NORGE: Några nya sammanslagningar lär det knappast bli vare sig bland kommuner eller fylken inom en nära framtid, spår KS politiska ledare Halvdan Skard. Däremot kommer kommunerna, fylkeskommunerna och staten till följd av andra reformer få fler områden där man efter årsskiftet måste samverka mer intensivt efter årsskiftet. – Och det kommer ofrånkomligen påverka alla nuvarande samarbetsformer, säger han.  

Just nu pågår en rad reformer parallellt i Norge. Vissa är beslutade men inte genomförda som exempelvis det delade ägarskapet mellan fylkena och staten kring Innovation Norge. Andra frågor som samhandlingsreformen vilken berör ansvarsfördelningen för vissa hälsofrågor mellan staten/hälsoregionerna och kommunerna, är fortfarande ett hett ämne för den politiska debatten.
 
Stärkt kommunal samverkan
Halvdan Skard menar att samhandlingsreformen är ett bra exempel på hur en fråga kan tvingas byta fokus när det blir uppenbart att förutsättningarna saknas.
– Många menar att det som i dag kallas samhandlingsreformen egentligen skulle kallas för en kommunhälsoreform, säger han.
– Visserligen handlar själva frågan om samverkan mellan kommunerna och staten kring vissa hälsofrågor, men den springande punkten är hur enskilda kommuner ska klara av dessa nya uppgifter. Hälften av Norges kommuner har färre än 5000 invånare, en tredjedel har under 3000 invånare. Ur det perspektivet så blir statens förhållande till kommunerna inte det avgörande problemet, utan snarare kommunernas kapacitet på hemmaplan, samt vilka möjligheter som ställs till buds genom interkommunal samverkan.
Vilken väg vidare ser du som möjlig för kommunerna? Ska de gå samman eller nyttja sina regionråd?
– Jag tror inte på någon ny våg av sammanslagningar. Kommunal- och regionaldepartementet försökte för ett antal år sedan under minister Erna Solberg att få kommunerna att gå samman och resultatet blev magert. Vi det tillfället gick knappt några kommuner samman enbart till följd av departementssatsningen. Jag tror inte heller att regionråden är någon framkomlig väg. De är löst sammansatta och saknar formell tyngd. Det som återstår är att bygga vidare på de interkommunala samarbeten som redan finns mellan kommunerna.
Varför sker det inte redan?
– Det sker faktiskt en hel del men det finns också de som är kritiska, både från politiskt håll och från mindre kommuner om att man som kommun och ytterst medborgare mister en del av sin demokratiska kontroll.
 

Fylkeskommunerna saknar arenorna

Samtidigt finns enligt Halvdan Skard ett motsvarande förändringstryck på de norska fylkeskommunerna. För det första så tar fylkena från årsskiftet över ansvaret för 70 procent av det nuvarande norska riksvägnätet. Då övergår ansvaret från de fem regionala vägförvaltningarna till 19 fylkeskommuner som då kommer tvingas bli en mer aktiv parter tillsammans med staten kring den nationella transportplanen.
Fylkeskommunerna ska också dela ansvaret för det i dag statliga verket Innovation Norge med staten. Slutligen har fylkeskommunerna nu gemensamt kommer överens om hur de nya regionala forskningsfonderna ska utformas och organiseras.
 
Det här är i många stycken ny mark för fylkeskommunerna som inte har någon motsvarighet till kommunernas interkommunala samverkan för ett mer stadigvarande samarbete.
– Däremot finns en årlig kontaktkonferens mellan regeringen och fylkeskommunerna och KS har dessutom institutionaliserat så kallade koncentrationsmöten mellan regeringen och KS fyra gånger per år och där ingår fylkeskommunerna, säger Halvdan Skard.
Någon fortsättning på Kommunal-och regionaldepartementets initiativ till såkallade regionala dialogkonferenser tror varken Halvdan Skard eller May-Brit Nordli, ansvarig för regionala utvecklingsfrågor inom KS, på.
– Ingen av oss har hört något om att detta skulle fortsätta, säger Skard.

 

Nya forum måste till
Däremot sker en hel del på andra fronter påpekar May-Britt Nordli.
Bland annat ligger just nu ett förslag på ett gemensamt ägarforum för Innovation Norge där staten andel är 51 procent och fylkeskommunerna 49. Dessutom vill man inrätta ett specifikt samarbetsforum där man kan diskutera näringspolitik politiker emellan.
– Här kommer fylkesordförandena och politikerna inom närings- och handelsdepartementet samt fiskeri och kustdepartementet att mötas och det här forumet och det som här tas upp kommer få en väldig tyngd framöver, säger Nordli.
 
Sedan är det enligt Nordli klart att det blir sju regionala forskningsfonder. På vissa håll i landet är man redan i gång men första prioritet kommer vara att få samarbetet mellan fylkeskommunerna på banan. För utan organisation kan man inte börja lysa ut forskningsmedlen. Inom KS arbetar man därför just nu intensivt med det juridiska ramverk som behövs för att jobbet ska kunna gå igång.
– Det blir ett senare jobb för Norges Forskningsråd med stöd från KS att etablera en statlig – fylkeskommunal arena för lärande och erfarenhetsutbyte mellan fonderna, säger hon.  
 

-Det kommer utöver detta behövas en minst lika omfattande förändring på infrastrukturområdet, tror May-Britt Nordli.
De nationella transportplanerna har hittills varit en ren intern historia där staten handlat upp underlag från sina egna myndigheter och verk. Dessutom har all kollektivtrafik hanterats i egna separata processer. Allt detta måste nu brytas och en ny ordning skapas eftersom det snart är dags att börja förbereda för en uppdatering av den nuvarande planen för perioden 2009 – 2019, säger hon.
-KS kommer mycket snart med ett uttalande där vi efterfrågar en ny arbetsgrupp där fylkeskommunerna ingår tillsammans med departementsföreträdare.
Finns det förståelse för att allt detta måste till inom de olika departementen?
– Det tycker jag, men mycket står nu och faller med valresultatet. Får den nuvarande regeringen ett fortsatt mandat så kan vi köra på, men blir det ett annat valresultat så kan det hända att allt åker i byrålådan eller papperskorgen, säger hon till sist.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar