi ständigt kämpa med att få myndigheterna till att bli mer närvarande ute på landsbygden, säger Calill Ohlson som tycker att de små kommunerna allt som oftast lämnas i sticket.
– De statliga myndigheterna tror på sammanslagningar men vi ser behovet av en ökad närvaro.
Men det är inte bara myndigheterna som lider av ett centralistiskt ”Stockholmsperspektiv” på tillvaron. Det gör tyvärr även de etablerade partierna. SmåKom har därmed en uppgift menar Ohlson:
– Så gott som alla partier som sitter i riksdagen har en utpräglad storstadsstruktur i sina styrelser. Då är det inte konstigt att landbygdens perspektiv tappas bort.
Det som möjligtvis skulle kunna läggas till listan av prioriterade områden är de unga, menar Engdahl:
– Vi tog upp den frågan under sista mötet. De ungas perspektiv behövs nog mer av även inom SmåKom, säger hon.
 
Alternativa strategier
Även om SmåKoms utmaningar varit tuffa, så är både styrelsen och sekreteraren mer optimistiska än på länge.
– I dag får vi ju gehör för våra synpunkter både i riksdagen och inte minst inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som är öppnare än någonsin tidigare, säger Christer Aronsson.
 
Ronny Svensson menar att den här utvecklingen också märks i verksamheten där SmåKom, SKL och Hela Sverige ska leva lyckades enas kring ett gemensamt remissvar på en utredning kring den framtida servicen på landsbygden (Se medborgarna – för bättre offentlig service”, SOU 2009:92).
– Att vi lyckades ta fram ett gemensamt svar var bra, för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket gick också samman och de ställde sig mycket kritiska till utredningens förslag. I vanlig

 

ordning så ville de ha en mer centraliserad struktur, säger Svensson.

 
Men ni, som alla andra, bevakar era intressen. Finns det i era remissvar några konkreta förslag som till exempel även storstäderna skulle kunna vinna på?
– Vi försöker alltid se till en större helhet. Ta exempelvis regeringens beslut om nya investeringar i infrastrukturen (se länk) som vi hela tiden varit kritiska till. Enligt förslaget ska kommunerna både bli medfinansiärer och i vissa fall helt stå för finansieringen av ny infrastruktur. Det kommer att missgynna landsbygden.
Vad är ert alternativ?
– Vi tycker det vore bättre om staten bland annat tog långsiktiga lån i stället för att belasta varje årsbudget. Så gjorde man på 1800-talet, då man byggde ut järnvägarna och det var en klok policy. Vi tycker samma idé håller än i dag. Då skulle klyftorna mellan behov och tillgångar i både stora och 

små kommuner och inte minst på landsbygden kunna minskas snabbare, och på ett mer konstruktivt sätt.

Fick ni något gehör för det förslaget?
– Inte på det sätt vi hade hoppats men vi fick Riksdagen till att ta ett beslut om en 25-årig avskrivningsperiod för infrastruktursatsningar och det är åtminstone en delseger, säger Ronny Svensson.
 
Länk SmåKom: 
 
Länk till det gemensamma yttrandet från SmåKom, SKL:s och Hela Sverige ska leva:
 
Länk till pressmeddelandet om den nationella infrastrukturplanen:  
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar